Istället för reliabilitet och validitet

Jag har tidigare redan diskuterat validiteten och reliabiliteten, och på så vis redogjort för några brister med den metod jag valt. Men eftersom denna uppsats även kan ses som en idéanalys, kan det vara bra att se vilka kriterier som är av vikt för att pröva hållbarheten i mina

argument. Jag använder mig av begrepp som jag hämtat ur Ludvig Beckmans Grundbok i idéanalys (2005) Är denna c-uppsats metod att betrakta som rimlig, följer den ett logiskt mönster?

Giltighet kan sägas ha att göra med huruvida det jag skriver hänger samman på ett logiskt sätt.

Att testa giltigheten har inte med sanningen att göra med andra ord, utan beror på en

konsekvens och logisk följdriktighet, det vill säga motsägelsefrihet och giltiga slutledningar.

Jag har från början förklarat mitt syfte och av mitt eget syfte avkrävs jag en ganska bred ansats, vilket jag har försökt beskriva i dispositionen, där jag även mer genomgående försökte förklara varje avsnitt och tema i uppsatsen. Jag har hela tiden försökt diskutera sådant som på ett eller annat sätt kopplas till mitt syfte och frågeställning. Jag har fört ett resonemang som är relativt brett, men det är brett just för att öka giltigheten, hade jag utelämnat vissa delar hade mitt resonemang blivit svagare. Men det finns alltid en fara i att inte vara konsekvent.

Informationen som möter oss kan vara komplicerad och fylld av motsättningar. Därför är det också av stor vikt att anstränga sig för att klargöra och förtydliga de uppfattningar man hyser för att i så hög grad som möjligt vara motsägelsefri och konsekvent.

Vi kan pröva hållbarheten med tre frågor (Ibid:65):

1. Redovisas belägg för de påståenden som görs?

2. Är de belägg som redovisas hållbara?

3. Är de påståenden som görs möjliga att pröva?

Detta är naturligtvis inte en helt enkel procedur. Det jag har försökt att göra i min uppsats handlar om att visa på hur någonting sker i samverkan med diskurser. Temana skall jämföras med mitt syfte och min frågeställning. Jag vill dock tillägga att mina påståenden är teoretiskt underbyggda snarare än empiriska. Det är också av detta skäl som jag väljer att diskutera detta i form av giltighet och hållbarhet snarare än som reliabilitet och validitet.

Avslutningsvis kan det vara värt att göra en rimlighetsprövning: Är det som skrivs och påstås rimligt? Kan man använda sig av den metod jag anför för att söka svara på mitt eget syfte? Är upplägget koherent? Jag menar att detta är fullt möjligt och att upplägget av denna uppsats är koherent. Jag har fört en relativt bred diskussion, där det kommer att finnas vissa motsägande åsikter. Men detta visar även på den osäkerhet som faktiskt finns, och som är ständigt

närvarande även i det sociala arbetet och att man kan komma fram till olika slutsatser utifrån vilket perspektiv man har. Exempelvis så kan man komma fram till olika slutsatser angående ökad eller minskad autonomi med hjälp av diagnosen beroende på vilken utgångspunkt man har. Jag har även visat på att saker och ting hänger ihop så till vida att ingenting sker i ett socialt vakuum, med andra ord är en bred ansats nödvändig och begriplig endast om den är koherent.

LITTERATUR:

Armstrong, T. (2006) Canaries in the coal mine. The symtoms of children labeled ‘ADHD’ as biocultural feedback. I: Lloyd, G. Stead, J & Cohen, D. (red.) Critical new perspectives on ADHD. London: Routledge

Bauman, Z. (2002) Det individualiserade samhället. Göteborg: Daidalos Bauman, Z. (2005) Liquid Life. Cambridge: Polity

Beckman, L. (2005) Grundbok i idéanalys Stockholm: Santérus förlag

Beckman, V. (2000) En väg till fängelset? Om hyperaktivitet och aggressivitet. Stockholm:

Cura.

Bergmark, Å & Lundström, T. (2006) Metoder i socialt arbete. Vad är det? I: Meeuwisse, A.

Sunesson, S. & Swärd, H. (red.) Socialt arbete. En grundbok. Stockholm: Natur och Kultur.

Bergström, G & Boréus, K. (2000) Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig textanalys. Lund: Studentlitteratur

Brante, T. (2006) Den Nya Psykiatrin: exemplet ADHD I: G Hallerstedt (red.) Diagnosens Makt. Om Kunskap, Pengar Och Lidande. Göteborg. Daidalos.

Börjesson, M. (2003) Diskurser och konstruktioner. En sorts metodbok. Lund:

Studentlitteratur.

Börjesson, M & Palmblad, E. (2003) Uppförandeproblem i skolan - och andra kliniska observationer. I Börjesson, M & Palmblad. E. (red.) Problembarnets århundrade. Lund:

Studentlitteratur

Callinicos, A. (2001) Samhällsteori. Göteborg: Daidalos

Christie, N. (2005) Lagom mycket kriminalitet. Stockholm: Natur och Kultur

Cohen, D. (2006) Critiques of the ”ADHD” enterprise. I:. Lloyd, G. Stead, J & Cohen, D.

(red.) Critical new perspectives on ADHD. London: Routledge

Corrigan, P (2007) How Clinical Diagnosis Might Exacerbate the Stigma of Mental Illness Social Work vol 52 s. 31-39

Eagleton, T. (1991) Ideology. London: Verso

Ekbom T, Engström, G & Göransson B. (2002) Människan brottet följderna. Kriminalitet och kriminalvård i Sverige. Natur och kultur. Stockholm.

Foucault, M. (1983) Vansinnets historia under den klassiska epoken. Malmö: Arkiv förlag.

Foucault, M. ( 2002) Sexualitetens historia. Viljan att veta. Göteborg: Daidalos

Foucault, M. (2003) Övervakning och straff. Lund: Arkiv förlag.

Gambrill, E. (2005) Critical Thinking, Evidence-Based Practice and Mental Health I: Kirk, S.

(red.) Mental disorders in the social environment. Critical pespectives. New York: Columbia University Press

Garland, D. (2001) The culture of control. USA: The University of Chicago Press Giddens, A. (1996) Modernitetens följder. Lund: Studentlitteratur.

Gillberg, C. (2004) Ett barn i varje klass. Om ADHD och DAMP. Stockholm: Cura.

Götlind, K. Söder, F. & Finn, B. (2006). Kunskap, omsorg, praktik I: Blom, B. Morén, S &

Nygren, L. (red.) Kunskap I Socialt Arbete. Om villkor, processer och användning . Stockholm: Natur och Kultur

Hacking, I. (2000) Social konstruktion av vad? Stockholm: Thales

Hacking, I (2001) Degeneracy, criminal behaviour and looping. I Wasserman, D &

Wachbroit, R. Genetics and criminal behaviour. Cambridge University Press Hardt M & Negri, A, (2003) Imperiet. Göteborg/Stockholm: Glänta förlag.

Hsieh, D. & Kirk, S. (2005) The Limits of Diagnostic Criteria: The role of Social Context in Clinicians’ Judgements of Mental Disorder I: Kirk, S. (red.) Mental disorders in the social environment. Critical pespectives. New York: Columbia University Press

Huurre Keyser, D & Vallberg, H (2006) ADHD i Kriminalvården. En kvantitativ studie om anstaltspersonalens syn på funktionshindret ADHD.

Hydén, L-C (1995) Psykiatri, samhälle, patient. Psykisk sjukdom i socialt och kulturellt perspektiv. Stockholm: Natur och Kultur

Hörnquist, M. (1996) Foucaults maktanalys. Stockholm: Carlssons bokförlag.

Jakobsson, G. (2005) Fokusrapport. Neuropsykiatriska funktionshinder hos vuxna.

Stockholm: Stockholms Läns Landsting.

Johannison, K. (2006) Hur skapas en diagnos? Ett historiskt perspektiv. I: G Hallerstedt (red.) Diagnosens Makt. Om Kunskap, Pengar Och Lidande. Göteborg. Daidalos.

Johansson, T. (2006) Mötets många ansikten. När professionella möter klienter. I: Meeuwisse, A. Sunesson, S. & Swärd, H. (red.) Socialt arbete. En grundbok. Stockholm: Natur och

Kultur.

Joseph, J. (2005) Schizofreni och ärftlighet: varför kejsaren inte har några gener. I: Read, J.

Mosher, L. & Bentall, R. (red.) Galenskapens gåta – psykologiska, sociala och biologiska modeller för schizofreni. Ludvika: Dualis Förlag

Järvinen, M. (2002) Hjälpens universum – ett maktperspektiv på mötet mellan klient och system. I: Meeuwisse, A. & Swärd, H. (red.) Perspektiv på sociala problem. Stockholm:

Natur och Kultur.

Kalman, H. (2006) Kunskap och samhälle. I: Blom, B. Morén, S & Nygren, L (red.). Kunskap I Socialt Arbete. Om villkor, processer och användning . (Red.) Stockholm: Natur och Kultur

Kirk, S. (2005) Introduction: Critical Perspectives I: Kirk, S. (red.) Mental disorders in the social environment. Critical pespectives. New York: Columbia University Press

Kuhn, T. (1997) De vetenskapliga revolutionernas struktur Stockholm: Thales

Kärfve, E. (2006) Den mänskliga mångfalden – diagnosen som urvalsinstrument. I: G Hallerstedt (red.) Diagnosens Makt. Om Kunskap, Pengar Och Lidande. Göteborg. Daidalos Kärfve, E. (2000) Hjärnspöken. Damp och hotet mot folkhälsan. Stockholm: Symposium

Lidskog, R. (2006) Staden, våldet och tryggheten. Om social ordning i ett mångkulturellt samhälle. Göteborg: Daidalos.

Liedman, S-E. (1980) Surdeg. En personlig bok om idéer och ideologier. Stockholm:

Författarförlaget.

Liedman, S-E (2001)Ett oändligt äventyr. Om människans kunskaper. Falun: Albert Bonniers Förlag

Meeuwisse, A. & Swärd, H. (2006) Vad är socialt arbete? I: Meeuwisse, A. Sunesson, S. &

Swärd, H. (red.) Socialt arbete. En grundbok. Stockholm: Natur och Kultur.

Moses, T & Kirk, S. (2005) Psychosocial Side Effects of Drug Treatment of Youth I: Kirk, S.

(red.) Mental disorders in the social environment. Critical pespectives. New York: Columbia University Press

Mosher, L. Gosden, R. & Beder, S. (2005) Läkemedelsföretag och schizofreni: ohämmad kapitalism i kontakt med galenskap. I: Read, J. Mosher, L. & Bentall, R. (red.) Galenskapens gåta – psykologiska, sociala och biologiska modeller för schizofreni. Ludvika: Dualis Förlag Nationalencyklopedin (1990) Höganäs: Bra Böckers Förlag

Nilsson, R. (2003) Kontroll, makt och omsorg : sociala problem och socialpolitik i Sverige 1780-1940 Lund: Studentlitteratur

Nygren, L. Blom, B. & Morén, S. (2006) I: Blom, B. Morén, S & Nygren, L. (red.) Kunskap I Socialt Arbete. Om villkor, processer och användning . Stockholm: Natur och Kultur

Olsson, M.( 2006),Unga vuxna med en historia av uppförandestörning – En

långtidsuppföljning med ett salutogent och ekologiskt perspektiv. Socialhögskolan, Lund:

Lund Dissertations in Social Work

Petersson, K. (2003) Fängelset och den liberala fantasin. En studie om rekonstruktionen av

det moraliska subjektet inom svensk kriminalvård. Norrköping: Kriminalvårdsstyrelsen

Pettersson, U. (2001) Socialt arbete, politik och professionalisering. Den historiska utvecklingen i USA och Sverige. Stockholm: Natur och Kultur.

Pollack, E. (2001) En studie i medier och brott. Stockholms Universitet

Rogers, A & Pilgrim, D. (2005) A sociology of mental health and illness. Berkshire: Open University Press

Rorty, R. (2006) Moralisk identitet och moralisk autonomi: Fallet Foucault. Fronesis nr 21-22. 264-271

Rosengren, O. & Viredius, M. (2005) I huvudet på en ”tjuv”. Den kriminella personligheten, brottskarriären och vården. Lidingö: Bokförlaget Langenskiöld.

Ross, C & Reid, J. (2005) Antipsykotisk medicin: myter och fakta. I: Read, J. Mosher, L. &

Bentall, R. (red.) Galenskapens gåta – psykologiska, sociala och biologiska modeller för schizofreni. Ludvika: Dualis Förlag

Sarnecki, J. (2003) Introduktion till kriminologi. Lund: Studentlitteratur SOU, 2005: 54 Framtidens kriminalvård. Stockholm: Justitiedeparementet

Stead, J. Lloyd, G. & Cohen D. (2006) Introduction: Widening our view of ADHD. I: . Lloyd, G. Stead, J & Cohen, D. (red.) Critical new perspectives on ADHD. London: Routledge

Svensson, K. (2001) Istället för fängelse? En studie av vårdande makt, straff och socialt arbete i frivård. Lund: Socialhögskolan, Lunds Universitet.

Wakefield, J. (2005) Disorders Versus Problems Of Living in DSM: Rethinking Social Works Relationship to Psychiatry I: Kirk, S. (red.) Mental disorders in the social environment.

Critical pespectives. New York: Columbia University Press Zizek, S. (2001) Ideologins sublima objekt. Göteborg: Daidalos ELEKTRONISKA RESURSER:

Kriminalvården (2001) Besökt senast: 2007-06-02 Unga män i anstalt.

Web: http://www.kvv.se/upload/Informationsmaterial/4696_unga_man.pdf

Kriminalvården (2004) Besökt senast: 2007-06-02 Klienterna, frivården och samhället http://www.kvv.se/upload/Informationsmaterial/4800_klienterna-frivarden-o-samhallet.pdf

Kriminalvården (2005a) Besökt senast: 2007-06-02 Inför frigivningen.

http://www.kvv.se/upload/Informationsmaterial/rapport17.pdf

Kriminalvården (2005b) Besökt senast: 2007-06-02 Återfallsbrytare - vilka var de?Några bakgrundsfaktorers inverkan på återfall i brott. Web:

http://www.kvv.se/upload/Informationsmaterial/rapport16.pdf

Kriminalvården (2006) Besökt senast: 2007-06-02 Kriminalvården inleder ADHD-projekt http://www.kvv.se/templates/KVV_NewsArticle.aspx?id=4619

Kriminalvården (2007) Besökt senast: 2007-06-02 Remissvar på Ambition och ansvar - Nationell strategi för utveckling

av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder (SOU 2006:100) och Vård och stöd till psykiskt störda lagöverträdare (SOU 2006:91)

Web:

http://www.kvv.se/upload/om_kriminalvarden/remissvar%202007/Remissvar%20avseende%

20SOU%202006_100_2006_91.pdf

Socialdepartementet, SOU 2006: 91 Besökt senast: 2007-06-02. Web:

http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/07/18/79/f8acb859.pdf