Grön tillväxt och miljödriven näringslivsutveckling ligger högt upp på många länders agenda, men omfattningen och inriktningen varierar avsevärt. I denna utblick beskrivs några utvalda strategiska initiativ från USA, Kina, Japan och Sydkorea. Vi har valt USA, Kina och Japan eftersom de representerar världens tre största ekonomier och därför har en stor påverkan på både de globala utsläppen av växthusgaser och den internationella klimatpolitiken. Dessutom är dessa länder betydande exportmarknader för svensk miljöteknik. Vi har valt Sydkorea därför att landet bedriver en offensiv och samlad nationell politik för grön tillväxt.
En gemensam nämnare för länderna är att politiken och de insatser som genomförs betonar näringslivsutveckling och tillväxt snarare än miljö
frågor och klimat.
Exemplen ger inblickar i enskilda länders politiska motiv för grön omställning, vilka styrmedel och insatser som prioriteras och vilka tren
der som kan spåras. Det ger också tillfälle att jämföra politik och mix av styrmedel, vilket kan vara nyttigt vid utformningen av den svenska politikens inriktning för grön omställning och miljödriven näringslivsut
veckling.
Nedan ges en översikt av de fyra ländernas motiv, insatser och tren
der för politik för grön omställning.
Tabell 4.1. Motiv, insatser och trender i politik för grön omställning i USA, Kina, Japan
Fokus på flexibla administrativa och ekonomiska instrument. T.ex.
utbildning, information, standar-der, frivilliga lokala och regionala initiativ och subventioner. Ofta marknadsbaserat. Statliga sats-ningar på infrastruktur och gröna jobb.
Fokus på regleringar och standar-der. T.ex. nationell koldioxidskatt och tak för energianvändning 2015. Dock används ekonomiska styrmedel alltmer, såsom sub-ventioner för ny teknik inom prio-riterade områden och försök till utsläppshandel. Bilaterala samar-betsavtal.
Ökad samverkan mel-lan delstater i väntan på federala
Land Motiv Insatser och styrmedel Trender
23 Egen analys av Tillväxtanalys.
Japan
Fokus på flexibla administrativa och ekonomiska instrument. T.ex.
information, övertalning, sub-ventioner och feed-in-tariffer25. Bilaterala avtal som alternativ till Kyoto-protokollet.
Kombination av reglerande och ekonomiska instrument. T.ex.
standarder, statligt stöd för ut-vecklingen av miljöteknik inom strategiska områden och för att skapa gröna jobb. Investerings -plan för ny teknik. bi-laterala avtal för att främja grön tillväxt.
Land Motiv Insatser och styrmedel Trender
Generell inriktning
Ökad energisäkerhet, energi och resurseffektivitet, jobbskapande och tillväxt ligger bakom i stort sett samtliga länders arbete, men tyngdpunk
ten varierar mellan länderna. USA drivs i stor utsträckning av energisä
kerhet, Kina av behovet att förena fortsatt hög tillväxt med ekologisk och social hållbarhet, Japan av energi och resurseffektivitet, och Sydkorea av energisäkerhet samt ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Analysen av ländernas politik visar även en generell trend att de nationella utveck
lingspolitiska prioriteringarna ges en allt större roll som drivkraft för konkreta klimatåtgärder.
I USA dominerar energifrågan helt; energisäkerhet och energio
beroende betonas som avgörande frågor för landets tillväxt och kon
kurrenskraft i framtiden.25 Man har därför satsat på att bygga ut den förnybara energin och komplettera med smarta elnät som effektiviserar över föringen. I botten ligger en tro på att dessa investeringar kommer att skapa jobb som inte kan flyttas utomlands. Energieffektivisering av bostäder och offentliga byggnader betonas också. Den amerikanska poli
tiken har de senaste åren också präglats av splittringen i kongressen och misslyckandet med att införa en federal klimat och energilagstiftning och ett nationellt utsläppshandelssystem.
Även i Kina har energifrågan en central roll. Att säkra tillgången till energi är en förutsättning för fortsatt ekonomisk tillväxt och att lyckas med detta är den kinesiska regeringens stora mål. Kinesiska politiker betonar alltmer vikten av en harmonisk utveckling, vilket innebär såväl
24 Feed-in-tariffer innebär att leverantörer av exempelvis förnybar el garanteras ett fast pris alter
ekonomisk tillväxt och social trygghet som miljömässig hållbarhet.
Utöver energifrågan betonas även miljöproblemen i landets stora och växande städer, ökenutbredningen, surt regn samt tillgången på resurser och energiråvaror. Kinas energi och klimatpolitik präglas av balansen mellan inrikespolitiska mål, med fokus på fortsatt ekonomisk tillväxt och social stabilitet, och utrikespolitiska ambitioner att slå vakt om globalt anseende och integritet. Konflikten mellan de övergripande politiska målen kompliceras av att det regionala och lokala trycket på tillväxt är betydligt starkare än de utrikespolitiska ambitionerna. Det försvårar klimatpolitiken men förstärker samtidigt hur viktigt det är att integrera tillväxt och miljöhänsyn.
Japans främsta utmaning för hållbar tillväxt är bristen på egna energiråvaror (och råvaror generellt). Detta gäller i än högre grad efter tsunamin och kärnkraftskatastrofen i Fukushima i mars 2011. Beroen
det av importerad fossil energi, främst naturgas, sätter ett stort tryck på landets redan ansträngda ekonomi. Traditionellt har staten i arbetet med att möta denna utmaning prioriterat forskning och utveckling för att ta fram nya energislag, energieffektiviseringar och ett effektivare resursan
vändande, samt åtgärder för att stimulera efterfrågan på förnybar energi.
Resursfrågan har historiskt varit central i Japan och kännetecknas i dag av fokus på återanvändning och återvinning. På många områden ligger Japan mycket långt framme, till exempel när det gäller transportsystemet och industrins resurseffektivitet, men på andra områden finns mycket kvar att göra, som för hushållens konsumtion och hållbart byggande.
Sydkorea är det land vars politik för grön omställning framstår som mest fokuserad, där ramlagstiftningen Low Carbon, Green Growth och tillhörande nationella strategi och femårsplan är unika i omfång och fokusering. De omfattande satsningarna för att påskynda en grön struk
turomvandling drivs bland annat av landets importberoende av energi, omfattande inhemska miljöproblem samt utmaningar med en stagne
rande ekonomi. Genom att stimulera nya tillväxtmotorer inom förnybar energiteknik vill man minska energiberoendet och miljöförstörelsen, öka tillväxten och skapa nya jobb. I början av 2013 valdes Park GeunHye till landets första kvinnliga president och diskussionen om hennes priorite
ringar vad gäller grön tillväxt är ännu i sin linda. Mycket tyder dock på att förnybar energi, gröna fordon och andra branscher med tydlig miljö
profil kommer att vara en prioriterad fråga även för den nya regeringen.26
26 Park Geun-Hye tillhör samma politiska parti som den tidigare presidenten Lee Myung-Bak.
Implementering och styrning av politiken – principer och val av styrmedel
Också i valet av politiska styrmedel finns både likheter och skillnader länderna emellan. Samtliga länder arbetar brett med selektiva styrme
del och stöttar teknikutveckling genom hela innovationskedjan, från forskning och produktutveckling till kommersialisering och stimulans av efterfrågan. Men valet av specifika styrmedel varierar naturligtvis beroende på ekonomiska förutsättningar, politiskt system, industriell struktur och kultur.
USA förlitar sig enligt tradition på mjukare och flexibla policyinstru
ment, såsom frivilliga standarder, certifiering, information och subven
tioner. Man bedriver också en relativt decentraliserad politik jämfört med till exempel Japan och Sydkorea; exempelvis fördelas pengar till forskning och teknikutveckling av en lång rad aktörer av olika slag och från olika platser. USA tenderar också att driva en mer marknadsorien
terad politik och stötta teknologier med efterfrågestimulans, genom till exempel skattelättnader och subventioner, samtidigt som forskning och utveckling också är mycket omfattande.
Även Japan har historiskt sett tillförlitat sig på mjuka policyinstru
ment, exempelvis övertalning, information och rådgivning snarare än regleringar, skatter och sanktioner. Industrins intressen har kontinuerligt vävts in i policydesignen genom ett utvecklat samarbete mellan privat och offentlig sektor. Detta har resulterat i att utsläppsminskningarna ofta haft en stegförstegkaraktär. Den regering som kom till makten vid valet i december 201227 har också tydligt indikerat att man vill fortsätta på den vägen snarare än att introducera omfattande tvingande regleringar eller starka ekonomiska styrmedel.
Den kinesiska politiken styrs centralt från Peking och av de natio
nella femårsplanerna, där miljöteknik och energieffektivisering fått en större roll under senare år. Staten förlitar sig huvudsakligen på regle
ringar, information och utbildning. Marknadsbaserade instrument såsom feed-in-tariffer, elcertifikat och utsläppshandel har tidigare varit ovanliga men börjar nu implementeras i allt större utsträckning. De använder också certifiering som ett sätt att komma förbi problemet med bristande kunskap och motsägelsefull lagstiftning. Huvudutmaningen för Kina är att effektivisera implementeringen av femårsplanerna på regional och lokal nivå där den konkreta politiken utformas. Här har landet stött på upprepande problem, inte minst på miljö och energiområdet.
Sydkoreas nationella strategi för hållbar tillväxt är unik i ambition och
27 Det liberaldemokratiska partiet, LDP, återtog regeringsmakten efter endast 3 år i opposition. Dess
förinnan satt LDP i regeringsställning i över 50 år, med endast ett kort avbrott under 1990-talet.
fokus. Insatserna är breda och mångfacetterade och riktar in sig på hela innovationskedjan, från forskning och innovation till kommersialisering och export. Instrumenten riktar sig därmed mot både utbud och efterfrå
gan, ofta i form av finansiering av forskning och teknikutveckling inom universitet och företag på utbudssidan, och kopplat till införandet av standarder och subventioner till konsumenter på efterfrågesidan. Insat
serna täcker också alla typer av styrmedel, med tonvikt på ekonomiska och reglerande.
Gröna inslag i krispaketen
När det gäller hanteringen av den ekonomiska krisen 2008–2009 och insatserna för grön omställning finns vissa gemensamma nämnare mellan länderna. I samtliga länder har en del av krispaketen tydligt riktats mot gröna jobb, FoU inom miljö- och energiteknik samt hållbar infrastruktur och stadsutveckling. I USA handlar det om nära 100 av krispaketets totala omfattning på 900 miljarder USD; i Kina om en motsvarande andel (26 av 300 miljarder yuan har hittills betalats ut).
I Japan är det svårare att uppskatta omfattningen av de resurser som riktas mot eko-effektivitet, men det är tydligt att området är högt prio-riterat. Sydkoreas regering lanserade under 2009 satsningen Green New Deal med målet att skapa nästan en miljon nya jobb genom ett fyraårigt stimulanspaket.