10. Jämförande analys 29
10.2 Jämförande analys av relationen mellan Livsviktigt och Lgr 11 30
Syftet med SET-‐undervisning är att träna eleverna i att hantera sociala situationer och de känslor som kan komma att blossa upp. Det är främst i övningar som vänder sig till elevernas emotioner som går att koppla samman med existentiella frågor. Nedan jämförs resultatet av Livsviktigt 8-‐10 med Lgr 11:as värdegrund samt kursplanen för religionskunskap, Användandet av kursplanen i religionskunskap görs för att denna innefattar och berör frågor om människans existens.
Genom de skapade scenarierna som målas upp i varje övning, tvingas eleverna bland annat att ifrågasätta sina värderingar och ställningstagande. Inte olikt det sätt som Frisch beskrev den existentiella hermeneutiken. Skillnaden är att SET-‐undervisningen stressar eller påskyndar ifrågasättandet av ställningstagandet, vilket annars hade tagit sig uttryck när individen befann sig i en situation där han/hon var tvungen att välja väg. Påskyndat eller ej, så är just detta något som uttryckligen ska ingå i dagens
undervisning. Kursplanen för religionskunskap säger, att den personliga utvecklingen främjas när eleverna ges utrymme att reflektera över livsfrågor.128 I läroplanen sägs det
just att livsfrågor ska ges utrymme i undervisningen.129
Som tidigare nämns i de centrala begreppen så innefattar existentiella frågor inte bara frågor om liv och död utan även om kärlek och lidande.130 Detta har legat till grund för
valet av de övningarna som presenterats i analysdelen, där det är betydligt vanligare att övningarna som riktar sig mot kärlek och känslor som får individen att må bra än det motsatta. Undervisningsmaterialets starkare sidor med anknytning till Lgr 11 är hur övningarna ställer eleverna inför vardagliga moraliska dilemman. Inte genom en specifik
127 Eklund, P. Folkebrant, U. 2009, PM, s.190
128 Kommentarmaterial till kursplanen i religionskunskap, 2011, s.6
129 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, 2011, s.10, 130 Se Westerlund, K. 2002, s.17
övning utan hur det är ett återkommande tema. Detta har stark anknytning till hur etikavsnittet beskrivs i Lgr 11.
11. Diskussion
PM tar bland annat upp existentiella frågor vid belysningen av österländska religioner,
genom riter och inom etik kapitlet. Beskrivningen av riter tas bara upp i några av
världsreligionerna vilket gör det problematiskt att diskutera i denna text. I PM efterlyser jag information om hur till exempel dop och begravningar behandlas i de olika
världsreligionerna. När det kommer till kristendomen misstänker jag att författarna förutsätter att eleverna på egen hand, utanför skolan, skall skaffa sig kunskaper om hur den här typen av områden berörs. PM har andra kvaliteter än diskussionsämnen för existentiella frågor, den ger bland annat en grundlig beskrivning av världsreligionerna. Dessa områden återfinns i stor utsträckning i kursplans centrala innehåll, under kapitlen Religion och livsåskådningar samt Religion och samhälle.131 Om skolans läromedel anses
sakna delar som ska beröras i undervisningen har pedagogen alltid möjlighet att ta in andra verk eller konstruera egna uppgifter för att täcka dessa kunskapsområden. Undervisningen är ju inte så platt som studien beskriver utan flerdimensionell.
SET-‐undervisningen präglas starkt av hur pedagogen presenterar övningarna och hanterar gruppen. Det är de exempel som han/hon beskriver som ger undervisningen djup, inte övningarna i sig. I materialet återfinns ett flertal övningar som anspelar på det känslomässiga hos individen. Att må bra, kärlek och lidande är återkommande element inom undervisningen och har starka återkopplingar till kursplanens Identitet och
livsfrågor132. Om man enbart skulle fokusera på kontrasten mellan de båda undersökta
läromedlen kan man säga att PM i stor utsträckning erbjuder faktakunskaper, medan
Livsviktigt uteslutande riktar sig till det emotionella hos eleverna. I SET är det många av
övningarna som förutsätter att eleverna kan samarbeta. För att kunna samarbeta måste man känna trygghet med sig själv och gruppen. Man skulle kunna säga att detta är Centralskolans sätt att skapa en skola som ger trygghet för varje individ. Att det är ett arbete för att nå god miljö för utveckling och lärande,133 som värdegrunden menar ska
finnas i alla skolor.
131 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, 2011, s.189 132 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, 2011, s.189-‐190 133 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, 2011, s.10
Vid studerandet av Livsviktigt har jag under arbetets gång fastnat och haft svårt att gå vidare, detta har berott på att materialet lämnar ett stort tolkningsutrymme för läsaren. I övningen Må bra134 till exempel är instruktionen till pedagogen att förmedla hur viktigt
det är att göra sådant som man gillar, om att välbefinnande smittar av sig.135 Ska det
tolkas som att man ska göra saker man gillar för att det i förlängningen kommer göra att andra människor också kommer att må bra. Eller ska man ur ett egoistiskt perspektiv göra saker som får en själv att må bra, att det kan hjälpa andra är bara en positiv bieffekt.
Under studerandet av Livsviktigt för årskurs 7-‐9 återkommer övningar om att sätta upp mål i tillvaron att sträva mot. Personliga målsättningar menar Frisch kan vara ett sätt för individen att känna existentiell mening. Jag kommer inte att påstå något annat men man kan höja ett varnande finger och ifrågasätta om det enbart har positiva följder eller om målsättningar i ung ålder kan leda till ökad stress. En strävan efter ett bättre nu, kan gälla allt från betyg till social status. Dessa mål kan vara svåra att leva upp till vilket då kan leda till att eleven inte känner sig nöjd med sig själv. I analysen av Livsviktigt beskrivs målsättningar som ett återkommande teman inom SET. Här kan man fundera som det hade varit bättre att formulera dessa som önskningar i livet istället för mål i livet. Det ger ett mjukare intryck för eleverna samtidigt som det inte ställer samma prestations krav på att lyckas uppnå deras önskningar.
I Livsviktigt 10, som används i årskurs 9, tar litteraturen upp hur det är att vara kär, förälskad och när man gör slut. Anmärkningsvärt är att man går igenom att göra slut innan man har behandlat att vara kär. Tittar man på när på skolåret som övningarna kommer att behandlas så tas övning 11, göra slut, upp i slutet av höstterminen. Ett ämne som anspelar på att två personer genomgår en jobbig period, detta diskuteras under årets mörkare period då det är vanligt att man inte är på topp. Att vara kär och förälskad kommer upp långt senare, i övning 24 och 25, vilka inträffar sent under vårterminen. En årstid då det sägs vara lätt att bli förälskad. Jag fundera över varför dessa ämnen som är sammanflätade inte behandlas efter varandra. Man kan tänka sig att övningarna spridits ut för att undervisningen inte ska bli för monoton.
134 Kimber, B. Livsviktigt 9, Lärarhandledning, 2001, s.17 135 Ibid, s.17
Samtidigt är styrdokumentet, Lgr 11, väldigt omfattande och innehållsrikt, något som kan göra det svårt att täcka upp samtliga områden med hjälp av ett traditionellt läromedel. Populärkultur som lyfts fram som en bra ingång till att studera
identitetsskapandet och livsfrågor går man till exempel helt miste om genom att enbart använda dessa båda verk. Som nämnts ovan har pedagogen alltid möjlighet att ta in andra verk i undervisningen för att täcka upp undervisnings områden.
Med tanke på att PM och Livsviktigt är producerade före Lgr 11 skulle man kunna tänka sig att det även i den föregående läroplanen funnits delar som riktades sig mot de existentiella frågorna. För vidare läroplansstudier skulle man kunna med ett historiskt perspektiv kunna studera hur långt tillbaka i tiden som de existentiella frågorna varit inskrivna i läroplanerna. Föredrar man språkstudier skulle man kunna studera hur uttrycket fredagsmys tog sig in i 2011 års läroplan. Ett uttryck som är skapat av en chipstillverkare i kommersiellt syfte att öka vinsten men som enligt författarna till vår senaste läroplan ansåg representera något större i samhället.
12. Slutsats
Den sociala och kulturella mötesplatsen som skolan är ger eleverna möjlighet att utveckla livsåskådningar och identitetsskapande. Utifrån riktlinjerna i Lgr 11 främjas den personliga utveckling genom att studera frågor som rör meningen med livet. Ambitionen med studien var inte att visa på någon generell tolkning av läromedel eller om eleverna lämnar grundskolan med fullgoda kunskaper inom existentiella frågor. Studien vill visa att läromedlen i religionskunskap och SET som används inom Tierps kommun till viss del belyser existentiella frågorna enligt föreskrifterna i Lgr 11. Efter genomförd studie är det min slutsats att de båda undersökta läromedlen, PM och
Livsviktigt, har delar som riktar sig till de existentiella frågorna och det finns kopplingar
till de områden som Lgr 11 nämner. Men om man enbart använder sig av ett av dessa verk kommer man bara uppfatta fragment av de kunskapsområden som Lgr 11 belyser. Tillsammans däremot kan läromedlen komplettera varandra och fler återkopplingar kan göras, men inte så att de täcker upp allt som Lgr 11 förespråkar, men stora delar.
Litteraturförteckning
Andersson, Birgitta. Jarleklint, Anna-‐Märta. SET-‐ kunskap om livet, Examensarbete, Barndoms-‐ och ungdomsvetenskap, Malmö Högskola, Malmö, 2010.01.19
Balksjö, Jessica. Malmström, Björn. Livskunskap får bakläxa, Svenska Dagbladet, 2011.04.28
Bergström, Göran. (red)Boréus, Kristina. Textens mening och makt, 2:a uppl., 2005, www.studentlitteratur.se, Elanders Hungary Kft, 2009
Bouvin, Anneli. Livskunskap-‐fostran eller omsorg? Examensarbete, Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete, Stockholm Universitet, Stockholm, HT-‐2008,
Bråkenhielm, Carl-‐Reinhold, Verklighetsbilder, Nya Doxa, Nora, 2009
Cullberg, Johan. Kris och utveckling-‐ En psykodynamisk och socialpsykiatrisk studie, 4:e utgåvan, Natur och Kultur, Stockholm, 2003
Eklund, Per & Folkebrant, Urban, PM: handboken i samhällslära: (historia, religionskunskap, samhällskunskap, geografi), Gleerups, Malmö, 2009
Eklund, Per & Folkebrant, Urban, PM plus -‐ arbetsboken, Gleerups, 2004
Ekstrand, Thomas. Gustavsson, Gabriella. Junus, Petra. Religionsvetenskap -‐ En inledning, Studentlitteratur, Lund, 2001
Erikson, Linnea. Olsson, Maja. Livskunskap och värdegrundsarbete i skolan, LAU370 Sociologiska institutionen, Göteborgs Universitet, Göteborg, 2007
Falkevall, Björn. Livsfrågor-‐ett flugpapper att fastna på? Religion & livsfrågor No. 2(2008):s. 10
Frisch, Tove. Fågel, fisk eller förundran? En studie av förhållningsätt i existentiella frågor,
baserade på uppsatser skrivna på ett mångkulturellt vuxengymnasium, HLS Förlag,
Stockholm, 2006
Geels, Antoon. Wikström, Owe. Den religiösa människan. En introduktion till
religionspsykologin, 2:a utgåvan, Natur och kultur, Stockholm, 2006
Grönlien Zetterqvist, Kirsten. Livsfrågeområdets didaktik? Religion & livsfrågor, No. 4(2009): s.15,
Hartman, Sven G. & Furenhed, Ragnar, Etik och ungas livstolkning, SkapandeVetande,
Linköpings univ., Linköping, 2003 i Hartman, S. Torstenson-‐Ed, T. Barns tankar om
livet, 2.,[rev] utgåvan, Natur och Kultur, Stockholm, 2007
Hartman, Sven G. & Torstenson-‐Ed, Tullie, Barns tankar om livet, 2., [rev.] utgåvan,
Hultén, Eva-‐Lotta. Livskunskap-‐ett riktigt skolämne, Göteborgs Posten, 2010.12.01
Kimber, Birgitta, Livsviktigt: [Social och Emotionell Träning -‐ SET]. 8, Lärarhandledning, Ekelund, Solna, 2001
Kimber, Birgitta, Livsviktigt: [Social och Emotionell Träning -‐ SET]. 9, Lärarhandledning, Ekelund, Solna, 2001
Kimber, Birgitta, Livsviktigt: [Social och Emotionell Träning -‐ SET]. 10, Lärarhandledning, Ekelund, Solna, 2001
Kimber, Birgitta, Livsviktigt: [Social och Emotionell Träning -‐ SET]. 8, Elevbok, Ekelund, Solna, 2001
Kimber, Birgitta, Livsviktigt: [Social och Emotionell Träning -‐ SET]. 9, Elevbok, Ekelund, Solna, 2001
Kimber, Birgitta, Livsviktigt: [Social och Emotionell Träning -‐ SET]. 10, Elevbok, Ekelund, Solna, 2001
Kommentarmaterial till kursplanen i religionskunskap, Skolverket, Stockholm, 2011
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2562
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Skolverket, Stockholm, 2011, http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575
Silow, Anna. Livskunskap-‐Om Social och Emotionell Träning i skolan, Examensarbete, Religionsvetenskap och lärande, Malmö Högskola, Malmö, 2007.01.14
Skolverket, Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU-‐03), 2004,
http://www.skolverket.se/publikationer?id=1369
Stiernströmer, Gabriella. Livsfrågor: En undersökning av elevintresset och arbetssätt på
en grundskola, Examensarbete, Lärarutbildningen, Malmö Högskola, Malmö,
2009.06.03,
Tierps Kommun, Grundskola, 2011-‐12-‐05
http://www.tierp.se/utbildningochbarnomsorg/grundskola
Westerlund, Katarina. Sammanhangets mening. En empirisk studie av livsåskådningar i föreställningar om genteknik och i berättelser om barnlöshet, assisterad befruktning och adoption, Elanders Gotab, Stockholm, 2002
Zackari, Gunilla. Modigh, Fredrik, Värdegrundsboken: om samtal för demokrati i skolan, Värdegrundsprojektet, Utbildningsdepartement, Regeringskansliet, Stockholm, 2000
Åkerström, Jenny. Barn, död och sorg, Examensarbete B, Religionsvetenskap, Högskolan i Gävle, Gävle, 1999,
Bilaga 1
Enkätundersökning till 60 barn i årskurs 7-‐9 om existentiella frågor. 0 10 20 30 40 50
Ja Nej Vet ej Kanske
Har du funderat över döden?
0 10 20 30 40
Ja Nej Vet ej Kanske blankt
Har döden behandlats på
religionskunskapen?
Serie1 0 10 20 30 40Ja Nej Vet ej Kanske blankt