5. Metodbeskrivning
6.3 Jämförande narrativanalys mellan seriealbumets och lärobokens historieförmedling
6.3.2 Jämförande narrativ formanalys:
Hur dem olika historiska kunskaperna förmedlas i seriealbumet och i läroboken skiljer sig mer åt än vad det var som förmedlades i dem gjorde. Seriealbumet har ett mer avgränsat perspektiv på vad som berättas. I princip beskriver och förklarar de allt utifrån arbetarklassens perspektiv. Läroboken förmedlar flera olika perspektiv på samma händelser. Även hur stor varaktigheten i de olika förmedlade historiska kunskaperna är skiljer sig åt i respektive medium. Ett exempel är att seriealbumet skildrar och beskriver vad en agitator är på tre sidor.136 Tre sidor av totalt 47 sidor. I läroboken beskrivs samma begrepp med en bild på en halv sida i form av en målning från 1989. Med en förklarande bildtext på två meningar.137 I och med det kan jag då se två olika värderande av betydelsen att förstå begreppet agitator.
I seriealbumet kunde jag se att värderingen av den historiska kunskapen som förmedlades och vägledningen av vad som var viktigt att läsa skedde genom dess spatiotopiska drag. Storleken på bildrutorna, deras placering på sidan och sidlayouten. I läroboken kan textens och bildens utrymme på sidan sägas motsvara samma
värderingsfunktion. Alltså lärobokens tense. Hur mycket text, hur stor plats bilden ges, om respektive historisk kunskap som återfinns på sidan kan tala om något för läsaren hur viktigt det är att läsa. Mycket text, stora bildrutor, innehåller mer historisk kunskap. Antingen kvantitativt eller kvalitativt.
En intressant likhet i hur den historiska kunskapen förmedlas i både seriealbumet och läroboken syns när vi tittar på hur explicit och implicit kunskap förmedlas. Den explicita kunskapen i seriealbumet förmedlas ofta via texttunga faktarutor med ett direkt tilltal från berättaren. Antingen genom att en extern eller intern fokalisering. Oavsett är förmedlingen
136 Knutsson, M. och Jansson, U. (1989: s. 6, 9f)
starkt beroende av texten. På samma sätt att större delen av lärobokens förmedling av
explicita fakta och förklaringar texttunga. I princip allt förmedlas genom text i läroboken. En intressant skildring i förmedlingen av explicita historiska fakta och kunskaper är dock att seriealbumet både har subjektiva och objektiva berättare. Ibland är det en karaktär som förmedlar kunskapen och ibland är det en extern berättare. Eller vad läsaren kan uppfatta som författarnas direkta tilltal. I läroboken finns bara författarnas externa och objektiva tilltal. Seriealbumets berättare och lärobokens voice både skiljer sig åt och liknar varandra. Medan lärobokens mood och seriealbumets berättares avstånd till vad som berättas är det som skiljer sig mest åt.
En annan likhet, som redan tagits upp i innehållsaspekten men tål att upprepas, är hur likt den förmedlade historiska kunskapen är i båda medierna. I båda fallen har jag funnit en stark koppling till läroplanens kunskapskrav för kursen Historia 1b. En stor del av
kunskapskraven har jag i tidigare analys av seriealbumet kunnat se överensstämma med innehållet. Hur denna historiska kunskap förmedlas i seriealbumet och läroboken har en annan likhet med varandra. I läroboken har det mesta som gäller industrialisering och
demokratisering i Sverige under sekelskiftet 1900, arbetarrörelsens historia och utvecklingen av svenska välfärdssamhället mellan 1889-1989 placerats i samma kapitel.
6.3.2.2 Historiemedvetande:
Överlag har jag kunnat konstatera att lärobokens mer objektiva förhållning till vad som
förmedlas ger den ett större värde än seriealbumet för att utveckla elevers historiemedvetande. Det är mycket mer explicit vad som är viktigt att läsa om. Samtidigt finns det en intressant motsats mellan i vilken ordning respektive medium förmedlar den historiska kunskapen. I seriealbumet sker det mesta i kronologisk ordning. Med några fördjupande stopp för
tematiska förklaringar i form av explicita faktarutor. I läroboken sker förmedlingen uppdelad i både kronologisk och tematisk ordning. För att läsa in sig på samma historiska fakta som i seriealbumet krävs det av eleven att hen läser in sig i olika kapitel i läroboken. På så vis skulle jag kunna argumentera för att seriealbumets kronologiska förmedling kan anses tydligare för eleverna. Och att ett kronologiskt och genetiskt historiemedvetande kan utvecklas enklare hos eleverna. Men då måste vi ta vidare i beaktning att lärobokens orsaks- och verkanskedjor, som redan nämnts, är mycket tydligare och fler än vad seriealbumets är. Jag anser att ordningen för berättandet inte är lika viktigt som orsaks- och verkanskedjor för att utveckla
6.3.2.3 Historisk empati:
Där lärobokens mer objektiva förmedling öppnar upp för att utveckla elevernas
historiemedvetande har seriealbumets subjektivitet en starkare koppling till att aktivera elevernas historiska empati. Framförallt är det seriealbumets fiktiva narrativ som jag anser kan aktiva elevernas historiska empati. Där det jag kallar för implicit historisk kunskap förmedlas. Det gäller då oftast hur personer handlar och varför de gör som de gör. Den fiktiva individen i seriealbumet är, precis som eleven som läser det, både skapad av historien och skapar den historia som förmedlas. Varje karaktär i seriealbumet återberättar och handlar enligt sitt förflutna medan de är en del av sin tid. Det som för läsaren är historia är nutid för karaktärerna. Läroboken har ett fåtal ställen där jag kunnat se att historisk empati skulle kunna få tillfälle att aktiveras. Men dem finns. De har en stor likhet med seriealbumets
implicita skildringar av historiska händelser och beskrivningar människors levnadsvillkor och värderingar. Där seriealbumet förmedlar det här genom främst sina grafiska aspekter och sin subjektivitet hos karaktärerna sker det i läroboken genom användning av illustrerande bilder och personcitat. I bilderna kan det förflutna skildras och i citerade stycken, både från personer och andra historiska källor, kan villkor och värderingar komma till uttryck.
6.3.2.4 Historiebruk:
Lärobokens och seriealbumets faktiska historiebruk kan analyseras genom att se hur de väljer vad som ska berättas och hur de använder språket för att berätta det. Båda har ungefär samma urval av vilken historisk kunskap som ska förmedlas. Detta har då till exempel gjort att arbetarkvinnan skildras som icke-aktiv i samhällsfrågorna på samma sätt som arbetarmännen. Något som inte nödvändigtvis behöver vara felaktigt men som jag, tidigare sagt, anser behöva diskuteras med eleverna. Vidare är även språket som används ganska likt. Historiska begrepp används i både seriealbumet och läroboken. Vid explicita förmedlingar av kunskap används ett mer objektivt och förklarande språk. En skillnad mellan seriealbumet och läroboken är i vilket tempus den historiska kunskapen förmedlas. I det första används främst presens, både i de implicita skildringarna och de explicita förklaringarna. Endast i några fåtal fall använder seriealbumet preteritum. Då när berättaren förklarar något som skett i det förflutna. I läroboken används främst preteritum.
En tydlig skillnad i författarnas historiebruk är hur objektiva eller subjektiva de tillåter sig att vara i sina förmedlingar. Då seriealbumet har utgivet av ett privat serieförlag är deras historiebruk främst kommersiellt och samtidigt har författarna en uttalad pedagogisk funktion bakom berättandet. Så seriealbumets historiebruk är både kommersiellt och politiskt-
pedagogiskt. Även läroboken är utgiven av ett privat kommersiellt bokförlag men verkar helt fokusera på den uttalade pedagogiska funktionen. Så läroboken är politiskt-pedagogiskt med en viss del kommersiellt historiebruk. Det mer kommersiellt inriktade seriealbumet tillåter sig att vara väldigt subjektivt. Det påstår inte heller att det ska vara objektivt. Medan den mer politiskt-pedagogiska läroboken satsar på en objektiv förankring hos läsarna.