I detta avsnitt kommer jag diskutera och ta fasta på det som granskningen av styrdokumenten samt läroböckerna har visat vad det gäller behandlandet av etik o moral i religionskunskap 1. Eftersom tre olika böcker har varit föremål för granskningen kommer det vara nödvändigt att jämföra de resultat som läroböckerna har gett. Syftet är inte att recensera böckerna eller att komma fram till vilken bok som är bäst att använda i religionskunskapen utan att jämföra och diskutera läroböckerna och styrdokumenten.
I analysen har det framkommit att skolans styrdokument saknar ett tydligt ställningstagande vad det gäller behandlandet av etik och moral. I skolans värdegrund står det skrivet att skolan ska förmedla värden som är i överrensstämmelse med den etik som förvaltas inom den kristna traditionen. I denna bemärkelse framgår att etiken är beroende av religion. Mer specifikt hänvisas till att det är Kristendomen som har något unikt att bidra med till etiken. Denna del av skolans värdegrund visar på en kontextualistisk syn på etiken. Samtidigt så står det med i skolans värdegrund att det etiska perspektivet ska vara till grund för många typer av frågor i utbildningen. Det står skrivet att det etiska perspektivet ska genomsyra alla ämnen på skolan och inte bara religionskunskapen. Olof Francks studie som presenterades i
historia och geografi har olika etiska profiler som är kopplade till de specifika ämnena (Franck 2011). Å ena sidan framgår av skolans värdegrund att etiken är beroende av religion, men å andra sidan kan tyckas att etiken framställs som oberoende av religion, i och med att det skrivs om etik utanför religionskunskapens ramar.
Enligt kursplanen ska både teorier och modeller inom normativ etik och etiska frågor med utgångspunkt i världsreligionerna vara föremål för undervisningen. De styrdokument som granskats för skolan och religionsundervisningen har inte visat en tydlig väg för författare till läroböcker att förhålla sig till i etik och moralmomentet. Det finns utrymme för både
beskrivningar av etiken som beroende eller oberoende av religion. Däremot ät det viktigt för läroboksförfattare att bejaka en icke-konfessionell grund i boken. Om läroböckerna skulle ta ställning till etiken som beroende eller oberoende religion hade det varit en konfessionell fråga. Detta hindrar dock inte böckerna att luta mer mot ett visst håll än det andra i en del aspekter.
I skolinspektionens granskning som presenterades i forskningsöversikten, visade det sig att om man arbetar med religionskunskapskursen på ett tematiskt sätt, upplever lärare mindre tidspress över att hinna med kursens innehåll. Ett tematiskt arbetssätt är när man låter kursens moment få berika varandra. Detta arbetsupplägg möjliggör det för elever att uppfylla målen för kursen i en större utsträckning. Det traditionella sättet att arbeta med kursens moment är att pricka av områden en för en, alltså världsreligioner, livsåskådningar och etik. Med denna arbetsmetod riskerar lärare i värsta fall att inte hinna med etikområdet under kursens gång. I det följande, är det relevant att nämna kort hur upplägget ser ut i läroböckerna som valts ut för uppsats.
I lärobok 1 är etik och moralkapitlet redan i bokens andra kapitel, innan boken följs upp av världsreligionerna. I detta kapitel finns ett avsnitt som handlar om etik i religioner och
livsåskådningar. Här integrerar författaren normativ etik, som presenterats i början av kapitlet, med religioner. I bokens resterande kapitel som handlar om världsreligionerna, återkopplar författaren till det som diskuterats i etik och moralkapitlet. Här integrerar författaren ännu en gång modeller och teorier inom normativ etik med världsreligionerna, på liknande sätt som gjordes i etik och moralkapitlet. Detta visar på att etik och moralområdet finns med som en röd tråd längs bokens gång. I sista delen av lärobok 2 presenteras etik och moral momentet i ett avsnitt som heter ”att vara människa”. Etikavsnittet kommer alltså efter boken behandlat
världsreligionerna. I bokens tidigare kapitel som går igenom världsreligionerna finns det således inga kopplingar till etikavsnittet i boken. Här fokuserar boken mer på människosynen inom religionerna. Likt lärobok 1, finns det en del i avsnittet för etik som behandlar etik i religion. I lärobok 3 behandlas etik och moral i början av boken, innan världsreligionerna redogörs för. I etikkapitlet förklaras innebörden av centraletiken och signaletiken, vilka författaren återkopplar till i de kommande kapitel om världsreligionerna. Läroböckerna har ett tematiskt upplägg som till viss del skiljer dem åt. Lärobok 1 och 3 har sina respektive
etikkapitlet i början av boken vilka sedan återkopplas till i senare kapitel som behandlar världsreligionerna. Till skillnad från lärobok 3, har lärobok 1 och 2 ett avsnitt i sina etikkapitel som behandlar etik i religion. Lärobok 3 tar endast upp religion, i viss mån, i redogörelsen för centraletik och signaletik. Således behandlas inte explicit etik i religion, utan etik och religion kopplas samman, i samband med redogörelsen för den pliktetiska modellen som ingår i momentet för normativ etik.
Förväntningarna av läroböckernas innehåll som uppstod efter granskningen av skolans styrdokument blev besvarade. Gemensamt för läroböckerna är att de har tämligen vaga redogörelser över relationen mellan etik/moral och religion. Läroböckerna förhåller sig generellt sätt någorlunda neutralt i frågor som rör moralens uppkomst, motivation och vetande. Läroböckerna gör inte tydliga ställningstaganden gentemot dessa aspekter utan erbjuder istället två sätt att se på dessa aspekter, utifrån olika perspektiv som kan vara i överensstämmelse med både Audi som har en universalistisk syn på etiken och Grenholm som har en kontextualistisk syn på etiken. De tre olika aspekterna som rör moralen behandlas olika mycket i läroböckerna. Ett exempel på detta är aspekten om moralens motivation, som betonas i en bok, men inte i de andra. Av den anledningen kommer det vara svårt att belysa och jämföra alla aspekter för samtliga läroböcker.
Hur moralens uppkomst motiveras och i vilken grad den tas upp, skiljer sig en del, i de olika läroböckerna. I två böcker betonas aspekten mer. Lärobok 1 presenterar olika uppfattningar över moralens uppkomst som visar både på etikens beroende och oberoende av religion. Här tas det upp hur en religiös person uppfattar moralens uppkomst, vilket är att moralen givits av gud till människan. Men lärobok 1 redogör även för moralens uppkomst utifrån vetenskapliga teorier som antingen menar att moralen är något som är medfött hos människan, att det ligger i människans natur eller att moralen uppstår hos människan av dess omgivning. Boken tar inte ställning till moralens uppkomst utan menar att oavsett hur den uppkommit, går den att
påverka. I denna bemärkelse lyfter boken fram exempel på vardagliga situationer som präglar människans moraluppfattningar. Boken tar alltså inte ställning till moralens uppkomst,
däremot verkar boken ha en kontextualistisk uppfattning över moralen eftersom det framgår att moralen påverkas av sammanhanget. I lärobok 2 tas moralens uppkomst upp på liknande sätt. Här presenteras dock etisk realism och etisk relativism. Den etiska realismen innebär att människan har genom sitt förnuft en etisk förmåga och att etiska värden gäller för alla
människor. Detta ligger i linje med en universalistisk syn på etiken, det vill säga, en etik som är oberoende av religion. Enligt den etiska relativismen är etiken olika inom skilda kulturer och går således att förändra. Här pratar man om etiken som beroende av ett sammanhang. I lärobok 2 kunde jag inte heller se ett tydligt ställningstagande till moralens uppkomst. Däremot kunde jag se att den lutade mot den etiska relativismen eftersom det framkommer i en formulering att människan utgår från de kulturella traditioner och livsåskådningar i det etiska tänkandet. I lärobok 3 presenteras inte olika teorier eller synsätt på moralens uppkomst. Boken tar för givet att människan har en förmåga att tänka empatiskt och vilja hjälpa andra människor. Moralen beskrivs som universalistisk. Däremot beskrivs människans moraliska förmåga som ambivalent. I denna bemärkelse hävdar boken att människans moral behöver vägledning.
Sammantaget, presenterar läroböckerna olika synsätt på moralens uppkomst. Dock framgår inga tydliga ställningstaganden i frågan gällande moralens uppkomst, vilket var förväntat efter granskningen av styrdokumenten. Det böckerna är överens om är däremot att moralen går att påverka och kräver således någon form av vägledning. Vilken vägledning till moraliskt vetande det är som betonas i böckerna, kommer utredas i det följande.
Gemensamt för läroböckerna är att normativa etiska modeller och teorier redogörs för och beskrivs som vägledning för moraliskt vetande. Författarna till läroböckerna beskriver först vad teorierna och modellerna innebär för att sedan kunna applicera dem i vardagliga eller mer allvarliga situationer där människan behöver välja hur en ska handla moraliskt rätt. Normativ etik beskrivs som ett redskap för människan att kunna reflektera etiskt och stå för egna ställningstaganden i etiska valsituationer. Enligt Torbjörn Tännsjö (Tännsjö 2011, s. 22) är teorier och modeller som utformats inom normativ etik, oberoende av religion. I grunden kan det stora omfånget för normativ etik i läroböckerna visa på att etiken ses som universalistisk. Att etiskt förnuft går att nå av alla människor och beror inte på religion. Däremot presenterar även läroboksförfattarna ett etiskt synsätt där etiken är beroende av religion, utifrån religiöst
troende genom att integrera normativ etik med religion. Detta gör författarna på olika sätt men skillnaderna är inte stora. Vi har sett att i samtliga läroböcker presenteras pliktetik,
konsekvensetik och dygdetik. Lärobok 1 och 2 redogör även för sinnelagsetik. Samtliga läroböcker kopplar den pliktetiska modellen med religioner. Detta görs på ett allmänt sätt som innefattar alla religiösa traditioner. Enligt läroböckerna innebär pliktetiken att det alltid finns handlingar som är rätt eller fel. Det är inte konsekvenserna eller avsikten med en handling som avgör om den är rätt eller fel utan det finns uppsatta regler som visar på om en handling är rätt eller fel. Läroböckerna formulerar på liknande sätt att religiösa företrädare handlar utefter pliktetiken eftersom de hänvisar till gudomliga regler och handlar utefter dessa. Detta visar på etiken som beroende av religion i och med att det är inom den religiösa traditionen man företräder som man kan få svar på om en handling är rätt eller fel.
Lärobok 1 skiljer sig till viss del från resterande läroböcker på så sätt att den kopplar alla normativa etiska modeller som boken presenterat med religion och inte bara den pliktetiska modellen. Författaren till läroboken förknippar exempelvis även den konsekvensetiska modellen med religiöst troende. Författaren skriver att alla religiöst troende handlar utefter konsekvensetiken eftersom religiösa företrädare tänker på livet efter döden och hur livet på jorden påverkar detta. Det är frågan om straff eller belöning efter det världsliga livet. I detta hänseende betonar lärobok 1 en aspekt som inte betonas i resterande läroböcker. Denna aspekt belyser etiken som beroende av religion då religioner ger moralisk motivation för människor att vilja eller orka handla moraliskt.