När resultaten av tidigare forskning jämförs med den empiriska studien går det att dra slutsatsen att lokalhistoria är ett område inom historieämnet som borde få mer utrymme. Forskarna och informanterna är överens gällande att lokalhistoria är intresseväckande och motivationshöjande samt att det är en gren av ämnet som engagerar både lärare och elever. Samtliga diskuterar också betydelsen av lärarens
personliga intresse för att bedriva lokalhistorisk undervisning. Anledningen till det är på grund av att det är ett tidskrävande projekt som kräver mer planering och samordning är vanlig historieundervisning. Läraren ansvarar själv för att fortbilda sig och skaffa sig de samarbeten eller material som krävs för att bidra till elevernas lärande.
Samarbeten nämns av forskarna och informanterna som något betydelsefullt. Kompetensen hos lärarna breddas och institutionerna kan bidra med material relevant för elevernas studier av närområdet. Närområdesstudier nämns av samtliga och forskarna menar att det kan vara tidsbesparande, vilket korrelerar med Love som arbetar i ett område beläget i närheten av rika historiska miljöer. Robin diskuterar också närområdesstudier men har inte samma närhet till olika historiska platser och ser nackdelen med planering och ekonomi som måste ligga bakom eventuella exkursioner.
Ytterligare en aspekt att jämföra mellan den tidigare forskningen och den empiriska studien är hur elevernas identitet påverkas av lokalhistorisk undervisning. Ingen informant i den empiriska studien nämner explicit att elevernas identiteter påverkas, däremot anser Kim att det är värdefullt för eleverna med lokalhistoria eftersom de skaffar sig kunskaper kopplade till hemorten. Robin menar att eleverna får en större lokalkännedom och vidgar sina vyer. Detta kan anses vara identitetsstärkande. I den tidigare forskningen nämner flera forskare att elevernas identitet stärks när de får fler kunskaper om sitt närområde, vilket inte enbart behöver betyda hemorten. Eleverna får en känsla av tillhörighet och känner sig mer sammankopplade med sitt närområde och sin hemort och de kan lättare dra paralleller mellan det “lilla” och det “stora”.
Metoddiskussion
Fenomenologi innebär att forskaren vill undersöka en individs uppfattningar eller åsikter (Denscombe 2016). I den empiriska studien eftersöktes därför lärare som arbetar med lokalhistoria för att delge sina tankar om den typen av undervisning och hur de argumenterar för arbetssättet trots att det inte längre finns med i läroplanen.
I studiens början fanns en tanke att söka informanter via sociala medier för att få ett representativt urval, alltså ett urval där forskaren inte har något inflytande på vilka informanterna är (Denscombe 2016). Det blev dock svårt att finna deltagare vilket kan bero på bland annat tiden för studien men också på grund av att många lärare inte arbetar med lokalhistoria eftersom det inte ingår i läroplanen. Istället eftersöktes informanter bland tidigare kontakter vilket resulterade i ett bekvämlighetsurval och genererade fyra informanter. Vad som bör nämnas är att enbart tre intervjuer genomfördes eftersom den fjärde informanten inte kunde medverka på grund av personliga skäl.
Intervjufrågorna skrevs innan intervjuerna och skickades i god tid till informanterna innan intervjuerna skulle genomföras. Anledningen till detta var för att informanterna skulle vara förberedda och eventuellt kunna fundera på sina svar. Intervjuerna antogs då kunna bli kortare och därför mindre tidskrävande att transkribera. Vanligtvis inom fenomenologin är intervjuer längre än en timme (Denscombe 2016) men i studien har intervjuerna varit avsevärt kortare, anledningen till det kan ha varit att intervjufrågorna skickades ut på förhand. Trots användande av dataprogram för transkriberingen så var det ändå tidskrävande eftersom intervjuarna behövde göra justeringar i texten för att den skulle överensstämma med informanterna och deras dialekter.
Strukturen för intervjuerna var halvstrukturerade och valdes eftersom det fanns en önskan om att kunna ställa följdfrågor och ge informanterna möjligheter till egna tankegångar och resonemang (Denscombe 2018). Detta var framgångsrikt koncept och intervjuerna upplevdes genuina och med möjlighet till att föra ett samtal mellan intervjuaren och informanten. Däremot upptäcktes i efterhand att fler följdfrågor hade kunnat ställas för att få ännu mer nyanserade svar.
Svårigheter i intervjuerna var att det ibland blev svårstyrt samt svårt att få tillräckligt utvecklade svar på de specifika frågor som ställdes. En av informanterna ville gärna vara till lags och sa i intervjun att han kanske skulle svara på ett visst sätt som skulle gynna intervjuaren. Inom fenomenologin är det av stor betydelse att forskaren har lagt sina egna värderingar och uppfattningar åt sidan (Denscombe 2016) och därför påtalade intervjuaren att informanten skulle svara precis vad han själv ville. Intervjuaren påverkade således informanten under den specifika intervjun.
På grund av det rådande pandemiläget tvingades intervjuarna att dela upp intervjuerna mellan sig eftersom vissa skolor inte tillät mer än en utomstående på skolan. Intervjuarna valde att spela in intervjuerna på två enheter för att säkerställa materialet. I samband med intervjuerna ombads informanterna att skriva under en samtyckesblankett där det tydliggjorde hur materialet skulle behandlas och lagras. Informanterna är anonyma i den empiriska studien vilket har skapat svårigheter eftersom samtliga nämner hemorten, namnet på skolan de är eller har varit verksamma på samt andra närliggande orter och företag. Detta är givetvis oundvikligt med tanke på att studien inriktar sig på lokalhistoria, men vållar ändå vissa svårigheter i anonymiseringen.
Diskussion
Nedan presenteras en sammanfattning av studien, därefter redogör författarna för sina egna åsikter och resonemang. Avslutningsvis blickar studien framåt och presenterar nya idéer för framtida forskning.
Studien har kommit fram till att författarna till den tidigare forskningen samt informanterna i den empiriska undersökningen anser att lokalhistoria är ett bra sätt för att aktivera eleverna. Hultman (2012) menar att lokalhistoria är ett sätt att skapa sammanhang för eleverna vilket korrelerar med Loves tankar om att eleverna får ett annat förhållande till undervisningen genom lokalhistoriskt arbete. Lokalhistorisk undervisning är tidskrävande (Hultman 2012), vilket Robin håller med om och menar att det krävs ett stort engagemang från läraren för att bedriva undervisningen. Robin såväl som Hultman (2012) menar att läraren förväntas vara kreativ och själv skapa sig det kontaktnät som behövs.
Vidare har studien kommit fram till att migrationen kan påverka hur lokalhistoria kan undervisas. Kim och Robin i den empiriska undersökningen menar att lokalhistoria är intressant även för elever med invandrarbakgrund. Hultman (2012) anser dock att det krävs en specifik form av arbete för att fånga dessa elever, han menar att eleverna behöver göra jämförelser mellan nuvarande hemort och familjens ursprung för att ringa in likheter och skillnader.