Jämförelse med tidigare forskning 33

Ledarskap  

Mikael   och   Philip   ser   skillnad   i   ledarskapet.   Mikael   pratar   om   att   man   blivit   mer   försiktig,  vilket  lett  till  en  utveckling  av  ledarskapet  idag.  Han  menar  också  på  att  man   inte   behöver   utöva   ledarskap  på   samma   sätt   för   att   uppnå   disciplin.   Philip   håller   med   och  säger  att  man  förr  fick  skälla  och  genomföra  noggrannare  visitationer.  Ledarskapet   var  mer  kontrollerande  i  början  av  värnpliktsutbildningen  medan  idag  är  det  friare  från   början.   Detta   stämmer   överens   med   vad   befäl   ur   Wallenius   et.   al   intervjustudie   säger.   Där   tar   befälen   upp   att   det   är   lättare   att   leda   GMU-­‐rekryter   jämfört   med   värnpliktiga.   Man  behöver  inte  skrika  utan  det  räcker  att  förklara  syftet.  

Anledningar  till  detta  kan  vara  den  ökade  motivationen  som  officerarna  pratar  om.   Philip   nämner   att   ledarskapet   från   början   är   friare   då   soldaten   är   mer   motiverad.   En   annan  anledning  kan  vara  att  rekryten  själv  gjort  ett  val  att  genomföra  utbildningen.    

Philip  lyfter  även  fram  att  eftersom  utbildningen  är  så  kort  hinner  man  inte  komma  fram   till  det  coachande  ledarskapet.  Kan  detta  i  sin  tur  få  konsekvenser  vid  anställning?  Att   omställningen   från   GMU   till   anställning   är   för   stort,   eller   har   officerarna   samma   ledarskap   på   kompanierna   när   rekryterna   börjar   där?   Det   finns   nu   en   stor   blandning   mellan  soldater  med  lite  erfarenhet  jämfört  med  de  som  har  mycket  erfarenhet  och  hur   hanterar  man  det  som  officer  och  ledare  på  kompanierna?  

Daniel   lyfter   upp   att   han   tycker   att   det   är   samma   ledarskap   nu   som   under   värnpliktstiden.  Anledningarna  till  det  kan  vara  många,  så  som  att  man  har  olika  typer   av  ledarskap  sen  innan,  olika  erfarenheter  och  olika  typer  av  soldater.  I  intervjustudien   från  kapitel  4  lyfter  ett  befäl  fram  och  menar  att  soldat  som  soldat,  medan  andra  tycker   att  det  krävs  ett  annat  förhållningssätt  mot  rekryter  jämfört  med  värnpliktiga  soldater.  

Varför   anser   då   huvuddelen   att   ledarskapet   har   förändrats?   En   anledning   som   Mikael  lyfter  fram  är  att  idag  är  det  mycket  lättare  att  sluta,  vilket  gör  att  man  är  mer   försiktig.   Jag   undrar   om   det   hänger   ihop   med   att   vi   ska   anställa   och   behålla   soldaten   efter   genomförd   utbildning   som   gjort   att   ledaskapet   behövt   förändras.   När   vi   hade   värnpliktiga  var  det  dels  svårare  att  sluta,  dels  visste  man  hur  länge  soldaterna  låg  inne   och   efter   genomförd   utbildning   behövde   man   inte   bry   sig   längre.   Kan   det   även   hänga   ihop   med   hur   länge   man   har   jobbat   i   Försvarsmakten?   Där   Daniel   som   varit   i   Försvarsmakten  kortast  tid  inte  tycker  ledarskapet  har  förändrats.      

Utbildning  

Alla   jag   har   intervjuat   talar   om   ett   högre   tempo   och   tidsuttag   i   utbildningen   idag.   De   pratar   även   om   en   mer   strukturerad   utbildning   istället   för   som   under   värnpliktstiden   där  det  kunde  vara  lite  ”hitte  på”.  Philip  tar  upp  att  om  man  skulle  missa  ett  moment  blir   det  svårt  att  ta  igen  det  på  grund  av  det  komprimerade  tidsschemat.  Han  säger  också  att   han  tycker  att  utbildningen  blivit  fysiskt  tyngre  något  varken  Mikael  eller  Daniel  håller   med  om.  Philip  tycker  att  det  hänger  ihop  med  det  höga  tempot  som  minskar  tiden  för   återhämtning.   Även   mer   schemalagd   fys   och   fler   dygn   i   fält   spelar   en   stor   roll.   Mikael   tycker   däremot   att   det   har   blivit   en   bättre   stegring   i   den   fysiska   belastningen   jämfört   med  under  värnplikten.  Kan  detta  hänga  ihop  med  de  avhopp  som  idag  finns?  Man  blir   skadad   och   hinner   därefter   inte   ta   igen   det   man   har   missat?   Befälen   från   tidigare   forskning  anser  att  rekryterna  ådrar  sig  skador  och  menar  på  att  de  fysiska  kraven  är  för   lågt   ställda   redan   från   början.   Detta   kan   vara   en   av   anledningarna   till   varför   det   är  

många   som   söker   igen.   Man   har   fått   en   skada   och   kan   inte   vara   med   aktivt   på   ett   par   veckor  och  har  därför  ingen  chans  att  ta  igen  utbildningen.    

Kopplat  till  det  höga  tempot  vittnar  befäl  från  Wallenius  et.  al  intervjustudie  att  det   höga  tempo  blir  på  bekostnad  av  utbildningskvaliteten.  De  tycker  att  man  stoppat  in  för   mycket  i  utbildningen  och  försökt  ersätta  värnplikten.  Daniel  tar  även  upp  detta  i  min   intervju   med   honom   och   säger   att   det   är   två   helt   olika   utbildningar   med   olika   syften.   Värnplikten  syftar  till  att  utbilda  soldater  som  kommer  in  då  och  då  för  att  upprätthålla   kompetens   medan   GMU   syftar   till   en   grundutbildning   för   fortsatt   utbildning.   Överlag   tycker  de  jag  har  intervjuat  att  utbildningen  och  upplägget  är  bra,  även  om  vissa  block   kanske  skulle  kommit  senare  i  utbildningen.      

Fördelar  och  nackdelar  

Den   stora   nackdelen   Mikael   ser   idag   är   hur   lätt   det   är   att   sluta   för   rekryterna.   Detta   hänger  även  ihop  med  vad  han  sagt  innan  kopplat  till  att  ledarskapet  har  förändrats,  då   man   vill   att   rekryterna   skall   stanna.   Philip   tycker   att   den   största   fördelen   med   rekrytering  med  plikt  är  ett  större  rekryteringsurval.  Individer  som  innan  inte  tänkt  sig   en   karriär   inom   Försvarsmakten   kan   få   upp   ögonen   och   tänka   sig   stanna   i   organisationen.   Nackdelen   är   däremot   att   de   individer   som   inte   vill   genomföra   värnplikten  kan  påverka  de  andra  soldaterna  negativt.  I  Wallenius  et.  al  intervjustudie   pratar   de   om   fördelarna   med   värnplikten   är   att   det   blir   en   större   samhällsförankring   samt  att  man  har  längre  utbildningstider.  De  resonerar  också  som  Mikael  och  Philip  om   att  man  missar  bredden  i  samhället  idag  jämfört  med  under  värnplikten.    

Fördelarna   med   GMU   som   intervjustudien   tar   upp   är   att   GMU   är   mer   effektiv   jämfört  med  värnplikten  där  man  hela  tiden  behövde  börja  om.  Men  då  undrar  jag  om   man   inte   fortfarande   måste   börja   om   när   nya   soldater   fyller   på   i   redan   sammansatta   grupper?  Blir  inte  det  ett  stort  kunskapsglapp  mellan  de  som  varit  med  länge  och  de  som   precis  kommer  från  GMU?  Vidare  tar  de  upp  att  en  stor  nackdel  med  GMU  är  den  korta   utbildningstiden   samt   att   Försvarsmakten   idag   måste   konkurrera   med   den   civila   arbetsmarknaden.   Philip   lyfter   upp   fördelar   med   GMU   så   som   att   det   nu   är   lättare   att   rekrytera   från   förband   till   förband   eftersom   utbildningen   är   den   samma   i   hela   landet.   Även   här   ställer   jag   mig   frågande   till   om   det   verkligen   sker   så   många   byten   mellan   förbanden  efter  att  man  väl  har  genomfört  sin  GMU?    

Något   både   intervjustudien   och   Philip   talar   om   är   oron   för   rekrytering   till   nya   officerare   och   att   vi   idag   missar   många   som   vore   lämpliga   för   en   karriär   inom  

Försvarsmakten.   Om   nu   kvaliteten   har   nedgått   hos   dem   vi   rekryterar   till   GMU   borde   kvaliteten  hos  de  vi  rekryterar  till  blivande  officerare  också  nedgå.    

Något  som  de  jag  har  intervjuat  lyfter  upp  är  att  de  inte  tycker  att  det  är  lika  stor   spridning   på   rekryterna   idag.   Kan   detta   då   i   sin   tur   leda   till   en   ännu   sämre   samhällsförankring   än   den   vi   har   idag?   Och   hur   kan   vi   lösa   detta?     Idag   är   det   främst   unga  svenska  män  som  rekryteras  till  Försvarsmakten,  hur  ska  vi  få  Försvarsmakten  att   bli  en  attraktiv  arbetsplats  för  fler?    

5.2.2  Personliga  egenskaper  

Alla  jag  har  intervjuat  pekar  på  en  större  motivation  hos  GMU  rekryterna  jämfört  med   värnpliktiga.   Detta   är   ett   genomgående   tema   och   verkar   vara   en   stor   förklaring   till   många   olika   saker,   bland   annat   varför   de   tycker   att   det   är   ett   annat   typ   av   ledarskap   idag.   Motivationen   verkar   också   hänga   ihop   med   att   det   är   allt   fler   som   söker   flera   gånger.  

Ser  man  till  statistiken  har  den  fysiska  standarden  nedgått,  något  som  den  gjorde   redan   under   värnplikten.   Jämför   man   2008   med   2011   ser   man   att   den   fysiska   standarden  avstannat  att  minska  mer  och  att  de  presterade  lika  bra  eller  bättre  i  övriga   kategorier   av   testerna.   Jämför   man   istället   2011/2012   med   2013   presterade   2013   sämre  eller  oförändrat  i  samtliga  kategorier  inklusive  fysisk  kapacitet.  Mikael  anser  att   detta   är   en   samhällsutveckling   och   hans   generella   uppfattning   är   att   de   som   påbörjar   GMU  är  i  hyfsad  god  form.  Philip  däremot  tycker  generellt  att  den  fysiska  standarden  har   nedgått   jämfört   med   värnplikten.   Han   ser   ett   bredare   register   med   individer   som   är   fysiskt   väldigt   bra   till   de   som   är   mindre   bra   och   säger   att   vi   idag   rekryterar   individer   som   har   astma   och   olika   kostproblem   som   senare   måste   avbryta   utbildningen.   Daniel   tycker  att  det  är  svårt  att  dra  slutsatser  kopplat  till  den  fysiska  standarden  och  menar  att   det  beror  på  vad  man  haft  för  typ  av  soldater  under  värnplikten.  Ser  man  till  det  ökade   BMI-­‐värdet   i   tidigare   forskning   säger   den   att   det   är   svårt   att   hitta   en   förklaring.   Det   skulle  kunna  innebära  att  de  som  söker  är  mer  överviktiga  vilket  hänger  ihop  med  den   försämrade   fysiska   kapaciteten.   En   annan   förklaring   skulle   kunna   vara   att   det   hänger   ihop  med  den  ökade  muskelkapaciteten.  

Ser   man   till   de   psykologiska   funktionsförmågorna   pratar   Philip   om   att   det   har   blivit   mer   påfrestande   för   rekryterna   då   man   skall   genomföra   och   bli   godkänd   på   ett   antal   examinationer.   Daniel   säger   att   han   tycker   att   rekryteringsmyndigheten   släpper   igenom  individer  som  inte  borde  vara  där.  Mikael  menar  på  att  det  idag  är  en  jämnare  

fördelning   både   av   psykologisk   funktionsförmåga   och   intellektuell   förmåga,   det   är   enstaka   som   sticker   ut.   Philip   anser   att   det   var   en   större   bredd   på   den   intellektuella   förmågan   under   värnpliktstiden   eftersom   det   då   fanns   olika   typer   av   tjänster   som   krävde   mer   eller   mindre   av   den   intellektuella   kapaciteten.   Idag   går   däremot   alla   mot   samma   slutmål.   Ser   man   till   tidigare   forskning   visar   den   att   i   kategorierna   generell   intelligens,  psykologisk  funktionsförmåga  samt  befälslämplighet  visar  bättre  resultat  år   2011   och   2012   jämfört   med   värnplikten.   Deras   tolkning   var   sådan   att   de   individerna   med   lägre   skattning   gallrats   bort   i   tidigare   urval   eller   inte   visat   något   intresse   för   Försvarsmakten  alls.  En  annan  förklaring  kan  vara  att  Försvarsmakten  lockat  individer   som  velat  påbörja  en  karriär  under  en  längre  tid  i  organisationen.  

Samtliga  i  min  intervju  talar  om  en  större  demografisk  variation.  Främst  är  det  fler   kvinnor  och  ett  ökat  åldersspann  de  pekar  på.  Detta  går  hand  i  hand  med  den  tidigare   forskningen  som  säger  att  det  blivit  en  större  demografisk  variation  jämfört  med  under   värnplikten.  Variationen  täcker  in  kön,  ålder,  utbildningsnivå,  tidigare  erfarenhet,  dock   lockar   fortfarande   Försvarsmakten   mest   unga   svenska   män.     Om   den   demografiska   variationen   har   ökat,   samt   att   deras   generella   intelligens,   psykologiska   funktionsförmåga   och   befälslämplighet   också   ökat,   borde   urvalet   idag   vara   bättre   än   under   värnplikten,   i   alla   fall   fram   till   2012   års   siffror.   Under   2013   har   man   sett   en   tendens  till  att  de  som  sökte  presterade  oförändrat  eller  sämre  i  samtliga  kategorier  av   testerna.  Kan  detta  vara  en  indikation  på  att  vi  går  mot  samma  utveckling  som  övriga   Europa?        

5.2.3  Soldatförmågor  

Mikael   och   Philip   tycker   att   GMU-­‐rekryterna   generellt   är   bättre   på   de   grundläggande   soldatförmågorna  efter  tre  månader,  dock  har  det  blivit  svårare  att  följa  upp.  Ser  man  till   striden  är  GMU-­‐rekryterna  efter  att  GMU  är  genomförd  bättre  på  stridsparsstrid  än  en   värnpliktig.   Att   ha   i   åtanke   är   dock   att   en   värnpliktig   soldat   oftast   varit   uppe   på   kompanistrid   och   har   en   större   förståelse   och   helhetssyn.   Från   tidigare   forskning   i   intervjustudien  av  Wallenius  et.  al  pratar  de  om  att  en  vanlig  uppfattning  är  att  GMU  har   ersatt   värnplikten,   vilket   inte   är   sant.   De   tycker   att   man   har   stoppat   in   för   mycket   i   utbildningen   vilket   lett   till   ett   högt   tempo   som   i   slutet   fått   konsekvenser   för   utbildningens  kvalité.  Daniel  tar  upp  problematiken  som  GMU-­‐rekryten  ställs  för  när  de   kommer   till   de   olika   kompanierna   efter   grundutbildningen   kopplat   till   förståelse   för   deras   kunskapsnivå.   En   GMU-­‐soldat   kan   inte   ingå   i   en   grupp   efter   tre   månader   och  

skickas  iväg  utomlands  säger  Daniel.  Däremot  kan  en  värnpliktig  soldat  göra  det  i  större   utsträckning.   Om   vår   uppgift   idag   är   att   skicka   soldater   utomlands   är   det   inte   mer   effektivt   och   kostnadseffektivt   att   ha   värnplikt   där   slutprodukten   faktiskt   i   högre   utsträckning   kan   skickas   utomlands?   Även   problematiken   med   att   tillföra   nya   GMU-­‐ soldater  till  redan  sammansatta  grupper  skapar  problem  där  jag  tror  att  man  då  måste   börja   om   i   grupperna.   Sammantaget   tror   de   officerare   jag   har   intervjuat   på   det   nya   konceptet  med  GMU.