Jämförelse mellan gruppernas resultat

Efter den avslutande intervjuer studerades resultatet noggrant i varje grupp. Intervjuerna beskriver hur gymnasieelever från två olika program upplever matematikundervisningen.

De tillfrågade eleverna i NV-gruppen stimuleras framför allt av en inre motivation och de drivs även av den yttre motivationen i form av betyg och provresultat. I SMTE-gruppen inspireras eleverna företrädesvis av den yttre motivationen i form av betyg och provresultat och även här med glädje och känsla av att lyckas som resultat. Eleverna i NV-gruppen känner stor tillfredställelse när de utmanas inom matematiken. De gillar att lära sig nytt hela tiden och att de utvecklas. Med ett undantag upplever också eleverna i SMTE-gruppen att matematiken ger dem utmaningar trots stressen med olika prov. Likaså känner de tillfredställelse när de utmanas inom matematiken men här behövs bara lite svårare uppgifter för att utmanas. Förståelse är ett centralt begrepp för alla eleverna och när de klarar av utmaningar upplever de en ökad motivation och glädje. Ämnet kopplas samman med fysiken som ses som en tillämpning av det man läser inom matematiken. Dessutom tycker de att fysiken hjälper till att bättre förstå den teoretiska delen av matematiken. Eleverna tycker då att matematiken är rolig och nyttig. Det finns en skillnad mellan de två grupperna, nämligen att de befinner sig på olika nivåer inom ämnet. I SMTE-gruppen menar en del av eleverna att de i grundskolan inte har fått tillräckliga mattekunskaper något som är en källa till deras problem på gymnasiet. Skälet till att eleverna i den gruppen inte lägger så mycket tid för matematiken

hemma kan ha sin grund i att de känner att de inte kan klara av skolarbetet fullständigt. På något sätt försöker de skjuta fram problematiken med kanske hopp på att det finns en lösning ändå i slutändan. Det enda som skulle hjälpa dem att i första hand rätta till grundskolans missar är att sätta kortsiktiga mål tillsammans med lärare. I övrigt kan läraren hjälpa eleven att nå ett snabbt resultat varje gång. Dessutom tycker jag att det finns behov av ett mer övergripande samarbete mellan grundskolan och gymnasieskolan på lokal nivå för en bättre och lyckad matematik undervisning före gymnasiestudier. Alltså, grundskolan måste ta sitt ansvar och satsa mer på kvalitet i undervisning. Detta skulle ge fler kunniga elever i ämnet matematik som kan fokusera att utvinna nya kunskaper under gymnasiestudierna istället för att kämpa för att hinna ikapp utelämnade grundläggande delar av mattekunskap.

De intervjuade eleverna i båda grupper är i stort sätt nöjda med sina prestationer. Framgång och lycka höjer prestationen och ger en positiv känsla för matematiken. Eleverna i NV-gruppen känner att de mognar efterhand hela tiden. Betyget är en viktig motivationsfaktor men även utan betyg känner de sig inte mindre motiverade. Det är själva nöjet med arbetet som gör de flesta motiverade. Andra påstår att motivation är när man vill lära sig bättre hela tiden. I SMTE-gruppen känner eleverna att de lyckats när de klarar svåra uppgifter eller när de åstadkommer bra resultat på prov. De flesta elever vill förstå och kommunicera mer med varandra. Att förstå är det viktigaste i matematik hävdar alla eleverna eftersom denna förståelse leder till motivation. Men för eleverna i SMTE-gruppen är motivationen en ganska otydlig företeelse. ”Det är någonting för att lära sig mer”, säger en av dem. I den gruppen är eleverna väldigt olika och har skilda erfarenheter. Vissa fokuserar mycket på kortsiktiga mål som t ex att prestera bra på prov, dvs. ett bättre betyg är moroten som tillfredställer dem. Men meningen är inte att plugga i sista sekund endast för betyg med fokus på ett tillfälligt resultat.

Motivation är att sikta lång framåt och att skaffa sig riktiga lärdomar. Andra pluggar inte bara för prov, det gör man för att lära sig mer i syfte att studera vidare efter skolan. I den gruppen känns att de flesta elever har ett för stort, starkt och på något sätt ett överdrivet självförtroende i förhållande till den kunskapsnivå de befinner sig på. Även om vissa erkänner att de inte har klarat sig riktigt bra och att de har svårt att koncentrera sig på uppgifter eller prov saknar de inte självtillit. Det ser ut som om man inte blir mindre motiverad om man inte får betyg, det är individen som skapar motivationen. Andra hävdar att de lär sig endast för prov, den enda som motiverar dem.

Eleverna i båda grupper är överens att matematiken är rolig, nyttig och att det är bra att kunna.

Vissa av dem tycker att det är ett viktigt ämne för vidare studier och för övrigt krävs det matematik på de flesta jobb inom naturvetenskapliga och tekniska yrken. En del vet faktiskt inte om det finns behov av skolmatematiken i det vardagliga livet eller säger ett bestämt nej till det. Däremot tycker alla att ämnet matematik är bra att kunna i andra ämne som fysik, kemi, design och programmering.

För eleverna i NV-gruppen i min undersökning har läraren en stor betydelse. Enligt elevernas utsagor är läraren väldigt viktig för deras motivation och för hur matematiken upplevs.

Däremot säger endast en del av SMTE eleverna att läraren är viktig för deras motivation.

Andra tycker att läraren inte har någon betydelse alls eller att det inte är läraren som ska motivera, detta gör man själv. Motivationen kommer av sig själv, är man motiverad så spelar det ingen roll vilken läraren är.

Undervisningen passar de tillfrågade eleverna i båda grupperna och bedrivs i varierande former som växlar mellan de teoretiska och de praktiska delarna. Kunskapsnivån skiljer sig markant mellan NV och SMTE där läraren är tvungen att fylla på en del av de obefintliga lärdomarna från grundskolan. Alla elever är överens om att sättet att arbeta i klassrummet är bra för deras inlärning. När de berättar hur en mattelektion skulle se ut för att den ska vara rolig och intressant beskriver de en lektion som är lik de nuvarande lektionerna.

Undersökningen visar att eleverna uppskattar undervisningen som bedrivs i ämnet matematik som varierade, spännande och utmanande.

Resultaten från undersökningen visar i det här samanhanget vikten av en lugn och tyst miljö som bättre motiverar eleverna att koncentrera sig på uppgifter. I NV-gruppen kan man ändå konstatera med vissa avvikelser att stämningen är trevlig och behaglig. Däremot stiger ganska ofta oljudet över den tillåtna gränsnivån i SMTE-gruppen där ett par elever stör systematiskt och orsakar problem för alla elever som har svårt att koncentrera sig på uppgifter.

Framgång och lycka är prestationshöjande och eleverna har en positiv känsla för matematiken. Negativa tankar hör till grundskolans matematik där de eleverna som var motiverade i ämnet inte fick någon uppmärksamhet av lärare. De bara trycktes ner till en lägre nivå istället menar en elev.