I modell (1) skiftar Beveridgekurvan ut under perioden 2003-2005 och likaså i modell (3). Skillnaden mellan dessa två är att i modell (3) bestäms snarare skiften i förväg istället för att skatta dem som i modell (1). Det är fördelaktigt att skatta båda dessa modeller för att det möjliggör en analys av skiften år efter år samt periodvis. Modell (1) innehåller mer information eftersom att även rörelser längs med kurvan kan studeras.
Det empiriska resultatet för modell (1) och (2) skiljer sig. Parametern för vakanser är signifikant i modell (2) men inte i modell (1). Årsdummisarnas koefficientskattningar är större i modell (2) men mönstret följer modell (1). Signifikansnivån på koefficientskattningarna är mindre i modell (1) jämfört med modell (2), vilket indikerar på säkrare skattningar i modell (1).
Tolkningen mellan andelen förvärvsarbetande ungdomar samt andelen sökande till högskoleutbildning är mer intuitiv för modell (1) än tolkningen med modell (2). Därutöver stämmer resultatet i modell (1) överens med Grannas (2009) som menar att den svenska arbetsmarknaden fungerade bra åren innan finanskrisen 2008-2009. Vilket i sin tur resulterade i lägre ungdomsarbetslöshet, högre sysselsättningsgrad bland ungdomar samt lägre andel ungdomar utanför arbetskraften. Även Håkanson (2014) och Zetterberg (2012) visar på att
29 matchningseffektiviteten ökade åren innan finanskrisen vilket stämmer överens med modell (1).
Sammanfattningsvis anses modell (1) vara mest representativ för arbetsmarknaden för ungdomar inom denna tidsperiod. Kurvans skift ut förklaras förslagsvis av strukturella förändringar och sämre matchning mellan arbetslösa ungdomar och lediga jobb. Analysen stärks främst av jämförelser mellan årlig förändring i produktionsindex samt andelen förvärvsarbetande ungdomar. Dessutom förändras årsdummisarnas riktningskoefficienter över tid istället för plötsliga och distinkta hopp som Börsch-Supan (1991). Vilket bör indikera på att skiftet orsakades av strukturella förändringar (Börsch-Supan 1991). Trots att vakanser är ickesignifikant i modell (1) anses det empiriska resultatet i modell (1) indikera på säkrare skattningar för årsdummisarna vilka visar kurvans skift och rörelser och anses därför kunna svara uppsatsens syfte bäst.
Som diskuterats ovan tar förmodligen de länsspecifika fixa effekterna upp viss effekt från vakanser i modell (1). Om modellerna har problem med utelämnade variabler kan det korrigeras genom att inkludera variabler som antas påverka Beveridgekurvans läge samt rörelser längs med kurvan. Det skulle även öppna upp för vidare analys av orsaken bakom
Beveridgekurvans skift. Exempel på variabler som studerats av Bouvet (2012) är
långtidsarbetslöshet, arbetslöshetsersättning och BNP-gap.
I denna uppsats har regionala skillnader tagits hänsyn till genom att addera tvärsnittsvariation i form av länsspecifika effekter i modellen. Många författare, exempelvis Börsch-Supan (1991), Wall och Zoega (2002) och Valletta (2005) har studerat regionala Beveridgekurvors påverkan på den aggregerade Beveridgekurvan. Aranki och Löf (2008) studerar den svenska arbetsmarknaden samt regionala skillnader. Med regional paneldata skattas matchningen med stockflödesmodellen. Resultatet indikerar på att folktäta regioner generellt har lägre matchningseffektivitet. Jämtland skattas som det län med högst matchningseffektivitet och Blekinge län med lägst matchningseffektivitet.
30
8 Slutsats
Genom att kombinera data från Sveriges 21 län över en tidsperiod på 18 år har relationen mellan ungdomsarbetslöshet och vakanser studerats. Syftet med denna uppsats är att studera relationen mellan vakanser och ungdomsarbetslöshet samt undersöka om Beveridgekurvan förskjutits ut vissa år under tidsperioden. Genom att inkludera årsspecifika fixa effekter i skattningen av Beveridgekurvan kan skift av kurvan uppmärksammas. Beveridgekurvans placering uppskattas genom magnituden och tecknen på koefficienterna tillhörande de årsspecifika fixa effekterna. Det empiriska resultatet som anses mest representativt (modell (1)) indikerar på att kurvan skiftat två gånger, ut mellan 2002 och 2003 samt in mellan 2005 och 2006. Fram till 2002 skedde en rörelse längs med kurvan som förknippas med en förbättrad konjunktur med ökad vakansgrad och lägre ungdomsarbetslöshet. Sedan 2006 förbättrades konjunkturen och perioden fram till 2013 tolkas som en rörelse längs med Beveridgekurvan. Ett kort efterfrågefall uppstod år 2009 i samband med finanskrisen. Läget på arbetsmarknaden förbättrades redan år 2010.
Enligt de jämförelser och diskussioner som förs i kapitel 7 ser det ut som att Beveridgekurvans skift ut under perioden 2003-2005 orsakats av sämre matchningseffektivitet mellan arbetslösa ungdomar och vakanser. Antagandet bygger på att andelen förvärvsarbetande ungdomar var lägre under dessa år jämfört med åren innan och efter samt att den årliga förändringen av produktionsindex ökade under samma period. Dessutom är skiftet inte ett distinkt hopp utan snarare en gradvis förändring vilket Börsch-Supan (1991) tolkar som att skiftet uppstår av strukturella förändringar.
31
9 Litteraturförteckning
Abraham, Katharine G. 1987. Help-Wanted Advertising, Job Vacancies, and Unemployment. Brooking Papers on Economic Activity. 1987(1): 207-248.
Ackum, Susanne. 1991. Youth Unemployment, Labor Market Programs and Subsequent Earnings. Scandinavian Journal of Economics. 93(4), 531–543.
Albrecht, James W., Holmlund, Bertil., Lang, Harald. 1989. Job Search and Youth
Unemployment: Analysis of Swedish Data. European Economic Review. 33, 416–425.
Aranki, Ted., Löf, Mårten. 2008. Matchningsprocessen på den svenska arbetsmarknaden: En regional analys. Penningpolitisk rapport, fördjupning. 2008(1): 48-58.
Baltagi, Badi Hani. 1995. Econometric analysis of panel data. New york: Chichester: Wiley.
Bonthuis, Boele., Jarvis, Valerie., Vanhala, Juuso. 2013. What’s going on behind the euro area Beveridge curve(s)?. Working paper series. 1586: 1-44
Börsch-Supan, Axel H. 1991. Panel Data Analysis of the Beveridge Curve: Is There a
Macroeconomic Relation between the Rate of Unemployment and the Vacancy Rate? Economica. 58(231): 279–297.
Bouvet, F. 2012. The Beveridge Curve in Europe: New evidence using national and regional data. Applied Economics. 44: 3585–3604.
Edin, Per - Anders., Forslund, Anders., Holmlund, Bertil. 2000. The Swedish Youth Labor Market in Boom and Depression. National Bureau of Economic Reasearch. University of Chicago Press: 357 - 380.
32 Forslund, Anders., Johansson, Kerstin. 2007. Lediga jobb, arbetssökande och anställningar -
den svenska matchningsfunktionen. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU). Rapport 2007:8.
Freeman, Richard B., Wise, David A. 1982. The Youth Labor Market Problem: Its Nature Causes and Consequences. University of Chicago Press. 1–16.
Grannas, Dan. 2009. Arbetslöshet bland ungdomar - vad säger egentligen statistiken?. Välfärd. 2009(3): 3-5.
Hagsten, Eva. 2010. Konjunkturen påverkar intresset för högre utbildning. Välfärd. 2010(2): 25.
Holmlund, Bertil. 2009. The Swedish unemployment experience. Oxford Review of Economic Policy. 25(1): 109–125.
Håkanson, Christina. 2014. En tudelad arbetsmarknad–om matchningen på den svenska arbetsmarknaden efter den ekonomiska krisen. Riksbanken Penning -och valutapolitik. 2014:2
Nilsson, Marwin., Svärd, Emily. 2013. Ungdomar på och utanför arbetskraften - fokus på unga som varken arbetar eller studerar. Arbetsförmedlingen.
Riksbanken. 2012 Har arbetsmarknadens funktionssätt förändrats?. Penningpolitisk rapport, Fördjupning. 56-61.
Statistiska centralbyrån. Vart tar ungdomarna vägen?. Välfärd. 2003(3):11.
33 Schöer, Volker., Rankin, Neil., Roberts, Gareth. 2014. Accessing the first job in a slack labour
market: Job matching in South Africa. Journal of International Development. 26: 1– 22.
Skans, Nordström, Oskar. 2004. Har ungdomsarbetslöshet långsiktiga effekter? Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU). Rapport 2004:13
Skans, Nordström, Oskar., Kramarz, Francis. 2011. Sociala kontakter och ungdomars inträde på arbetsmarknaden. Rapport 2011:21
Stock, James H., Watson, Mark W. 2014. Introduction to econometrics. 3 uppl, global ed. Boston: Harlow Pearson Education.
Studenmund, A.H. 2011. Using econometrics: a practical guide. 6 uppl. Boston: Addison- Wesley.
Svenskt Näringsliv. 2011. Mismatch - Det ekonomiska läget.
Valletta, Robert G. 2005. Why has the US Beveridge curve shifted back? New evidence using regional data. Working paper series. 2005-25.
Wall, Howard J., Zoega, Gylfi. 2002. The British Beveridge curve: A tale of ten regions. Oxford Bulletin of Econonomics and Statistics. 64(3): 257–276.
Zetterberg, Johnny. 2013. Skattningar av Beveridgekurvor för den svenska arbetsmarknaden 1992-2013. Working paper Arbetsförmedlingen. 2013(3).
34