5 Empiri och analys
5.3 Jämförelser
Det bör nämnas, att då undersökningen görs på en totalpopulation, behöver inga statistiska tester eller hypotesprövningar göras vid jämförelserna.
5.3.1 Svensk vs utländsk
I denna del jämförs den kumulativa abnormala avkastningen hos företag som blir uppköpta av svenska aktörer, med företag som bli uppköpta av utländska.
Grafen nedan visar den kumulativa abnormala avkastningen fem handelsdagar innan och fem handelsdagar efter budnyheten, som här är dag noll (0).
Graf 2: Den kumulativa abnormala avkastningen(CAR) i procent på y-axeln, och antalet handelsdagar före och efter buddagen på x-axeln. En jämförelse mellan företagen beroende på om de är uppköpta av svenska eller utländska uppköpare.
Grafen är baserat på 101 svenska och 58 utländska uppköpare.
En jämförelse av dessa två kategorier visar en kraftig uppgång på buddagen, där företag som köps upp av utländska aktörer visar ca 6% (5,86%) större kumulativ abnormal avkastning på buddagen, än företag som köps upp av svenska. Detta kommer att diskuteras närmare i slutsatsen.
5.3.2 Bransch
Populationen delas här in i sex olika branscher: finans, hälsa, industri, IT, råvaror, och
konsumentvaror. Graferna i varje kategori är sedan indelad i svenska uppköpare och utländska.
Resultatet kan ses i de 6 plottade i graferna nedan. Antal observationer som respektive graf är baserad på, finns i figurtexten under grafen. Eftersom den vertikala axeln har samma omfång för samtliga grafer, går dessa grafer att jämföra med varandra.
-5%
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
35%
-5 -4 -3 -2 -1 0 1 2 3 4 5
Svensk vs utländsk
svenskt utlänskt
Empiri och analys 28
I graf 3 (finans), den som representerar den finansiella branschindelningen, ser vi en ökning av den kumulativa abnormala avkastningen till ca 21% på buddagen. Skillnaden mellan utländsk och svensk är som till synes relativt liten (1,45%), men företag köpta av utländska aktörer visar en något högre kumulativ abnormal avkastning efter buddagen.
Vad gäller graf 4 (hälsa), är undersökningen gjord på sex utländska och ett enda svenskt företag.
Av den anledningen anser vi att denna jämförelse är missvisande och kommer därmed inte behandlas ytterligare.
Graf 5 (industri), visar en 30% kumulativ abnormal avkastning på buddagen, där skillnaden mellan utländsk och svensk är något större än graf 3 (finans). Återigen ser vi en större utveckling för företag uppköpta av utländska aktörer.
Graf 3: Den kumulativa abnormala avkastningen (CAR) i samband med budnyhet (dag 0). En jämförelse mellan företag beroende på om uppköparen varit svensk eller utländsk. Detta inom kategorin finans. Grafen är baserat på 35 svenska och 8 utländska uppköpare.
Graf 4: Den kumulativa abnormala avkastningen (CAR) i samband med budnyhet (dag 0). En jämförelse mellan företag beroende på om uppköparen varit svensk eller utländsk. Detta inom kategorin hälsa. Grafen är baserat på 1 svensk och 6 utländska uppköpare.
Graf 5: Den kumulativa abnormala avkastningen (CAR) i samband med budnyhet (dag 0). En jämförelse mellan företag beroende på om uppköparen varit svensk eller utländsk. Detta inom kategorin industri. Grafen är baserat på 32 svenska och 25 utländska uppköpare.
Graf 6 (IT, media och telekom), visar en kumulativ abnormal avkastning på 27% (27,00%) respektive 32% (31,90%)för utländska och svenska företag på buddagen. Observera att företag uppköpta av svenska aktörer visar en högre abnormal avkastning än de utländska, vilket är ett trendbrott.
Graf 7, (Råvaror) är baserad på 7 utländska uppköpare och endast 2 svenska, vilket vi tycker är för få, varvid vi inte behandlar denna jämförelse ytterligare.
Graf 8, (Konsumentvaror och tjänster). Grafen visar tendenser till läckage av information på marknaden för företag uppköpta av utländska aktörer, eller eventuellt tidigare bud från andra företag. Bortsett från detta visar grafen en 31% (31,19%) respektive 70% (71,09%) kumulativ abnormal avkastning på buddagen för svensk och utländsk. En skillnad på ca 40%.
Sammanfattningsvis (punkten kommer att diskuteras mer utförligt i slutsatsen.):
• Branschen ”It, media och telekom” är av intresse, då den uppvisar ett trendbrott jämfört med de andra branscherna. Jämförelsen i branschen visar att företag som köps upp av svenska aktörer visar en högre kumulativ avkastning än utländska.
2 utav jämförelserna (”Hälsa”, ”Råvaror”) går ej att säga någonting om, då de baseras på för få observationer. Inom branschen ”konsumentvaror och tjänster” visas en extrem skillnad mellan
Graf 6: Den kumulativa abnormala avkastningen (CAR) i samband med budnyhet (dag 0). En jämförelse mellan företag beroende på om uppköparen varit svensk eller utländsk. Detta inom kategorin IT, media och telekom. Grafen är baserat på 23 svenska och 7 utländska uppköpare.
Graf 7: Den kumulativa abnormala avkastningen (CAR) i samband med budnyhet (dag 0). En jämförelse mellan företag beroende på om uppköparen varit svensk eller utländsk. Detta inom kategorin råvaror. Grafen är baserat på 2 svenska och 7 utländska uppköpare.
Graf 8: Den kumulativa abnormala avkastningen (CAR) i samband med budnyhet (dag 0). En jämförelse mellan företag beroende på om uppköparen varit svensk eller utländsk. Detta inom kategorin konsument, varor och tjänster. Grafen är baserat på 8 svenska och 5 utländska uppköpare.
Empiri och analys 30
företagen. Det bör poängteras att jämförelsen endast är baserad på 5 respektive 8
observationer. Vid en närmare undersökning visade det sig att två utav observationerna visar extremvärden, detta i kombination med så få observationer ger en felaktig bild. Resterande två grafer (”Finans”, ”Industri”) visar en likartad trend förenlig med graf 2 (”Svensk vs utländsk”).
5.3.3 Storlek
Sist men inte minst plottas graferna i respektive storlekskategori: L, M och S. Även här jämförs företag med svenska uppköpare mot företag med utländska uppköpare. Resultatet kan ses de 3 plottade i graferna nedan. Eftersom den vertikala axeln har samma omfång för samtliga grafer, går dessa grafer att jämföra med varandra.
Utifrån jämförelserna avsnittet ”Svensk vs utländskt”57 kommer vi fram till att det finns en 6%
skillnad mellan företag köpta av utländska aktörer och företag köpta av svenska. Ett mer rättvist genomsnitt kan beräknas genom att räkna ut den vägda genomsnittliga skillnaden med
hänseende till storlekskategorierna. Vi beräknar denna till ca 8%58. Detta bör stå som grund i följande grafer.
Graf 9: Den kumulativa abnormala avkastningen (CAR) i samband med budnyhet (dag 0). En jämförelse mellan företag beroende på om uppköparen varit svensk eller utländsk. Detta inom storlekskategorin Small-cap. Grafen är baserat på 85 svenska och 32 utländska uppköpare.
Graf 10: Den kumulativa abnormala avkastningen (CAR) i samband med budnyhet (dag 0). En jämförelse mellan företag beroende på om uppköparen varit svensk eller utländsk. Detta inom storlekskategorin Mid -cap. Grafen är baserat på 13 svenska och 21 utländska uppköpare.
Graf 11: Den kumulativa abnormala avkastningen (CAR) i samband med budnyhet (dag 0). En jämförelse mellan företag beroende på om uppköparen varit svensk eller utländsk. Detta inom storlekskategorin Large -cap. Grafen är baserat på 3 svenska och 5 utländska uppköpare.
57 Se ”Svensk vs utländsk” i avsnitt 5.3.1.
58 Då Small cap står för 74% av populationen, Mid cap för 21%, och Large cap för 5% så kan den vägda genomsnittliga skillnaden beräknas genom att ta procentuella andelen av populationen, som respektive storlekskategori står för, multiplicerat med den skillnad som jämförelsen visar, adderat över de tre storlekskategorierna, som följande:
0,74*10+0,21*2+0,05*4=8,02.
Graf 9 (Small cap) visar tendenser till läckage. Grafen visar en kumulativ abnormal avkastning på 27% (26,53%) för företag köpta av inhemska aktörer på buddagen samt 37% (36,91%) för utländska, vilket är en skillnad på ca 10%. Denna skillnad kan anses vara mycket stor, men eftersom det vägda genomsnittet är 8%, kan vi inte dra några vidare slutsatser. Vi hänvisar därmed till avsnitt 5.3.1.
Graf 10 (Mid cap) visar tendenser till läckage på marknaden. En kumulativ abnormal avkastning på ca 28% visas för båda kategorierna svensk och utländsk. Utländsk visar fortfarande en högre kumulativ abnormal avkastning där skillnaden är 1,03%. Detta skiljer sig märkvärt från den vägda genomsnittliga skillnaden på 8%.
Graf 11 (Large cap) visar en kumulativ abnormal avkastning på 10% (10,44%) på buddagen för företag köpta av inhemska aktörer samt 14% (14,30%) för utländska. Då grafen är baserad på endast 5 utländska och 3 svenska, anser vi att jämförelsen är missvisande.
Sammanfattningsvis (punkterna kommer att diskuteras mer utförligt i slutsatsen):
• Det finns en tendens till att små målbolag får en högre kumulativ abnormal avkastning jämfört med större.
• En för liten skillnad i kumulativ abnormal avkastning har observerats hos företagen i storlekskategorin ”Mid cap”.
Företagen i storlekskategorin ”Large cap” är baserad på för få observationer för att kunna analyseras vidare.
Slutsatser 32