Av samma skär som vi började redigeringen med att tänka ut och rada upp olika versioner ansåg vi att detta skulle vara en bra start även när de färdiga versionerna av låten skulle jämföras. För att kunna hitta likheter och skillnader mellan alla potentiellt jämförbara varianter gjorde vi följande lista, och exporterade varje version som en egen .wav-fil för att sedan kunna lägga dem alla i samma nya Logic-projekt så att vi snabbt nog skulle kunna byta mellan dem. Tanken var att börja med de versioner som innehöll hela bandet, och sedan gradvis skala bort instrument tills vi kunde höra en generaliserbar skillnad i rumsklang. Vi ville ha med hela bandet trots att vi visste att dessa versioner inte bäst skulle visa på konvolutionsreverbets förmåga till detaljåtergivning, men för att eventuellt kunna upptäcka saker om hur det fungerar att blanda konvolutionsreverb med rumsklanger, eller om studio- och platsinspelningar skar sig mot varandra.
Där inget annat angivits är alla jämförelser gjorda i det akustiskt behandlade kontrollrummet i Malmö Högskolas studio, med samma ATC SCM20-monitorer som använts under hela projektet.
1a. Samma som V1, simultantagningar från Lomma med rumsmickar. 1b. Endast sång och gitarr, annars som 1a.
2a. Samma som V2, solotagningar från Lomma med rumsmickar. 2b. Endast sång och gitarr, annars som 2a.
3a. Som V2, fast med konvolutionsreverb istället för rumsmickar. 3b. Endast sång och gitarr, annars som 3a.
4a. Samma som V3, studiotagningar med konvolutionsreverb. 4b. Endast sång och gitarr, annars som 4a.
Efter den första genomlyssningen visade det sig att 1a och 1b var helt onödiga. Eftersom de hade samma reverbmetod (alltså faktiska rumsmickar) som 2a och 2b men i grunden var kompromissade i det att de hade för mycket rumsklang på gitarren och för lite på sången, ansåg vi att de inte tillförde någonting som vi inte kunde höra i andra jämförelser. Istället lade vi till versionerna 2c och 4c, som var samma som respektive b-variant fast denna gång endast med sång och reverb, och tog även bort 4b eftersom den inte heller fyllde någon funktion längre. Anledningen till detta var främst att de effektpedalsorsakade skillnaderna mellan studio- och Lommagitarrsound till slut kom ikapp oss; vi tvingades inse att de i grunden var för olika för att jämföra reverb på. Detta gav oss den slutgiltiga listan:
2a. Samma som V2, solotagningar från Lomma med rumsmickar. 2b. Endast sång och gitarr, annars som 2a.
2c. Endast sång, annars som 2a.
3a. Som V2, fast med konvolutionsreverb istället för rumsmickar. 3b. Endast sång och gitarr, annars som 3a.
4a. Samma som V3, studiotagningar med konvolutionsreverb. 4c. Endast sång, annars som 4a.
Den första jämförelsen vi gjorde var mellan a-versionerna, alltså de som bestod av hela bandet plus olika kombinationer av platser och reverb för sång och gitarr. Denna jämförelse gällde främst 2a och 4a, eftersom dessa hade maximalt olika förutsättningar, och det var den vi ville börja med, för att se om vi kunde höra skillnader även här där en stor del av ljudbilden var identisk (studioband med konvolutionsreverb). Vissa skillnader fanns så klart, men dessa var uppenbart kopplade till olikheterna i inspelning, till exempel avvek 4a genom sitt annorlunda gitarrsound. Vi kunde inte höra några som helst skillnader i reverben; det gick inte att avgöra hur lika de var eftersom trummor, bas, orgel och alla sologitarrer hela tiden fyllde ut de tomrum mellan fraserna där man eventuellt hade kunnat höra ren efterklang. Därför var det naturliga följande steget att lyssna på avskalade versioner, och se om dessa kunde vara mer avslöjande.
Jämförelsen mellan 2b och 3b gav ett tydligt resultat. Spåren är baserade på samma tagningar, de separat spelade från Lomma, med rumsklang - rumsmikrofoner respektive konvolutionsreverb - som enda skillnad. Likheten mellan de två var överväldigande. För att försöka hitta fel gjorde vi samma jämförelse i hörlurar (AKG K240 MKII), vilket brukar vara bättre än högtalare för att tydliggöra detaljer, men kunde inte heller då höra några olikheter. (Owsinski 2014 , s 43)
Den sista jämförelsen vi gjorde var mellan 2c och 4c. Dessa var, precis som 2a och 4a, maximalt olika i sina förutsättningar. Särskilt för Maja var de olika: I 2c stod hon ensam i ett stort rum och sjöng solo, medan hon i 4c spelade gitarr samt hade ögonkontakt med och spelade samtidigt som sina bandkamrater under tiden. Skillnaderna var dock fortfarande inte större än att Maja i studion sjöng en aning närmare mikrofonen, vilket genom proximity-effekten gav ett något basigare sound (Owsinski 2005, s. 15). I övrigt var eventuella olikheter fortfarande ohörbara.
Efter att ha jämfört så detaljerat vi kunde utan att hitta några skillnader att generalisera återstod endast att ta bort det torra sångspåret och låta frekvensanalysverktyget i Adobe Audition CC analysera den rena rumsklangen under en ihållande sångton, och se om den kunde visa på några skillnader som våra öron var för okänsliga för att uppfatta.
Se bilaga 11.3. för större version.
I denna bild är den röda linjen Lommas konvolutionsreverb och den gröna är Lommasångens rumsmickar. Som kan tolkas av diagrammet är ljuden väldigt, väldigt lika. De största skillnaderna ligger under 300 Hz och över 16 000 Hz - ett register vari sången knappt har några frekvenser - och skillnaderna kan således härledas till brus i rummet och elektroniken. Det intressanta är istället
mellan 300 Hz och 16 000 Hz, att linjerna ligger nästan exakt lika, något som stödjer våra öron i tesen om att de låter likadant. Även mellan kurvans tydliga toppar, övertonerna, är rumsmikrofonerna något starkare, vilket också kan hänvisas till rummets brusnivå.
Se bilaga 11.4. för större version.
I jämförelsen ovan ser vi fortfarande Lommas konvolutionsreverb som den röda linjen, medan Lommas rumsmickar har bytts ut mot IR-reverbet från studion (gult). Även här kan vi se att likheterna är väldigt stora.
Se bilaga 11.5. för större version.
Den sista jämförelsen är mellan studions konvolutionsreverb (gult) och Lommas rumsmikrofoner (grönt), alltså största möjliga olikhet. Fortfarande är de tydliga skilladerna desamma som de mellan Lommas rum och IR: det är mer brus i rumsmikrofonerna, vilket nästan enbart syns utanför sångens
register. Den största kvarvarande olikheten är fallet kring 5-6kHz i konvolutionsreverbet. Detta kan även ses i jämförelsen mellan Lomma IR och studio IR, och beror därför på själva sångtagningen och inte på konvolutionsreverbet i sig.