Elin Johansson1, Svend Erik Mathiassen1, Malin Bolin2 och Gunilla Olofsdotter2
1Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Högskolan i Gävle; 2Avdelningen för Samhällsvetenskap, Mittuniversitetet
Bakgrund
Det har länge varit känt att kvinnor har betydligt sämre arbetshälsa än män. En viktig orsak är att kvinnor och män till stor del befinner sig i olika branscher, men forskning tyder på att arbetshälsan är ojämnställd även inom t.ex. städbranschen, monteringsyrken och detaljhandel. Kvinnor och män i dessa yrken har ofta olika arbetsuppgifter och kvinnornas uppgifter är överlag mer enahanda och repetitiva än männens. Kvinnor tros också ha en högre biomekanisk belastning än män när de utför samma arbetsuppgift, möjligen därför att arbetsstationer och verktyg ofta anpassats utifrån mannen som norm. Könssegregeringen på arbetsmarknaden och inom organisationer verkar alltså vara en viktig orsak till bristande jämställdhet i belastningsrelaterad arbetshälsa inom vissa yrken. Kunskapen om hur arbetsroller och arbetsvillkor påverkar belastningar hos kvinnor och män är i stora delar åldersdigen och inte anpassad till svenska förhållanden. Dessutom saknas studier av könsskillnader i fysisk belastning i relation till hur arbetet organiseras på enskilda arbetsplatser. Detaljhandeln är en lämplig bransch att studera då den sysselsätter män och kvinnor i någorlunda likartad omfattning och förekomsten av belastningsbesvär är hög. Dessutom har forskning visat att de arbetsuppgifter som förekommer i detaljhandeln har en stor spännvidd i fysisk belastning och att de olika arbetsuppgifterna är genuskodade, dvs ses som ”kvinnliga” eller ”manliga”.
Syfte
Att undersöka kvinnors och mäns arbetsuppgifter, arbetsbelastningar, arbetsvillkor och belastningsbesvär inom en organisation i detaljhandeln, och förklara organisatoriska orsaker till könsskillnader och -likheter. Syftet är också att ta reda på hur dessa förhållanden ändras över tid.
Metod
Två matvarubutiker inom samma koncern med vardera ca 50 anställda studeras. I varje butik samlas data in vid två tillfällen med ett års mellanrum. Kvantitativa och kvalitativa metoder används: Semi-strukturerade intervjuer med chefer för att kartlägga organisation och bemanning; enkät till de anställda med frågor om arbetssituation, muskuloskeletala besvär mm; fokusgruppsintervjuer med ett urval anställda för fördjupad insikt i arbetsroller, arbetsvillkor och arbetsmiljö; mätning av arbetsställningar, arbetsrörelser och puls på ca hälften av de anställda. Under mätperioden dokumenteras olika arbetsuppgifter i en dagbok och under en dag videofilmas den anställde under arbete. Datainsamling påbörjas i mars 2018 och preliminära resultat väntas tillgängliga under våren. Studien finansieras av Arbetsmiljöverket och Högskolan i Gävle.
Bord 1: Arbetet – organisering, attityder, identitetsstrategier
119
Några 80-talisters inställning till arbete
Birgit Lindgren ÖdénAvdelningen för humaniora, Högskolan i Gävle
Bakgrund
I avhandlingen Från ung till vuxen i omställningens tid, undersöker jag sex åttiotalisters grundläggande värderingar under perioden 1999–2012 i ljuset av Ronald Ingleharts teori om den tysta revolutionen. Teorin grundas på ett antagande om en gradvis förändring av västvärldens värderingssystem i takt med generationsskiften. I de grundläggande värderingarna finns bl.a temat synen på arbetslivets villkor. I temat har jag undersökt respondenternas förutsättningar för ett inträde i arbetslivet med dess förändrade villkor. Den arbetsrättsliga förändringen i Sverige påverkar i hög grad mina respondenter och klyftan mellan de som har och de som inte har arbete och med allt som följer med en tryggad inkomst, vidgas. Den som har rätt utbildning vid rätt tillfälle kan få sin utkomst säkrad medan den som inte lyckats med detta kan hamna utanför. Konsekvenser som börjar synas är att lojaliteten mellan arbetstagare och arbetsgivare mattas av och en kultur av ömsesidig likgiltighet smyger sig sakta in i arbetslivet. Ungdomsstyrelsens undersök- ningar visar också att yngre i ökande grad har en instrumentell inställning till arbete. Metod
Med återkommande intervjuer under åren 1999 - 2012 har jag undersökt om respondenternas inställning till arbetslivet förändrats över tid. För att kategorisera synen på arbete har jag utifrån Ingleharts kategorier materialism, -både och, och postmaterialism använt Goldthorpes m,fl klassificering instrumentell, byråkratisk och solidarisk inställ- ning och Theanderssons indelning instrumentell – icke instrumentell inställning.
Resultat
Respondenternas inställning till arbete är i stort sett oförändrad mellan åren 1999 - 2012. Två av dem (man och kvinna) är materialister och är etablerade på arbetsmarknaden som löntagare/arbetstagare. De har goda inkomster jämfört med övriga arbetstagare i samma åldersgrupp och kön. En annan respondent (kvinna) som också enligt teorin är materialist har svårt att finna vägar in i yrkeslivet och flyttas runt i olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Hon kan, enligt utvecklingsekonomen Guy Standings definition, tillhöra den växande skaran av yngre groaners, dvs den grupp inom det så kallade prekariatet som inte lyckas att, i konkurrens med andra ta sig in på arbetsmarknaden. En annan respondent (kvinna) som inte kan kategoriseras som endera materialist/postmaterialist (både och) varvar anställning, studier, entreprenörskap och mammaledighet. En respondent (kvinna) är postmaterialist och gör medvetna val i riktning mot livskvalitet och självförverk-ligande, hon väljer bort arbeten som inte ger arbetstillfredsställelse. Den sista respon-denten (man) är också postmaterialist och har inte arbetslinjen som norm. Via ett antal olika praktikplatser har det egna politiska intresset utmynnat i möjlighet att påverka var han hamnar.
Inglehart beskriver värderingsförändringar utgående från ett samhälles ekonomiska utveckling och sociala och kulturella system. Från 1990-talet sker en förändring i Sverige då ökande ekonomiska klyftor börjar uppmärksammas. Den svenska välfärden börjar krackelera och skapar olika villkor för individer. Hur denna förändring kommer att påverka olika individers möjligheter för etablering i arbetslivet är ett uppslag för vidare forskning.
Bord 1: Arbetet – organisering, attityder, identitetsstrategier
120