Jämställdhet är en del av området »lika villkor« och omfattar såväl anställda och studenter som själva verksamheten. För att nå målet lika villkor arbetar Linköpings universitet med jämställdhet och genus, etnisk och religiös mångfald, tillgäng- lighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning, sexuellt likaberättigande samt för likvärdig behandling oavsett ålder eller könsöverskridande identitet/uttryck. Arbetet gäller även övrig kränkande särbehandling. Det förebyggande arbetet sker både centralt och på institutioner och andra enheter. Vid LiU finns en Strategigrupp för lika villkor och fyra resursgrup- per, varav en för jämställdhet.
1. Arbetet för lika villkor – åtgärder för att
främja jämställdhet och mångfald
Lika villkor utgör en del av universitetets systematiska ar- betsmiljö- och kvalitetsarbete. Detta innebär bland annat att institutioner och andra enheter skall upprätta treåriga lokala handlingsplaner för lika villkor. Handlingsplanerna revideras en gång per år. Stöddokument för det lokala arbetet finns på www.liu.se/likavillkor/stod.
Under 2012 har lika villkor ingått i bland annat chefs- utbildningar, pedagogiska utbildningar, utbildningar för
studentkårstyrelser samt i utbildningar för internationella masterstudenter, nyanställda och fadderutbildning. Riktad utbildning inom Kompetensbaserad rekrytering, arbete med Medarbetarskap i arbetsgrupper och en nationell konferens om jämställdhet är exempel på andra insatser som genomförts. Under 2012 har genomförda utbildningsinsatser nått ca 600 anställda och ca 1 600 studenter.
Medel för integrering av lika villkor i verksamheten an- vändes under 2012 till fyra olika insatser: bearbetning av filosofiämnets litteraturlistor ur ett jämställdhetsperspektiv, förändringsarbete beträffande lika villkor bland sjuksköterske- programmets personalgrupp, arbete med integrering av lika villkor i samband med utbildning av studenter som medverkar i undervisning vid Matematiska institutionen samt arbete med ökad kunskap för studenter om hur man söker hjälp vid psykosocial ohälsa.
Med syfte att underlätta tillgängligheten arbetar LiU med att beskriva universitetets byggnader för att synskadade lättare ska hitta.
För fullständig uppföljning av arbetet med lika villkor se www.liu.se/likavillkor/policy.
Genuslektorer
Vid LiU har arbetet med att integrera genusperspektiv i ut- bildningen på grundnivå och avancerad nivå pågått i flera år. Sedan 2005 finns genuslektorer på varje fakultet, som inom ramen för ca 25 % av sin anställning långsiktigt arbetar för att öka medvetenheten och kunskapen om genusperspektiv i grundutbildning och utbildning på forskarnivå. I uppdraget ingår att utveckla pedagogiska modeller för bestående arbete med jämställdhets- och genusaspekter.
Genuslektorerna arbetar dels för sin egen fakultet, dels genomför de vissa gemensamma aktiviteter. De är aktiva även på nationell och internationell nivå.
2. Åtgärder för jämnare könsfördelning inom
utbildningen
Arbetet för jämnare könsfördelning redovisas nedan för varje verksamhetsområde både vad gäller utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt utbildning på forskarnivå.
Av tabell 8.1 på nästa sida framgår fördelningen kvinnor- män bland helårsstudenter vid LiU åren 2010–2012. Figur 8.1 visar andelen kvinnor och män av antalet helårsstudenter dels för Linköpings universitet totalt dels per verksamhetsområde vid LiU under 2003–2012.
FIG 8.1: Andel kvinnor och män av antalet helårsstudenter, totalt och per verksamhetsområde 2003–2012.
0 20 40 60 80 100% Totalt Tekniska högskolan Hälsouniversitetet Utbildningsvetenskap Filosofiska fakulteten 12 11 10 09 08 07 06 05 04 03
Fig 8.1 Andel kvinnor och män av antalet helårsstudenter, totalt och per verksamhetsområde 2003-2012
LiTH HU FilFak/UtbV Kvinnor Män 100 80 60 40 20 0% Totalt Tekniska högskolan Hälsouniversitetet Utbildningsvetenskap Filosofiska fakulteten
FILOSOFISKA FAKULTETEN. Inom den Filosofiska fakulteten är,
totalt sett, könsfördelningen fortsatt relativt jämn med cirka 60 % kvinnor och ca 40 % män. Könsfördelningen varierar dock mellan olika program och kurser. Därför fortsätter arbetet på program och kurser för att skapa en jämnare könsfördel- ning. Genuslektorernas arbete är därför även fortsättningsvis ett viktigt instrument i detta sammanhang.
Könsfördelningen inom humanistisk-samhällsvetenskap- ligt vetenskapsområde (Filosofiska fakulteten och Utbildnings- vetenskap) överensstämmer i stort sett med den som finns inom grundutbildningen (se tabell 8.2).
Fakultetens genuslektor har under innevarande år lagt extra fokus på det externa arbetet genom att delta eller medverka i ett flertal konferenser där jämställdhet och genusintegrering i högskolan stått i fokus. Fakultetsspecifika studier som handlar om kön och karriär har presenterats. Vid den internationella konferensen »7th European Conference on Gender Equality in Higher Education« i Bergen höll genuslektorn tillsammans med LiU-representanter för Lika villkor och Forum för genus- vetenskap och jämställdhet en workshop. I den presenterades det övergripande arbetet med genus, jämställdhet och lika villkor vid Linköpings universitet.
Genuslektorn har också fortsatt samarbetet med Socionom- programmet och Psykologprogrammet. En halvdags workshop har planerats tillsammans med det sistnämnda programmet.
På forskarutbildningsnivå har genuslektorn i likhet med tidigare år genomfört utbildningsinsatser på kursen »Karriär- planering för doktorander« liksom på den fakultetsspecifika delen av den CUL-ledda kursen i forskarhandledning.
UTBILDNINGSVETENSKAP. Inom Utbildningsvetenskap är köns-
fördelningen mer ojämn med ca 75 % kvinnor och ca 25 % män. Skillnader finns dock mellan olika lärarutbildningar och olika inriktningar inom lärarutbildningen.
Förskollärarutbildningen har en fördelning på 97 % kvin- nor och 3 % män, medan könsfördelningen är jämnare för Grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem (57 % kvinnor och 43 % män) och för Ämneslärarprogrammet med inriktning mot gymnasieskolan med ingångsämne engelska (43 % kvinnor och 57 % män).
Genuslektorn har arbetat med frågor om segregering mellan män och kvinnor i olika delar av lärarutbildningen
och granskat integrationen av genusperspektivet i de nya lä- rarprogrammens utbildningsvetenskapliga kärna. I december arrangerades ett nätverksmöte för att utbyta erfarenheter med andra högskolor kring arbetet med jämställdhet och genus i lärarutbildningarna.
Utbildningen på forskarnivå inom Utbildningsvetenskap beaktar universitetets riktlinjer för lika villkor. Ungefär två tredjedelar av såväl aktiva som antagna doktorander är kvin- nor. Arbetet för att nå en ökad jämställdhet i utbildningen på forskarnivå sker på olika sätt. Vid rekrytering beaktas det genom att betona vikten av en bred rekrytering.
Antalet nyantagna doktorander är lågt inom Utbildningsve- tenskap varför möjligheterna att nå en breddad rekrytering är relativt begränsade. Av detta skäl är andra åtgärder för att öka jämställdhet viktiga att utveckla. Ett exempel utgör Institutio- nen för beteendevetenskap som beslutat att varje doktorand ska ha en kvinnlig och en manlig handledare.
TAB 8.1 ANDEL KVINNOR OCH MÄN AV ANTALET HELÅRSSTUDENTER INOM GRUNDUTBILDNINGEN 2010–2012
2010 2011 2012
Verksamhetsområde Kv % Män % Totalt Kv % Män % Totalt Kv % Män % Totalt
Filosofiska fakulteten 61 39 6 594 61 39 6 019 61 39 6 034 Utbildningsvetenskap 74 26 2 585 73 27 2 404 74 26 2 381 Hälsouniversitetet 73 27 2 553 71 29 2 623 72 28 2 662 varav Läkarutbildning 52 48 792 52 48 851 54 46 863 Vårdutbildning 1 84 16 1 245 82 18 1 264 82 18 1 279 Tekniska högskolan 26 74 7 178 27 73 7 070 29 71 6 774 varav Civilingenjörsutbildning 23 77 3 774 25 75 3 855 27 73 4 048 Högskoleingenjörsutbildning 17 83 643 15 85 702 16 84 734 Matematisk-naturvetenskaplig utb. 42 58 314 40 60 349 40 60 365 Totalt LiU 2 51 49 18 910 51 49 18 116 52 48 17 850
1. Avser sjuksköterskeutbildning, sjukgymnastutbildning och arbetsterapeututbildning. 2. Inklusive utbildning med särskild statlig finansiering, men exklusive uppdragsutbildning.
0 20 40 60 80 100% Totalt Tekniskt Medicinskt Humanistiskt-samhällsvetenskapligt 12 11 10 09 08 07 06 05 04 03
Fig 8.2 Andel kvinnor och män av antalet aktiva forskarstuderande, totalt och per vetenskapsområde 2003-2012
LiTH HU FilFak/UtbV Kvinnor Män 100 80 60 40 20 0%
Totalt Medicinskt Tekniskt Humanistisk-samhällsvetenskapligt
FIG 8.2: Andel kvinnor och män av antalet aktiva forskarstuderande totalt och per verksamhetsområde 2003–2012.
HÄLSOUNIVERSITETET. Under 2012 utgjordes totalt 72 % av antalet
helårsstudenter vid Hälsouniversitetet av kvinnor och 28 % av män. Trots den höga andelen kvinnor är det en liten minsk- ning jämfört med 2003 (se figur 8.1 på föregående uppslag). Andelen kvinnor/män skiljer sig mellan utbildningspro- grammen. Könsfördelningen är relativt jämn på läkarutbild- ningen. På övriga program är en majoritet av de studerande kvinnor.
De åtgärder som fakulteten har vidtagit för en jämnare könsfördelning är bland annat att säkerställa ett könsneu- tralt informationsmaterial. Hälsouniversitetet ser vikten av manliga förebilder, inte enbart i rekryteringssammanhang utan även i utbildningsprogram, inte minst i samband med verksamhetsförlagd utbildning.
Under perioden 2010–2012 har ett arbete med att integrera genusperspektiv i form och innehåll i grundutbildningarna pågått. Ansvarig för detta arbete har varit genuslektorn vid HU.
Andelen kvinnor och män i utbildningen på forskarnivå uppgick under 2012 till 63 % respektive 37 %. Denna relation har i stort sett varit rådande sedan 2003 (se figur 8.2). Köns- fördelningen varierar mellan olika ämnen, fortfarande med stor dominans av kvinnor inom omvårdnad.
Bland de 2012 nyantagna forskarstuderande var 59 % kvinnor och 41 % män.
Under 2012 har genuslektorn vid Hälsouniversitetet bland annat genomfört fyra forskarutbildningskurser i genus och medicin, skrivit två rapporter om genusintegrering på HU, gjort en femårsuppföljning på samtliga program och en om läkarprogrammet, varit med och ordnat två nationella konferenser och medverkat vid en europeisk konferens. Rap- porten om genusintegrering på läkarprogrammet är tänkt att användas som utgångspunkt för framtida evalueringar av den nysatsning som påbörjats under 2012.
TEKNISKA HÖGSKOLAN. Totalt utgjordes 27 % av de studerande
på civilingenjörsutbildningen år 2012 av kvinnor och 73 % av män. Av de studerande på högskoleingenjörsutbildningen år 2012 var 16 % kvinnor och 84 % män. På de matematisk- naturvetenskapliga kandidatutbildningarna var motsvarande andelar 40 % kvinnor och 60 % män (se tabell 8.1).
Tekniska högskolan har under 2012 fortsatt sitt långsiktiga arbete för att främja rekrytering av kvinnliga studenter. Inom
projektet Quintek togs till exempel 120 kvinnliga gymna- sieelever i årskurs 2 och 3 på NV- och T-program i regionen emot för att under tre dagar få se hur det är att studera på en teknisk högskola, få information om vad man kan arbeta med efter utbildningen och möta kvinnliga förebilder bland såväl ingenjörer som forskare. Flera projekt genomförs med målet att ge flickor i gymnasiet en personlig upplevelse av teknikstudier och träffa studenter på programmen.
För att ytterligare öka basen för rekrytering till tekniska utbildningar har Tekniska högskolan under 2012 genom- fört ett pilotprojekt som syftar till att identifiera frågor av betydelse för breddad rekrytering i närregionen. Tekniska högskolan fortsätter även arbetet med att bredda förståelsen av teknikanvändning och teknikutveckling samt att utveckla sina utbildningsprogram för att skapa ett intresse för teknisk utbildning inom bredare grupper i samhället. Flera av de civilingenjörsutbildningar som har startats de senaste åren har också framgångsrikt lockat kvinnliga studerande. Av dem som antogs till civilingenjörsprogrammen Medicinsk teknik, Energi – miljö – management samt Design och produktut- veckling hösten 2012 var över 50 % kvinnor.
Av de aktiva studerande på forskarnivå utgjorde år 2012 andelen kvinnor 28 % och män 72 %, en fördelning som varit ungefär densamma under de senaste tre åren (se tabell 8.2). I jämförelse med 2003 är detta en ökning då andelen kvinnor utgjorde drygt 20 %. Av de nyantagna till utbildning på fors- karnivå var 25 % kvinnor och 75 % män under 2012, jämfört med en något högre andel kvinnor de närmast föregående åren.
Som behörighetsgivande utbildning för antagning till studier på forskarnivå krävs i de flesta ämnena vid Tekniska högskolan en utbildning med teknikinnehåll: civilingen- jörsexamen, teknologie master eller motsvarande. Då dessa utbildningar har ett överskott av manliga studerande ger det också ett motsvarande utfall vid rekrytering till studier på nästa nivå. Obalansen är möjlig att jämna ut endast om rekryteringen till utbildning på grundnivå och avancerad nivå förändras.
Karriärvägar och förebilder inom och utom universitetsvärl- den är viktiga för att väcka intresse för utbildning på forskar- nivå. Inom Tekniska högskolan ges sedan 2007 ett ekonomiskt forskningsstöd under en treårsperiod till nyblivna kvinnliga docenter. Detta innebär att andelen kvinnor av de nyutnämnda docenterna utgjorde 21 % under perioden 2008–2012, vilket
TAB 8.2 ANDEL KVINNOR OCH MÄN AV AKTIVA OCH NYANTAGNA FORSKARSTUDERANDE 2010–2012 Vetenskapsområde
2010 2011 2012
Kv % Män % Totalt Kv % Män % Totalt Kv % Män % Totalt
Aktiva forskarstuderande Humanistisk-samhällsvetenskapligt 64 36 265 63 37 286 63 37 320 Medicinskt 62 38 411 64 36 415 63 37 406 Tekniskt 30 70 612 29 71 638 28 72 641 Totalt LiU 47 53 1 288 47 53 1 339 47 53 1 367 Nyantagna forskarstuderande Humanistisk-samhällsvetenskapligt 72 28 46 60 40 60 67 33 58 Medicinskt 76 24 72 70 30 66 59 41 68 Tekniskt 29 71 148 29 71 102 25 75 96 Totalt LiU 49 51 266 49 51 228 46 54 222
kan jämföras med 9 % under perioden 2004–2006. Genuslektorn har bland annat arbetat med breddad re- krytering till fakultetens utbildningar. Representanter från gymnasieskolorna i Norrköping har inbjudits för samtal kring de sjunkande övergångstalen till högskolestudier. Tekniska högskolan fortsätter driva en målmedveten strategi för att öka antalet kvinnliga docenter och har deltagit i ett nationellt samarbete med andra tekniska högskolor för att integrera genusfrågor i tekniska utbildningar.
3. Personalen
Insatserna för jämställdhet avseende personal ansluter till Linköpings universitets samlade arbete för lika villkor.
De personalrekryteringar som sker vid universitetet på grund av generationsskiftet de närmaste åren kan komma att leda till en annan könsfördelning. Tendensen till en något jämnare könsfördelning inom kärnkompetensen syns i figur 8.3, som visar utvecklingen över en tioårsperiod.
Under 2012 har universitetet rekryterat och befordrat sju kvinnor (28 %) till anställning som professor (se tabell 8.3). Under 2012 har universitetet rekryterat och befordrat 69 personer till universitetslektor. Av dessa var 27 kvinnor (39 %) och 42 män (61 %). Under den tioårsperiod som det har varit möjligt att via befordran få anställning som profes- sor respektive universitetslektor har 201 universitetslektorer befordrats till professor (50 kvinnor (25 %) och 151 män (75 %) och 181 universitetsadjunkter och forskarassistenter befordrats till universitetslektor (93 kvinnor (51 %) och 88 män (49 %)).
Antalet rekryterade och befordrade universitetslektorer, juniora universitetslektorer och forskarassistenter/biträdande universitetslektorer framgår av tabell 8.4. Under perioden 2010–2012 var den genomsnittliga andelen kvinnor ca 40 %.
Ledande befattningar
På universitetets ledande befattningar var under 2012 andelen kvinnor 32 % och andelen män 68 %. Rektor och prorektor var kvinnor medan vicerektor och universitetsdirektör var män. Av universitetets fyra dekaner var en kvinna och tre män och bland de 14 prefekterna var fyra kvinnor och 10 män.
För att hålla frågor om kvinnors ledarskap aktuellt deltar chefer vid universitetet i SUHF:s ledarskapsseminarium med fokus på kvinnliga akademiska ledare.
0 20 40 60 80 100% Totalt Stödkompetens Kärnkompetens 12 11 10 09 08 07 06 05 04 03
Fig 8.3 Andel kvinnor och män av antal anställda inom kärnkompetens och stödkompetens och totalt 2003-2012
Totalt Stödkompetens Kärnkompetens Kvinnor Män 100 80 60 40 20 0% Totalt Stödkompetens Kärnkompetens
FIG 8.3: Andel kvinnor och män av antal anställda inom kärnkom- petens och stödkompetens och totalt 2003–2012.
TAB 8.3 REKRYTERADE OCH BEFORDRADE PROFESSORER PER VETENSKAPSOMRÅDE 2010–2012
2010 2011 2012
Vetenskapsområde Kv Män Tot Kv Män Tot Kv Män Tot
Hum-sam 2 3 5 7 8 15 3 8 11
Medicinskt 2 8 10 1 8 9 4 3 7
Tekniskt 5 10 15 2 7 9 7 7
Totalt LiU 9 21 30 10 23 33 7 18 25
Rekryteringsmål för professorer: Under 2012-2015 ska minst 36 % av de professorer som anställs vara kvinnor. I målet inkluderas rekryterade professorer, befordrade professorer och gästprofessorer, men inte adjungerade professorer. Antalet rekryterade gästprofessorer under 2012 var 8, varav 3 kvinnor. Sammanlagt var andelen nyrekryterade kvinnliga professorer under 2012 30 %.
TAB 8.4 REKRYTERADE OCH BEFORDRADE UNIVERSITETSLEKTORER OCH JUNIORA UNIVERSITETSLEKTORER, BITRÄDANDE LEKTORER, FORSKARASSISTENTER PER VETENSKAPSOMRÅDE 2010–2012
2010 2011 2012
Vetenskapsområde Kv Män Tot Kv Män Tot Kv Män Tot
Hum-sam
Universitetslektorer 12 12 24 23 16 39 20 13 33
Juniora universitetslektorer 2 1 3
Forskarassistenter/bitr. univ. lektorer 4 1 5 6 4 10 5 1 6
Medicinskt
Universitetslektorer 5 6 11 8 4 12 2 1 3
Juniora universitetslektorer 3 3
Forskarassistenter/bitr. univ. lektorer 2 2 4 3 3 6 1 1
Tekniskt
Universitetslektorer 6 22 28 6 20 26 5 28 33
Juniora universitetslektorer 1 4 5
Forskarassistenter/bitr. univ. lektorer 2 13 15 6 29 35 1 1
Totalt LiU
Universitetslektorer 23 40 63 37 40 77 27 42 69
Juniora universitetslektorer 3 8 11
Forskarassistenter/bitr. univ. lektorer 8 16 24 15 36 51 5 3 8 Juniora universitetslektorer och biträdande universitetslektorer är nya befattningar vid LiU fr o m 2012.