Formål og
Fakta
Det nordiska jämställdhetssamarbetet inleddes 1974 och ministerrådet för jämställdhet (MR-JÄM) etablerades 1980. De nordiska ländernas samarbete kring
jämställdhetsfrågor drivs av en gemensam nordisk vision om ett jämställt Norden med lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter för alla invånare oberoende av kön.
Strategiske målsætninger 2016
Samarbetet baserar sig på samarbetsprogram, Tillsammans för jämställdhet – ett starkare Norden. Programmet gäller för 2015-2018 och innehåller två övergripande teman: det offentliga rummet och välfärd och innovation. Dessutom har programmet två tvärgående teman: män och jämställdhet och hållbar utveckling med ett fokus på mångfald. Samarbetsprogrammet konkretiseras genom årliga sektorsprogram och budgeten.
Under 2016 fortsätter MR-JÄM genomföra samarbetsprogrammet Tillsammans för jämställdhet – ett starkare Norden. Sektorn kommer särskilt att fokusera på nolltolerans mot könsrelaterat våld samt jämställdhet och könsperspektiv i media.
Ministerrådets resultater i 2014
Samarbetsprogrammet Jämställdhet skapar ett hållbar samhälle – Nordiskt
jämställdhetspolitiskt samarbete 2011-2014. Det isländska ordförandeskapet prioriterade 40-års jubileumet för det nordiska jämställdhetssamarbetet, nolltolerans mot
könsrelaterat våld, jämställdhet på arbetsmarknaden och män och jämställdhet. Utöver detta fokuserade sektorn på jämställdhet i Västnorden.
40-års jubileumet fokuserade på jämställdhet och utbildning, män och jämställdhet samt barn och unga och kulminerade i en jubileumskonferens i Reykjavik för att diskutera samarbetets resultat och framtidsmål, med fokus på jämställdhet på arbetsmarknaden, utbildning och mäns och pojkars ökade deltagande i jämställdhetsarbetet samt
demokratins status utifrån kvinnors politiska deltagande. I en paneldebatt som ordnades i samarbete med Ungdomens Nordiska Råd om ungdomars framtidssyn i
jämställdhetsfrågor betonades att det nordiska samarbetet gett goda resultat under de senaste årtiondena och att samarbetet med Västnorden behöver stärkas och att det måste garanteras att samarbetet har en internationell effekt. Konferensens konklusion var att det är viktigt att öka mäns och ungdomens deltagande i jämställdhetsdebatten och garantera att olika synpunkter i den offentliga debatten.
Könsrelaterat våld är ett folkhälsoproblem som är systematiskt, utbrett och tar sig många former. För att uppnå resultat är det nödvändigt att olika yrken samarbetar, att problem diagnostiseras på ett tidigt stadium och att det måste finnas en handlingsplan. För att förebygga problemet krävs inte minst en ökad kunskap och en satsning på jämställdhetsundervisning i allmänhet. Det är viktigt att öka det nordiska samarbetet inom detta område, vi kan lära oss mycket av varandra och bl.a. göra en gemensam granskning av hur det går att uppfylla Istanbulkonventionen när den antagits. Det var konklusionerna vid ett expertsymposium om metoder som gett bäst resultat i kampen mot könsrelaterat våld med utgångspunkt i Europarådets Istanbulkonvention.
Jämställdhetssektorn visade sitt internationella engagemang genom närvaro vid FN:s kvinnokommission i mars 2014 som överordnat fokuserade på FN:s milleniemål. MR-JÄM arrangerade en ministerpaneldebatt om utbildning som en väg till jämställdhet och ett stärkande av kvinnors situation. Ministrarna diskuterade bl.a. hur myndigheters beslut och direkta åtgärder kan uppmuntra flickor och kvinnor att utbilda sig och arbeta
inom naturvetenskapliga och tekniska yrken och öka antalet kvinnor i ledande
positioner. MR-JÄM arrangerade också ett expertsymposium jämställdhetsutmaningar och hinder inom utbildningssystemet och på arbetsmarknaden.
MR-JÄM stödde Nordiskt forum 2014 i Malmö. Nordiskt forum 2014 arrangerades av organisationer ur den nordiska kvinnorörelsen och besöktes av ca 20 000 personer. MR-JÄM var i en paneldebatt om det nordiska jämställdhetssamarbetets utveckling under 40 år och framtida planer, överens om att det nordiska samarbetet ökat kunskapen om jämställdhetsfrågor och fört länderna närmare målsättningen om nordiska samhällen av välfärd, rättvisa och demokrati. Ministrarna uppmärksammade vikten av att Norden gemensamt deltar aktivt och bär ansvar på den internationella arenan. De nordiska jämställdhetsministrarna deltog även vid avslutningsceremonin där de tog emot
slutdokumentet där kvinnorörelsen i Norden påminner myndigheterna om de åtaganden som de antog när de undertecknade handlingsplanen från FN:s 4.e kvinnokonferens i Peking 1995.
MR-JÄM bidrog till en tvådagars konferens om jämställdhet i Arktis där kvinnors och mäns förhållanden i de arktiska områdena i ett större sammanhang granskades och intresse riktades bl.a. mot tillgången och bestämmanderätten över naturtillgångar, könens deltagande i beslutsfattande och politik, demografisk utveckling, och säkerhet och allmän välfärd samt könsideal i de arktiska områdena. Konferensen följs upp med en rapport och uppbyggande av ett samarbetsnät mellan forskare och andra aktörer på de arktiska områdena, t.ex. om ett ökat deltagande av kvinnor i politik och beslutsfattande, hälso- och sjukvårdsfrågor, socialtjänst, distansundervisning, kamp mot våld m.m., inleds.
”Part-Time Work in the Nordic Region II” fokuserar på de bakomliggande orsakerna till varför kvinnor arbetar deltid mer än män. Rapporten är skriven av
Arbeidsforskningsinstittutet i Norge, med bidrag från forskare i alla nordiska länder. En grupp forskare med nordisk bredd har fungerat som stöd för. Rapporten beskriver den forskning som finns kring följande tre huvudförklaringar till varför kvinnor arbetar deltid nämligen hälsorelaterade förklaringar, balansering av familje- och arbetsliv eller inte möjligt att få heltidsarbete. Rapporten diskuterades under en konferens som arrangerades i samma förbindelse som en likalönskonferens.
Utan myndigheters policyutformning och samarbete med arbetsmarknadsparternas organisationer skulle det ta mycket lång tid att upplösa könsarbetsdelningen på arbetsmarknaden och utjämna löneskillnaderna konkluderade deltagarna i en likalönskonferens som diskuterade möjliga framgångsrika vägar för att utjämna kvinnors och mäns ställning på arbetsmarknaden och vilka åtgärder som effektivt minskat könsbundna löneskillnader. Lag – och avtalsbestämmelser behövs men man måste också uppmärksamma indirekt diskriminering som bl. a. visar sig i ett
ogenomskinligt och komplicerat överklagandesystem och könsdiskriminering när det gäller antalet som väljer deltidsarbete för att kunna harmoniera familje- och arbetsliv och hur föräldraledigheten tas ut. Könsbunden lönediskriminering är ett mångfacetterat problem som bl. a. bygger på könsbundna utbildnings- och yrkesval konstaterade specialister och representanter för arbetsmarknadsparternas organisationer från hela Norden. En attitydförändring är nödvändig. Arbetsmarknaden måste vara attraktiv för båda könen och glesbygder måste kunna erbjuda välutbildade kvinnor välavlönade arbeten för att stoppa trenden med att unga familjer flyttar iväg. Det upprepades att arbetsmarknadsparternas organisationer bär ansvar och att det är nödvändigt att finansiera forskning om hur avtal sluts på arbetsmarknaden. Konklusionen av
diskussionen är att jämställdhet på arbetsmarknaden är mycket aktuellt ämne i Norden och Europa – det nordiska nätverket för likalön är viktig redskap för att förmedla diskussionen och utvecklingen i länderna.
Nordic Gender and Media Forum, http://www.nordicgenderandmediaforum.se/, var ett projekt som samlade experter och intressenter till diskussioner om jämställdhet i film, reklam, datorspel och journalism. Inom ramen för projektet genomfördes fyra
diskussionstillfällen, en konferens i Bergen i samband med mediedagarna där och en boklancering i samarbete med European Institute for Gender Equality (EIGE) i Vilnius. En bokantologi Making Change var ett av projektets slutprodukter. Projektet har lyft fram ojämställdhet och missrepresentation i media genom kunskaps- och
erfarenhetsutbyte som även väckt internationellt intresse bland annat i samband med FN:s kvinnokommission CSW (Commission on the Status of Women).
Under 2014 togs även det nya samarbetsprogrammet fram. I processen deltog Nordiska rådet, facksektorerna i Nordiska ministerrådet hördes och såväl organisationer som individer i Norden hade möjlighet att ge inspel via en öppen remissrunda som arrangerades av samarbetsorganet NIKK. Tillsammans för jämställdhet – ett starkare Norden, gäller för perioden 2015-2018.
Budget Budget Difference
2016 2015 +/- %
MR-Jäm (TDKK) 8.873 8.873 0 0,0%
Projektmedel 8.873 8.873 0 0,0%
6-4410 Projektmedel - Jämställdhet 3.493 3.493 0 0,0%
6-4420 MR-JÄMs stödordning 2.842 2.842 0 -
6-4480 Nordisk information för kunskap om kön (NIKK) 2.538 2.538 0 0,0%
Opdelt på kategorier 8.873 8.873 100% 100%
Projektmidler 6.335 6.335 71,4% 71,4%
Programlignende aktiviteter 2.538 2.538 28,6% 28,6%
6-4410 Projektmedel – Jämställdhet
Projektmidler
Valuta Budget 2016 Budget 2015 Budget 2014 Disp./bud. 14 Budget disp. af
DKK 3.493.000 3.493.000 6.379.000 100% MR/Äk-JÄM
Formål Jämställdhetssektorns projektmedel syftar till att verkställa Nordiska ministerrådets samarbetsprogram för jämställdhetssamarbetet: Tillsammans för jämställdhet – ett starkare Norden.
Medlen indelas i tre delar:
1. genomförande av det årliga sektorsprogrammet 2. ad hoc-initiativ (politiska prioriteringar) 3. sektorspecifik administration
Mål og resultatopfølgning
2016 - Mål 2015 - Mål 2014 – Opnåede resultater
Jämställdhetssektorn syftar under året att arbeta med
samarbetsprogrammets tema
Fokus under år 2015 är att igångsätta arbetet med att verkställa det nya
Budgetpostens medel användes 2014 för att förverkliga
jämställdhet och det offentliga rummet.
Jämställdhetssektorn syftar vidare att arbeta för att uppnå
samarbetsprogrammets
målsättning om att nolltolerans mot könsrelaterat våld. En målsättning är att öka samarbetet kring män och jämställdhet, genom att presentera en nordisk
kartläggning med best cases samt komma med förslag till åtgärder. Jämställdhetssektorn syftar vidare till att fortsatt stöda Nordiska ministerrådets arbete med jämställdhetsintegrering. MR-JÄM indgår i Nordisk Ministerråds nye tværsektorielle program mod menneskehandel. Programmet har til formål at bidrage til landenes arbejde med forebyggelse af menneskehandel, retsforfølgelse af
menneskehandlere og beskyttelse af ofre for menneskehandel.
samarbetsprogrammet,
Tillsammans för jämställdhet – ett starkare Norden.
Under året har
jämställdhetssektorn fokus på det offentliga rummet samt på jämställdhet och utbildning.
jämställdhet på arbetsmarkanden, nolltolerans mot könsrelaterat våld och mäns/pojkars aktiva deltagande. Vidare utgjorde 2014 40-års jubileumsår för det
nordiska jämställdhetssamarbetet. Exempel på aktiviteter som genomförts 2014 är projektet Deltid, kön och ekonomisk fördelning samt nätverk och konferens kopplade till lika lön, jämställdhet på arbetsmarknaden i Västnorden, expertseminarium om nolltolerans mot könsrelaterat våld, jämställdhet i Arktis och Nordiskt forum för jämställdhet i medierna. Nordiska ministerrådet stödde Nordiskt Forum i Malmö 2014 och var närvarande vid FN:s kvinnokommissions möte genom en ministerpanel och en expertpanel.
6-4420 MR-JÄMs stödordning
Projektmidler
Valuta Budget 2016 Budget 2015 Budget 2014 Disp./bud. 14 Budget disp. af
DKK 2.842.000 2.842.000 0 0% MR/Äk-JÄM
Formål Stödordningen skall stimulera nordiskt samarbete på jämställdhetsområdet inom ramen för jämställdhetsministrarnas samarbetsprogram och dess prioriteringar. Stödordningen syftar till att stöda projekt som inbegriper såväl nordiskt mervärde som ett
jämställdhetspolitiskt mervärde. Stödordningens riktlinjer beslutas av ÄK-JÄM.
Mål og resultatopfølgning
2016 - Mål 2015 - Mål 2014 – Opnåede resultater
MR-JÄMs stödordning stimulerar nordiskt samarbete genom
projektstöd för aktiviteter som inbegriper nordiskt och
jämställdhetspolitiskt mervärde.
MR-JÄMs stödordning ska för tredje året stimulera nordiskt samarbete om jämställdhet. MR-JÄMs samarbetsprogram Tillsammans för jämställdhet – ett starkare Norden, är
utgångstpunkten för stödordningen.
MR-JÄMs stödordning andra utlysning medverkade till att förverkliga nordiskt jämställdhetssamarbete inom ramen för jämställdhetsministrarnas prioriteringar om jämställdhet på arbetsmarknaden, jämställdhet och utbildning, könsrelaterat våld
och kön, etnicitet och jämställdhet. Totalt tretton projekt beviljades medel av 41 ansökningar.
6-4480 Nordisk information för kunskap om kön (NIKK)
Programlignende aktiviteter
Valuta Budget 2016 Budget 2015 Budget 2014 Disp./bud. 14 Budget disp. af
DKK 2.538.000 2.538.000 2.540.000 100% MR/Äk-JÄM
Formål NIKK, Nordisk information för kunskap om kön, är jämställdhetsministrarnas samarbetsorgan med främsta syfte att förmedla och synliggöra nordisk jämställdhetspolitik.
Forvaltnings- organ
Nationella sekretariatet för genusforskning (slutgiltigt beslut i MR-JÄM hösten 2015)
Mål og resultatopfølgning
2016 - Mål 2015 - Mål 2014 – Opnåede resultater
NIKKs huvudsakliga syften är att synliggöra och förmedla nordisk jämställdhetspolitik och praktik, samt att fungera som
projektsekretariat för MR-JÄM.
2015 är sista verksamhetsår inom ramen för NIKKs nuvarande mandat. Under året skall beslut fattas om NIKK efter 2015.
Under 2014 prioriterade NIKK att synliggöra
jämställdhetssektorns
arrangemang, att vidareutveckla webbplatsen och nyhetsbrev och administration av MR-JÄMs stödordning.