organisatoriska vinster
– Rikspolisstyrelsen och problematiseringar av kvinnors underrepresentation
På bara sista tio åren har det blivit en enorm skill-nad. Det finns inte en medarbetare som inte vet att jämställdhet är en viktig fråga. (Carin Götblad, då-varande länspolismästare för polismyndigheten i Stockholms län, om jämställdhetens position inom Polisen)157
Citatet ovan från Stockholms länspolismästare beskriver två saker som är betydelsefulla för valet av Polisen som det sista fallet i denna studie. Dels att jämställdhet idag är en central fråga inom Polisen, dels att detta är något som hänt under senare år och därmed utgör ett brott mot tidigare förhållanden.
Jämställdhet och jämställdhetsarbete är nämligen långt ifrån något som tradi-tionellt sett varit uppskattat eller prioriterat inom Polisen. Snarare visar en rad forskning på att Polisen snarast kunnat ses som det som jag benämnt som en maskulin arena, eller som en maskulint präglad institution (Andersson 2003; Dahlgren 2007; Larsson & Edling 2006; Åse 2000). I samband med detta kan man peka på att det traditionellt sett funnits högst konkreta be-gränsningar för kvinnors deltagande, och att kvinnor i den mån de överhu-vudtaget släppts in behandlats som en andra klassens poliser. Det har alltså traditionellt sett funnits en tydlig norm som knutit polisverksam-het/beskydd/ordning till män och manlighet, och försök att bryta upp denna koppling har historiskt sett inte välkomnats.
Männens företräde i antal
När det gäller den mer manifesta formen av uteslutningen av kvinnor, kan man konstatera att kvinnor fram till 1957 var utestängda från stora delar av polisyrket. Det var först vid årsskiftet 1957/58 som de första kvinnorna an-ställdes i ordningspolistjänst och därmed tilläts bära polisuniform och arbeta
157 Carin Götblad intervjuad i Kyrkans tidning 2008-03-13.
som ordningspoliser.158 Introduceringen av kvinnor var heller inte oproble-matisk, utan tenderade tvärtemot att skapa både förvirring och motstånd inom polisen. I sin avhandling om hur polisernas fackförening Kamraterna hanterade de kvinnliga polisernas inträde i kåren, har historikern Johanna Dahlgren exempelvis beskrivit hur kvinnor i ordningstjänst gav upphov till en rad negativa reaktioner och motståndsstrategier hos manliga poliser (Dahlgren 2007: 136). Den ökande acceptansen för att låta kvinnor verka inom fler delar av poliskåren, kan inte heller beskrivas som en linjär utveck-ling. Snarare har epoker av större acceptans för kvinnliga poliser ersatts av perioder av en större restriktivitet. Exempelvis införde man 1969 en försöks-verksamhet som gick ut på att återigen dela upp könen och endast låta de kvinnliga poliserna utföra speciella arbetsuppgifter. Därmed drogs även rät-ten att bära uniform in igen och kvinnliga poliser blev återigen förhindrade att utföra patrullerande polisverksamhet. Denna försöksverksamhet avbröts dock 1971 då två kvinnliga poliser drev frågan om att få fullgöra uniforms-krävande tjänstgöring (Dahlgren 2007).
Som vidare exempel på trögheten i arbetet med att släppa in kvinnor inom Polisen kan nämnas att det dröjde till 1981 innan den första kvinnliga polis-mästaren utnämndes och till 1994 innan en kvinna blev länspolismästare.
Dessutom finns det fortfarande vissa befattningar där kvinnor är helt frånva-rande. Exempelvis fanns det 2008 fortfarande ingen kvinna vid någon opera-tiv eller strategisk befattning vid polisens Nationella Insatsstyrka (NI), och under undersökningsperioden hade det endast funnits en kvinnlig medlem vid någon av landets tre piketenheter (Andersson Larsson & Edling 2006:
10).
Polisens manlighetsimpregnering
Polisen är dock inte bara i bokstavlig mening manlig, den är även i symbo-lisk mening manlig. Förutom att kvinnor även fortsättningsvis är underrepre-senterade och att personer på de ledande befattningarna fortfarande är män i stor utsträckning, är maskulinitet och manlighet centrala faktorer också i en vidare bemärkelse. Angående denna mer underliggande form av kvinnors utestängning, har exempelvis statsvetaren Cecilia Åse (2000) visat hur poli-sen som institution tydligt vilar på en manlig norm och hur kvinnor inom polisen ständigt görs till något avvikande. De kvinnliga poliserna ses t.ex.
framförallt som lämpade för specifika uppgifter inom polisverksamheten och kvinnliga poliser ses därigenom inte som fullständiga poliser, utan som ett
158 Kvinnor hade tidigare fått verka inom organisationen, men då med uppdrag som inte främst handlade om traditionell polisverksamhet. År 1908 anställdes t.ex. de första kvinnliga polisbiträdena i Stockholm. De kallades polissystrar och hade sjukvårdsutbildning. Deras uppgifter var främst att ta hand om kvinnor och barn som tagits in på stationerna.
slags halvpoliser (Åse 2000: 87).159 Kvinnor blir kvinnliga poliser, medan män är poliser i allmänhet. Åse har därigenom visat på hur kvinnor tycks ha en paradoxal position inom polisen. Även om de tillåts existera utesluts de samtidigt ständigt:
Genom det manliga tilltalet formeras en polisvärld som formligen pulserar av manlighet och manliga metaforer.
Det manliga tilltalet verkar i att kvinnor utesluts ur sam-talet, i skapandet av ett manligt kollektivt vi (Åse 2000:50).
Även annan forskning stöder denna syn på kvinnors högst villkorade plats inom polisen, och att polisyrket sedan länge har haft en manlig könsmärk-ning. Gunilla Cedermark Hedberg (1985) har visat på hur det funnits en tyd-lig sammanvävning mellan polisrollen och maskulinitetskonstruktioner och att den traditionella ”polisrollen” är starkt förknippad med ”mansrollen”
(Cedermark Hedberg i Andersson 2003: 13). Detta har medfört att egenska-per och individer som kopplats till kvinnlighet har krockat med föreställ-ningar om polisrollen och att kvinnor har haft svårt för att arbeta som poli-ser. Åses tal ovan om hur det ”formeras en polisvärld som formligen pulserar av manlighet och manliga metaforer”, understöds även av maskulinitetsfors-karen och pedagogen Susanne Anderson, som beskriver stämningen i lunch-rummet vid en av sina studerade polisstationer på följande sätt:
Det första intrycket jag får av denna lunch är en känsla av att hela sammanhanget är genomsyrat av maskulinitet.
Iakttagbart är att uniformerna, kroppshållning, röstläge, ordval, samtalsämnen, skämten som på ett noterbart sätt har en maskulin prägel och som uttrycks och uppvisas av såväl kvinnor som män (Andersson 2003: 72).
Jämställdhetens inträde och position
Utifrån ovanstående forskning kan man alltså konstatera att det finns en tyd-lig maskulin prägling av polisen som organisation, och en tydtyd-lig historia av motstånd mot jämställdhetsåtgärder. Samtidigt har polisen under senare år blivit en framträdande jämställdhetsförespråkare som ofta har deltagit i olika försöksverksamheter och jämställdhetsprojekt. Jämställdhet beskrivs t.ex.
som en speciellt prioriterad fråga (RPS 2004b: 4; jmf även RPS 2007), och som exempel på konkreta åtgärder kan nämnas att RPS är en av sex statliga
159 Åse har visat på hur kvinnliga poliser knyts till det privata genom att exempelvis ses som lämpade att syssla med en typ av brottslighet som är relaterad till den privata sfären (Åse 2000: 87).
myndigheter och bolag som är engagerade i projektet mångfald.nu,160 samt att RPS deltar i ett nordiskt nätverk för jämställdhetsarbetare inom de nor-diska polismyndigheterna.
Vidare anordnade RPS i juni 2004 ett möte för jämställdhetsansvariga inom polisen i de nordiska länderna (RPS 2005: 8). RPS stödjer också fem kvinnliga nätverk inom polisen, samt ett manligt nätverk som jobbar med frågor om jämställdhet. Det finns sedan den 1 februari 2002 en speciell mångfaldsgrupp inom RPS som arbetar med att synliggöra mångfaldsfrågor (inom vilka jämställdhetsfrågor ingår). RPS deltar även tillsammans med Polismyndigheten i Stockholm och Uppsala i återkommande inspirationsda-gar för mångfald, där man bl.a. arbetar med icke-diskrimineringsarbete (RPS 2005: 9).
Dessa ansträngningar märks inte bara på centralnivå på RPS utan även andra nivåer och avdelningar inom Polisen är engagerade inom olika typer av jämställdhetsprojekt. Polisen är t.ex. en av samarbetsparterna i projektet genderforce, som är ett utvecklingspartnerskap där man arbetar för att för-bättra svenska internationella insatser genom att bl.a. säkra och öka kvinnors deltagande samt öka kunskapen i genus- och mångfaldsfrågor. Frågor om jämställdhet har även diskuterats aktivt i förhållande till utformningen av, och rekryteringen till, polisutbildningen. T.ex. var hela 54% av de antagna till polishögskolan i Växjö hösten 2005 kvinnor och inom polishögskolan anordnas kontinuerligt mångfaldsdagar.161
Vidare betonar man i platsannonser till olika tjänster inom polisen att frå-gor om jämställdhet är viktiga och prioriterade. I exempelvis platsannonsen till en chefsbefattning på kriminalavdelningen i Östersund står det uttryckli-gen att denna tjänst även innefattar arbete med jämställdhetsfrågor.162 I linje med detta uttrycker man i sina platsannonser oftast en önskan om att man gärna ser det underrepresenterade könet som sökande. Angående underrepre-sentation av kvinnliga poliser i allmänhet och kvinnliga polischefer i synner-het, har polisen även anordnat en internkurs för att få fler kvinnor att söka chefstjänster. Kursen vände sig till kvinnor över 45 år och satsningen pågick mellan januari och juni 2008 (Svensk Polis ”Kvinnor över 45 lockas till chef-tjänster” 10/2007: 21). Samma önskan om en ökad andel kvinnor ser vi även i den typ av ”prova-på” utbildning som skapats för att få kvinnliga poliser att söka sig till någon av landets tre piketenheter (Andersson Larsson & Edling 2006).
Generellt sett kan man alltså säga att jämställdhet verkligen tycks vara en fråga som vunnit inträde inom organisationen. Strävanden efter jämställdhet hyllas i organisationens officiella tal och väldigt lite negativt sägs om dessa
160 Mångfald.nu pågick mellan februari 2006 och november 2007 med stöd från Europeiska socialfonden, Växtkraft Mål 3.
161 Mångfaldsdagarna syftar till att reflektera över jämställdhet, polisens värdegrund, könsby-te, religiös mångfald och funktionshinder.
162 www.polisen.se/inter/util/nodeid=21434&pageversion=1.jsp?articleid=10113943. Ned-laddad 2007-10-02.
frågor. Polisen är idag alltså en arena där man tydligt diskuterar och behand-lar dessa frågor trots (eller kanske på grund av) sin tidigare inställning. Det massiva motstånd som man historiskt sett uppvisat mot olika former av jäm-ställdhetsreformer, har förbytts mot ett formellt välkomnande av denna typ av reformer.
Utifrån denna dubbelhet och tvära förändring är polisens tal om jäm-ställdhet intressant att studera utifrån avhandlingens övergripande syfte. När de historiska konflikterna kring kvinnors roll inom polisen ska möta krav på jämställdhetsarbete, kan man på goda grunder föreställa sig att en rad pro-blemformuleringsprocesser kommer att aktiveras. Det allmänna accepteran-det av jämställdhetsfrågor är därigenom troligtvis mer mångfacetterat än de starka jämställdhetshyllningarna vittnar om. Utifrån en sådan utgångspunkt blir det intressant att närmare studera vilka premisser det allmänna accepte-randet av jämställdhetsprojektet bygger på, och hur jämställdhetsfrågor pro-blematiseras inom denna arena som tidigare varit motståndare till denna typ av reformer och som samtidigt har en tydligt maskulint grundad yrkesidenti-tet. Det dilemma eller den konflikt som detta kapitel cirkulerar kring (för utförligare diskussion kring dilemman, se diskussion i metodkapitlet), rör därmed vad som sker när en traditionellt sett manlig bastion ska hantera frå-gor om jämställdhet, rättvisa och krav på omfördelning av makt. Hur hante-rar en aktör som historiskt sett varit manligt impregnerad och avvaktande till att släppa in kvinnor, krav på intensifierat jämställdhetsarbete, och hur pro-blematiseras frågor om en bristande jämställdhet utifrån denna konfliktfyllda situation?
Syftet med detta kapitel är därmed att i förhållande till ytterligare en aktör analysera hur jämställdhetsfrågor behandlas inom något som kan betecknas som ”manlighetens högborg”. Mer konkret vill jag studera hur frågor om ojämställdhet formuleras och framställs inom denna sfär, och vilket typ av politiskt arbete jämställdhetsarbete tycks göra inom denna organisation. Fo-kus ligger därmed på hur kraven på jämställdhet hanteras inom denna orga-nisation och vilka svar som lanseras i förhållande till dessa krav. För att rea-lisera detta syfte ämnar jag studera meningsskapande kring problemet med ojämställdhet inom denna problemformuleringsarena, samt undersöka vilka politiska projekt och omkringliggande diskursordningar som problemrepre-sentationerna av jämställdhetsfrågor utmanar respektive samspelar med.
För att ringa in det eftersökta meningsskapandet och politiska arbetet, kommer jag att studera de förklaringsmodeller, orsakskedjor, associations-kedjor, framträdande begrepp och metaforer som tillsammans kan sägas utgöra de rådande tolkningsrepertoarerna kring frågor om ojämställdhet.
Vidare kommer underliggande antaganden, subjektspositioner, och icke-problematiseringar att fokuseras för att peka på vilka problemrepresentation som strukturerar och organiserar förståelsen kring dessa frågor.
Material och avgränsningar
Som framgått av diskussionen i metodkapitlet, har jag avgränsat detta fall till Rikspolisstyrelsen (RPS), och jag kommer därmed att uteslutande använda mig av material som RPS producerat. För att få en bredd på materialet har jag vidare använt mig av två olika typer av dokument: officiella styrdoku-ment som rör jämställdhet och tidningsartiklar som diskuterar jämställdhet från tidningen Svensk Polis.163 Därmed hoppas jag kunna fånga in fler aspek-ter och nyanser av meningsskapandet kring frågor om jämställdhet (se även diskussionen i metodkapitlet kring valet att använda mig av olika typer av material). Förhoppningen är även att dessa två material i viss mån ska kunna väga upp varandras nackdelar. De formella dokumenten är handfasta och konkreta och ger en bra fingervisning om vilka konkreta åtgärder som man önskar implementera. Samtidigt är dessa dokument ganska torra och sterila och de ger ingen fylligare bild av vilka problemrepresentationer som man utgår ifrån. Därför har jag kompletterat dessa dokument med tidningsartik-larna som kan beskrivas som ett material av mer informell karaktär. Detta material kanske inte säger så mycket om de officiella ställningstagandena i dessa frågor, men det visar på ett friare tal kring dessa frågor som inte är lika kringskuret av de officiella utgångspunkterna.
Angående de officiella styrdokumenten har ambitionen varit att samla in samtliga formella dokument som RPS har producerat angående jämställdhet och jämställdhetsarbete mellan 2000 och 2008. Detta material består mer konkret av olika handlingsplaner, rapporter och idéskrifter.164
163 Tidningen Svensk polis ges ut av Rikspolisstyrelsen (RPS)
164 RPS (2008) ”Mångfald och likabehandling – Polisens nationella policy och plan”; RPS (2007) Plan för mångfaldsarbetet vid Rikspolisstyrelsen 2007; RPS (2006) Mångfaldsarbete inom Rikspolisstyrelsen – uppföljning av mångfaldsarbetet år 2005; RPS (2005) Mångfalds-arbetet inom Rikspolisstyrelsen – uppföljning av mångfaldsMångfalds-arbetet år 2004; RPS (2004a) Plan för mångfaldsarbetet vid Rikspolisstyrelsen 2004-2006; RPS (2004b) Jämställdhetsarbete inom Rikspolisstyrelsen – Uppföljning av jämställdhetsarbetet år 2003; RPS (2003) Rikspo-lisstyrelsens syn på kränkande särbehandling och sexuella trakasserier; RPS (2002) Rapport – Jämställdhetsarbete inom Rikspolisstyrelsen. Rikspolisstyrelsens redovisning till jämställd-hetsombudsmannen; RPS (2001) Jämställdhetsplan för Rikspolisstyrelsen 2001; RPS (2000) Polisen jobbar jämt på 2000-talet – Jämställdhetspolitik för Polisen. En skrift för idéskapande diskussioner. I förhållande till dokument kring mångfaldsarbete, så har dessa inkluderats i materialet eftersom man ifrån polisens sida har valt att sammanföra mångfalds- och jäm-ställdhetsarbete i de handlingsplaner som rör mångfald och likabehandling: ”Med mångfalds-arbete menas olika etniska-, religiösa- och kulturella bakgrunder, kön, utbildning, ålder, funk-tionshinder, sexuell läggning m.m.” (RPS 2007: 1). Vidare beskrivs dessa planer syssla med arbete som ryms inom de fyra diskrimineringslagarna, varav jämställdhetslagen är en. Valet att arbeta med jämställdhetsfrågor tillsammans med frågor om exempelvis diskriminering av minoritetsgrupper motiveras av att ”problematiken och åtgärderna som krävs är likartade”
(RPS 2007). Dock har inte dokument som uteslutande rör sig om exempelvis ”etnisk mång-fald” tagits med, utan endast de dokument som också explicit inrymmer jämställdhetsfrågor.
En ytterligare oklarhet med detta material kan vara att vissa dokument snarare rör det interna jämställdhetsarbetet vid RPS, medan andra dokument snarare är att betrakta som riktlinjer för
Detta material har alltså sedan kompletterats med artiklar från Rikspolis-styrelsens tidning Svensk Polis, utgivna mellan år 2000 och 2008. Artiklar från tidningen är intressanta eftersom de ger information om vilka frågor som är aktuella och hur dessa frågor diskuteras. Tidningen har i tidigare vetenskapliga studier av Polisen och RPS beskrivits som ett uttryck för Rikspolisstyrelsens röst, inte minst på grund av det faktum att rikspolische-fen själv återfinns på ledarplatsen (se t.ex. Ivarsson Westerberg 2004: 60).
Från denna tidning har jag använt de artiklar som nämner ordet jämställdhet och där frågor om jämställdhetsarbete eller jämställdhetsåtgärder är ett cent-ralt tema i artikeln.165 I insamlandet av detta material har jag läst igenom samtliga nummer av papperstidningen under perioden och plockat ut de ar-tiklar som uttalat behandlar frågor om jämställdhet och där ordet jämställd-het nämns. Detta tidskrävande förfaringssätt valdes framför att använda mig av den sökmotor som finns på tidningens hemsida, eftersom denna generera-de olika träffar vid olika söktillfällen, samtidigt som generera-de artiklar som finns på hemsidan var färre och ibland nedkortade i förhållande till papperstidningen.
Dessutom fick jag genom detta förfaringssätt också en större kontextkänne-dom och större insikt i vilka diskussioner som generellt existerar inom detta fält. Jag kunde därmed konstatera att samma repertoar som jag lyfter fram i min nedanstående analys även var starkt förekommande i angränsande dis-kussioner. Avslutningsvis har även artiklar från Rikspolisstyrelsens hemsida ingått i det studerade materialet. Artiklarna har valts ut med hjälp av hemsi-dans sökmoter och sökordet ”jämställdhet”.
Tolkningsrepertoaren kring jämställdhet som en organisatorisk resurs
Inledningsvis kan man konstatera att det i motsats till de övriga fallen endast finns en repertoar i detta fall. Den typ av mångtydighet, dubbelhet och spän-ningar mellan olika typer av tal om jämställdhet som funnits i de övriga fal-len (och som genom fokus på tolkningsrepertoarer har lyfts fram snarare än tonas ner) ser man inte i Rikspolisstyrelsens tal om jämställdhet. Det tycks i mycket större grad finnas en dominerande tolkningsrepertoar som etablerat den rådande förståelsen kring jämställdhet, och det finns här både en tydlig och enhetlig definition av vad problemet består i, och en tillhörande analys
vilken typ av jämställdhetsarebetet som anses önskvärt ifrån den centrala förvaltnings- och tillsynsmyndigheten (se exempelvis RPS 2000).
165 Min ambition har varit att samla in samtliga texter där termen jämställdhet nämns. Trots detta kan jag självfallet ha missat någon artikel där termen förekommer, men jag har troligtvis inte missat någon artikel där frågor om jämställdhet varit centrala eller utgjort ett fram-trädande tema.
kring varför detta är problematiskt.166 Detta leder till att det första ledet i uppstruktureringen av materialet (användandet av tolkningsrepertoarer för att synliggöra mönster och motsättningar i materialet) inte blir lika framträdan-de i framträdan-detta fall, och att Bacchis analytiska begrepp och frågor därmed blir än mer framträdande i detta kapitel.
Generellt sett är den dominerande och etablerade tolkningsrepertoaren i detta fall en repertoar som understryker problemet med bristande organisato-risk effektivitet till följd av ojämställdhet. Den logik som organiserar förstå-elsen kring problemet med ojämställdheten understryker en rad förluster till följd av ojämställdhet och denna logik fungerar som en fond utifrån vilken utsagor om dålig effektivitet och försakad kompetens och kunskap kan lan-seras. Metaforer eller livfulla bilder som är kopplade till denna repertoar utgörs exempelvis av föreställningen om jämställdhet som ett framgångsre-cept, och återkommande ord i repertoaren är ökad produktivitet, goda resul-tat, välgrundade beslut, effektivitet, lönsamhet, bättre verksamhetsunderlag och bättre arbetsmiljöer. Tillsammans bygger dessa upp repertoarens centra-la föreställningar om jämställdhet som nyckeln till framgångsrika organisa-toriska förändringar, samt understryker hur en ökad andel kvinnor och en ökad jämställdhet kan gynna eller förbättra Polisen som organisation. I linje med denna logik är en återkommande uppsättning argument att Polisen för-lorar på att inte ta in den kompetens som kvinnor kan tillföra organisationen, och att Polisen alltså blir starkare och effektivare genom en bättre könsmäs-sig balans.
Problemet med ojämställdhet representeras alltså som förlorad slagkraft, organisationen blir inte lika effektiv som den skulle kunna vara om man
Problemet med ojämställdhet representeras alltså som förlorad slagkraft, organisationen blir inte lika effektiv som den skulle kunna vara om man