myndigheternas arbete
2 Styrningen inom området mäns våld mot kvinnor
2.6 Jämställdhetsmyndigheten har till viss del tagit sin samordnande roll
Statskontorets analys visar att det behövs en aktör som har en helhetsbild av vad som sker på det förhållandevis breda området mäns våld mot kvinnor, inte minst för att få till ett effektivt och kunskapsbaserat arbete. Jämställdhetsmyndigheten är den aktör som har bäst förutsättningar för det i och med deras roll som
förvaltningsmyndighet för jämställdhetspolitiken.
2.6.1 Jämställdhetsmyndigheten har goda förutsättningar att följa och stötta arbetet inom området
Som förvaltningsmyndighet för jämställdhetspolitiken och utifrån Jämställdhets-myndighetens uppgifter att samordna och stödja myndigheterna i dessa frågor behöver myndigheten ha övergripande kännedom om andra myndigheters arbete och kunskaper på hela området mäns våld mot kvinnor. När det gäller prostitution och människohandel har Jämställdhetsmyndigheten också ett särskilt uppdrag som nationell samordnare.
Vår utredning visar att Jämställdhetsmyndigheten till viss del har tagit den roll som de har i uppgift att ta. Jämställdhetsmyndigheten arbetar för att samordna de olika kunskapscentrumen inom området, till exempel Nationella kompetensteamet vid Länsstyrelsen i Östergötlands län, Barnafrid vid Linköpings universitet, och Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet. Jämställdhets-myndigheten menar att det är viktigt i arbetet med att nå det fjärde målet om kunskap och metodutveckling. De strävar också efter att arbeta med andra universitet för att tillvarata kunskap och forskning inom hela delmålsområdet.
Jämställdhetsmyndigheten arbetar med att samordna länsstyrelserna. Myndigheten har tillsammans med länsstyrelserna enats om en struktur för samverkan för att underlätta samordning och utveckling av myndigheternas arbete med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. När det gäller våldsförebyggande arbetar Jämställdhetsmyndigheten med kunskaps- och metodstöd till länsstyrelsernas
17 Statskontoret. (2019:14). Utvärdering av regeringens utvecklingsprogram för jämställdhetsintegrering i myndigheter – slutrapport.
nätverk för sakkunniga i jämställdhet, mäns våld mot kvinnor, föräldraskapsstöd och brottsförebyggande arbete. De nationella samordnarna för respektive nätverk deltar i samverkan och planeringen av arbetet.18 Jämställdhetsmyndigheten deltar även när länsstyrelsernas utvecklingsledare kring mäns våld mot kvinnor har sina nationella nätverksträffar.
Jämställdhetsmyndigheten har även ambitionen att skapa en tydligare struktur för samverkan med MFoF, Brå och Folkhälsomyndigheten som arbetar med föräldra-skapsstöd, brottsförebyggande arbete respektive ANDT.
2.6.2 Jämställdhetsmyndigheten kan ge regeringen viktiga underlag om genomförandet av strategin
Mäns våld mot kvinnor är ett brett politikområde. Det betyder att många aktörer ska vara med och genomföra strategin. Många myndigheter bedriver verksamhet som är relevant för delmålsområdet och för strategin som helhet. Stora delar av myndigheternas arbete styrs med regeringsuppdrag. För att regeringen ska kunna prioritera bland åtgärder och träffsäkert styra med regeringsuppdrag som har potential att åstadkomma önskad förändring behöver den ha en bra överblick över området. Det är svårt för Regeringskansliet att hinna ta del av allt material, alla analyser och andra rapporter som tas fram av myndigheter och andra aktörer om frågor som är relevanta för strategins genomförande.
Denna rapport utgör ett underlag för regeringens fortsatta styrning för genom-förandet av strategin, men i det löpande arbetet bör Jämställdhetsmyndigheten förse regeringen med underlag om hur arbetet fortskrider. Regeringskansliet har i dag kontinuerliga avstämningsmöten med Jämställdhetsmyndigheten och får information i samband med presentationer av Jämställdhetsmyndighetens rapporter och i efterföljande diskussioner. Men vi ser att regeringen i högre grad än i dag kan använda Jämställdhetsmyndigheten för att få information om myndigheternas arbete med att genomföra strategin.
I strategin skriver regeringen att en viktig uppgift för den nya Jämställdhets-myndigheten blir att ge en samlad bild av hur arbetet med strategin går. I strategin skriver även regeringen att den planerar att så småningom ge Jämställdhets-myndigheten i uppdrag att med lämpliga mellanrum sammanställa en nationell lägesrapport om genomförandet av strategin.19 Jämställdhetsmyndigheten har inte ett sådant uppdrag i dagsläget, utan arbetar med annan uppföljning och analys inom området.
18 Jämställdhetsmyndigheten. (2020:9). Långsiktigt arbete för kunskap och samverkan – Slutredovisning av uppdrag om förstärkta insatser utifrån den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.
19 Skr. 2016/17:10, s. 125.
Jämställdhetsmyndigheten har hittills publicerat en första fördjupad uppföljning av strategin i form av en analys av regeringens åtgärder inom området. Det inkluderar ett förslag på indikatorer för uppföljning av strategin.20 Myndigheten har också presenterat ett förslag till ett system för att följa upp de jämställdhetspolitiska målen. Utifrån det har Jämställdhetsmyndigheten hittills publicerat två rapporter med analyser av regeringens styrning samt av resultat av myndigheters och andra aktörers åtgärder.21 Uppföljning av strategin och delmålsområdet har hittills haft större fokus på vilka åtgärder som regeringen har initierat än hur myndigheternas arbete går.
2.6.3 Jämställdhetsmyndigheten kan arbeta mer med att identifiera kunskapsluckor och med utvärderingar
Vår utredning visar att det inte finns någon myndighet som har en helhetsbild över vilka kunskapsluckor som finns inom hela området mäns våld mot kvinnor (se mer i avsnitt 3.9.2). Vi menar att det är viktigt med en sådan helhetsbild för att rege-ringen och myndigheterna ska kunna rikta insatser och satsa resurser där det finns störst behov. Jämställdhetsmyndigheten är den aktör som har bäst förutsättningar att kunna ha en sådan helhetsbild och har förutsättningar att göra det inom ramen för nuvarande uppdrag. Men regeringen kan i högre grad använda Jämställdhets-myndigheten för att följa myndigheternas arbete samt för att få en samlad bild av kunskapsluckor och kunskapsbehov bland aktörer. Det skulle möjliggöra för regeringen att prioritera att ta fram kunskap där behoven är som störst. Det skulle öka förutsättningarna för ett effektivt arbete mot mäns våld mot kvinnor.
Vi ser också att det inte är någon aktör i dag som tar ett mer övergripande ansvar när det gäller att samla upp erfarenheter och goda exempel på metoder och arbetssätt för framför allt förebyggande arbete, och som sedan verkar för att dessa metoder och arbetssätt utvärderas (se även avsnitt 3.9.3).
Jämställdhets-myndigheten beskriver att de arbetar för att ta det övergripande ansvaret men att myndigheten inte har haft möjlighet att verka för att metoder utvärderas.
Jämställdhetsmyndigheten fördelar medel till jämställdhetsprojekt och kvinnors organisering.22 Statsbidragen styrs av förordningar som beslutas av regeringen, och bidragen som Jämställdhetsmyndigheten beslutar om går i dagsläget inte till uppföljningar eller utvärderingar av metoder och arbetssätt.
20 Jämställdhetsmyndigheten. (2020:1). Arbete pågår, Jämställdhetsmyndigheten. (2020:1).
Arbete pågår – En barnrättslig analys, Jämställdhetsmyndigheten. (2020:1). Arbete pågår – bilaga.
21 Jämställdhetsmyndigheten. (2018:5). System för uppföljning och analys av jämställdhets-politiken, Jämställdhetsmyndigheten. (2019:3). Ökat genomslag och hård prioritering, Jämställdhetsmyndigheten (2020:5). Styrning ger resultat.
22 Förordning (2005:1089) om statsbidrag för kvinnors organisering, Förordning (2006:390) om statsbidrag till jämställdhetsprojekt.
Jämställdhetsmyndigheten gör i dagsläget inte heller egna utvärderingar av metoder och arbetssätt inom området mäns våld mot kvinnor.