vid Göteborgs universitet, avled den 24 oktober 2018 i den alltför ringa åldern av 59 år. Jörgen hann tyvärr bara med att välkomnas till Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg, där han blev ledamot 2017, innan han insjuknade. Jörgen föddes i Norrköping den 23 mars 1959 och var staden trogen under hela uppväxten. Efter gymnasietiden började han på det nya, mo-derna Linköpings Universitet, för att läsa biologi, men sökte sig senare till Göteborg Universitet och Zoologiska Institutionen för att göra sitt examensarbete, och där tog han sin biologexamen 1984. Efter det kom han att än mer helhjärtat inrikta sig mot forskning inom fiskbiologi och startade sina doktorandstudier med Torgny Bohlin och Craig Clarke som handledare.
Jörgen fick studentlägenhet i Rosendal – det då nybyggda studentom-rådet som gick under namnet Alcatraz – som passade honom bra med sin närhet till Delsjöområdet där han och flickvännen kunde njuta av långa promenader med hunden Michele, en stor och raggig Bouvier des Flandres. I väntan på ett doktorandstipendium måste man ju också leva, så det blev många tidiga morgnar med extra jobb på SJ och ASG – så ti-diga att bussarna inte börjat gå så Jörgen fick promenera från Björkekärr till centralen. Allt för att kunna göra sina efterlängtade doktorandstu-dier.
Jörgen, med sitt lugna sätt och sin finurliga humor, var en mycket uppskattad del av den mycket tighta grupp av doktorander som alla blev antagna till sina olika forskningsprojekt på ”Zoologen” under åren i mit-ten av 80-talet. De forskade till långt in på nätterna, diskuterade forsk-ning, skådade fågel, spelade brännboll och hade en och annan fest till-sammans.
De norrköpingska ränderna gick dock aldrig ur, Jörgen var mycket trogen sitt IFK Norrköping även om många studiekamrater försökte få över honom till ett geografiskt sett närmare ”kamrat-gäng”. Så när
klub-Jörgen Johnsson
ben efter 26 år utan guld äntligen stod som Allsvenska mästare år 2015, hoppade även ”lugna Jörgen” runt av lycka.
Jörgen disputerade januari 1993 i zooekologi med avhandlingen ”Growth and foraging behaviour in juvenile rainbow trout
(Oncorhyn-chus mykiss)”. Han var intresserad av vilka evolutionära mekanismer
som skapar variationer i beteende, tillväxt och överlevnad och använde främst laxfisk som modellorganism. Det internationella samarbetet, som i dagens forskarvärld är ett viktigt nav för att skapa nya frågeställningar, utbyte av idéer och inte minst påfyllning av inspiration, var tidigt viktigt för Jörgen. Som doktorand tillbringade han bl.a. två längre perioder vid Pacific Biological Station, Nanaimo, i Kanada, något som han själv me-nade utgjorde en viktig grund till hans forskningskarriär och här inspi-rerades han av de stora möjligheterna till att experimentellt arbeta med fiskar. Detta gjorde också att han även långt innan disputationen hade etablerat ett stort och värdefullt internationellt samarbetsnätverk.
Jörgen blev professor i zooekologi år 2005 och byggde då vidare på sina internationella kontakter, men kom även att utveckla många nya samarbeten med ett stort antal internationella institutioner; t.ex. Institutet för naturforskning (NINA) i Norge, Memorial University och West Van-couver Laboratories i Kanada, Paul Sabatier-universitetet i Frankrike, Leibnizinstitutet och Humboldtuniversitetet i Tyskland, universitetet i Cardiff i Wales och Danmarks Tekniska Universitet, för att nämna några. Han var en mycket produktiv forskare med över 100 publikationer, varav de flesta var publicerade i samarbete med hans doktorander och andra forskare. Flera av dessa publikationer har blivit mycket välciterade och hans insatser inom forskningsområdet är viktiga och uppskattade. Under 2016 kom han att tillbringa hela höstterminen vid Paul Sabatier-univer-sitetet i Toulouse på ”sabbatical” beviljad av Naturvetenskapliga fakul-teten vid Göteborgs Universitet. Detta var en mycket välkommen möj-lighet för Jörgen att få ägna sig på heltid åt forskning.
Jörgen var ansvarig för flera internationella forskningsprojekt som syftade till att förstå hur beteendet skiljer sig mellan odlad och vild fisk samt vilka konsekvenser utsättning av odlad fisk kan få för de vilda po-pulationerna. Just arbetssättet med experimentella undersökningar av olika hypoteser i laboratoriet såväl som i fält, kom att bli ett kännetecken för många av de projekt han gav sig i kast med. Jörgen var också mycket ödmjuk i sin forskargärning och såg tidigt möjligheterna och fördelarna
med att arbeta i team. Han var inte rädd för att vara gränsöverskridande och söka upp kompletterande kompetenser för att kunna få mer övergri-pande svar på sina forskningsfrågor. När han ville förstå mekanismerna bakom hur de odlade och vilda fiskarna skiljde sig från varandra, knöt han kontakter med fysiologerna på våningen ovanför – forskning över ämnesgränserna – det var inte så vanligt på den tiden. Detta blev början till ett mycket långvarigt och vetenskapligt givande samarbete som re-sulterade i många viktiga publikationer, sam-handledning av doktoran-der och i ett flertal internationella forskningsprojekt, som EU-projektet AquaWild och GH-Risk, från Norska forskningsrådet. Jörgen tog initia-tiv till och koordinerade även flera större nationella forskningsmiljöer såsom ”SMOLTPRO” och ”Behavioural responses to recreational fis-hing” finansierade av FORMAS, samt ännu fler EU-projekt, som t. ex. ”Production of Wild-like Stocking Fish” och det allra senaste som hette ”SalmoInvade” och handlade om hållbar förvaltning av fiskpopulationer i Skagerrak och Kattegatt.
Liksom många andra inom akademien engagerade sig Jörgen i ett stort antal uppgifter vid sidan av sin forskning och undervisning. Jörgen var intresserad av ledarskap och gick interna utbildningar för att förkovra sig. Han var sedan med och ledde dåvarande Zoologiska Institutionen som proprefekt i nästan sex år. Under åren 2012–2016 var Jörgen med och byggde upp den nya ”stor-institutionen” Biologi och miljöveten-skap, som vice prefekt för forskning, då han främst arbetade med att koordinera och profilera forskningsverksamheten vid institutionen. Han har också varit engagerad i olika organ för fakultetens räkning, nu senast som ledamot i fakultetsstyrelsen.
För Jörgen var musiken en viktig del av livet, och hans musikaliska ådra ledde honom också till hans livskamrat. I kören Musica Vocalis träffade han sin Lotta och det blev giftermål. Efter något år gjorde dot-tern Matilda sitt intåg i världen, ett tillfälle där ett av Jörgens många in-ternationella åtaganden höll på att sätta käppar i hjulet för honom – han blev försenad hem på en resa och missade nästan Matildas födelse. Nio år senare kom även sonen Simon. Musiken och körsången var viktig för Jörgen hela livet och han och Lotta bildade dubbelkvartetten VERA till-sammans med tre andra skönsjungande par. Jörgen inte bara sjöng väl, utan var också en fantastisk låtskrivare. Han skrev flera av Veras num-mer och många är vi som har texten till ”Grannens kompost” hemma –
en underbar text om konflikter som kan uppstå i gränslandet mellan två trädgårdar. Många är också kollegorna på Zoologen som såg fram emot årets högtid, julfesten, då Jörgen och kollegor bl.a. sjöng om ”småfåg-larne….-na”.
Jörgen var en mycket positiv person och hans vänliga, lite underfun-diga sätt i kombination med ett nyfiket intresse för både personer och olika typer av vetenskapliga frågor var ett signum för honom. Han ska-pade en avspänd atmosfär som smittade av sig på alla och därmed un-derlättade för kreativt arbete inom såväl forskargruppen som på hela in-stitutionen. Detta hindrade honom dock inte att med kraft reagera mot dåligt underbyggda resonemang och ”pseudovetenskap” i olika frågor. Att söka efter kunskap om biologiska processer (främst inom beteende-forskningen) på olika nivåer och olika arter (inklusive människan) var ett viktigt uppdrag. Dessutom låg det Jörgen varmt om hjärtat att sprida kunskap om biologi, och inte minst evolutionens mekanismer, till en pu-blik utanför de traditionella biologkretsarna. Han föreläste gärna på kur-ser som "evolutionär psykologi" och "biologi för filosofer".
Vi är övertygade om att Jörgen med sitt starka engagemang för tenskap och dess spridning i samhället och sitt genuina intresse för ve-tenskapshistoria och filosofi hade varit en stor tillgång för KVVS. Till-sammans med otaliga kollegor i Göteborg, i Sverige, och i de många in-ternationella forskargrupper han verkade i, saknar vi honom djupt.
Civilekonomen och bankdirektören Anton Theodor ”Atte” Nybergavled den 17 novem-ber 2018. Han var Samhällets ledamot sedan 1991 och dess skattmästare åren 1992–2004.