Jonbytare

Ytterligare ett alternativ för rening är att använda enbart jonbytare för att rena vattnet. Att använda en kelatjonbytare kommer fånga upp metaller väldigt selektivt och släppa igenom andra metaller. Tack vare detta så behöver inte kelatjonbytare regenereras lika ofta som seriekopplade anjon- och katjonbytaranläggningar. Nackdelen är att vattnet inte kan recirkuleras med samma goda resultat på grund av att vissa salter blir kvar i vattnet. Det kommer att ske en anrikning av dessa salter vid användande av keltatjonbytare vilket troligtvis på sikt kommer leda till

produktionsstörningar. Jag kommer att räkna på båda alternativen, det vill säga dels bara kelatjonbytare dels anjon- och katjonbytare i serie så som de används hos Saab Aerospace i Linköping, se 2.9.

Förslag 1

Grundinvestering för anjon- och katjonbytare i serie

Enligt Mercatus så ligger priset för en komplett anläggning som klarar 6 m3/h på ungefär

1 300 000 kr [22]. I priset ingår 2 kolonner katjonbytare och 2 kolonner anjonbytare som kopplas samman till 2 serier.

Kostnad för jonbytarmassa

Jonbytare som klarar av ett flöde på ca 6 m3/h är en realistisk storlek. Jonbytarmassa som klarar av runt 20 bäddvolymer (BV/h) är vanligt. För att klara av ett flöde på 6 m3/h behövs därför 0,3 m3 (6 m3/h / 20 BV/h=0,3 m3) jonbytarmassa. Även i detta fall måste kapaciteten beräknas dvs. mängden metall som kan fångas upp innan regenerering, detta för att regenerering inte skall behöva ske allt för ofta. Jag räknar med koppar, som är en tvåvärd jon och därför behöver två ekvivalenter per kopparjon, detta gäller även de flesta andra metalljoner som är aktuella. För en stark katjonbytare gäller:

Kapacitet (g/dm3) = (1,75 (ekvivalenter/dm3) * 64 (g/mol))/2 = 56 g/dm3

Metallhalterna i inkommande vatten är inte kända. Antagandet att inkommande vatten till

reningsverket innehåller 100 mg/l av metaller med flödet 30 000 m3/år innebär att 58 kg metaller per vecka behöver fångas upp ((30 000 000 l/år *100 mg/l)/52=57,7 kg/v). Regenerering en gång i veckan är rimligt. Då behövs:

I detta fall är det kapaciteten som är den faktor som bestämmer dimensionen på jonbytaren. I detta fall behövs ca 1 m3 katjonbytarmassa, förslagsvis uppdelade i två jonbytare som kopplas i serie med anjonbytare. Katjonbytarmassa kostar från 10 kr/l och uppåt beroende på

inköpsmängd och har en livslängd på ca 10 år om inget oförutsett inträffar [20]. Jag använder mig av 20 kr/l. 1000 l* 20 kr/l = 20 000 kr vilket är kostnaden för inköp av katjonbytarmassa som räcker för att rena Assa Industris vatten på metaller.

För att kunna dimensionera en anjonbytare måste jag ha uppgifter om hur mycket negativa joner som finns i vattnet. För detta krävs ytterligare mätningar. Kostnaden för anjonbytare är ca 25 kr/l vid stora inköp och kapaciteten ligger runt 1,0-1,3 ekvivalenter per liter [20]. I

kostnadsberäkningarna som följer kommer därför en kostnad för anjonbytarmassan att tillkomma.

Driftkostnader för an- och katjonbytare

Jag beräknar att driftkostnaderna för anjon och katjonbytesanläggningen är i nivå med dagens kostnader. Användandet av an- och katjonbytare i serie totalavsaltar vattnet vilket gör det möjligt att återföra/recirkulera vätskor. Detta kommer att innebära en besparing på ungefär 200 000 kr/år tack vare minskade vattenkostnader (30 000 m3/år * 7 kr/m3=210 000 kr).

Förslag 2

Grundinvestering för kelatjonbytare

För att räkna ut vilken grundinvestering som behövs för att installera och köpa in en

kelatjonbytare som används som ensamt reningssteg har inköpskostnaden från 5.4 höjts med ca 25 %. Kostnaden hamnar då på 1 100 000 kr

Kostnad för inköp av kelatjonbytarmassa

Det som är avgörande för hur stor mängd massa som behövs är dels kapaciteten dels vilket flöde massan klarar av.

För en kelatjonbytarmassa är minimikapaciteten ca 2,2 ekvivalenter/dm3 [7], molvikten för koppar (II) är 64g/mol. Jag delar med 2 för att kopparjoner är tvåvärda och därmed upptar 2 ekvivalenter per jon, detta gäller även de flesta andra metalljoner som är aktuella .

Kapacitet (g/dm3) = (2,2 (ekvivalenter/dm3) * 64 (g/mol))/2 = 70 g/dm3

Metallhalterna i inkommande vatten är inte kända. Antagandet att inkommande vatten till

reningsverket innehåller 100 mg/l av metaller med flödet 30 000 m3/år innebär att 58 kg metaller per vecka behöver fångas upp ((30 000 000 l/år *100 mg/l)/52=57,7 kg/v). Regenerering en gång i veckan är rimligt. För att klara av att fånga upp denna mängd behövs:

58 000 g metaller/70 g/dm3= 829 dm3 kelatjonbytarmassa

För att jonbytarmassan även skall klara de flöden som gäller måste flödesberäkningar göras. Jonbytare som klarar av ca 6 m3/h ger lagom med överkapacitet. Jonbytarmassa som klarar av runt 20 bäddvolymer (BV/h) är vanligt. För att klara av ett flöde på 6 m3/h behövs därför 0,3 m3

(6 m3/h/20 BV/h=0,3 m3) jonbytarmassa förslagsvis uppdelade i två jonbytare som kopplas i serie med växelvis regenerering.

Kapaciteten kommer därmed att vara den faktor som bestämmer hur stor mängd jonbytarmassa som behövs. Kelatjonbytarmassa kostar mellan 60-130 kr/l beroende på inköpsmängd och har en livslängd på ca 10 år om inget oförutsett inträffar [20]. I och med att det handlar om ganska stora mängder så räknar jag med en literkostnad på 70 kr. 829 l*70 kr/l = 58 kkr vilket är kostnaden för inköp av kelatjonbytarmassa som räcker för selektivt rena Assa Industris vatten på metaller.

Driftkostnader kelatjonbytare

Jag beräknar att driftkostnaderna för jonbytesanläggningen är i nivå med dagens kostnader. Det som tillkommer är grundinvesteringen.

Investeringskalkyl

Kelatjonbytare An och katjonbytare Grundinvestering 1100 kkr 1300 kkr Inköp av jonbytarmassa 58 kkr 20 kkr* Minskade vattenkostnader -- 200 kkr Kalkylränta 5 % 5 % Ekonomisk livslängd 10 år 10 år Annuitet 150 kkr 170 kkr Årskostnad 150 kkr 170-200 = -30 kkr

* Kostnaden för anjonbytarmassa tillkommer

Denna beräkning bygger på att jonbytesanläggningen används i kombination med

cyanidoxidation, kromreduktion och sandfilter men att övriga delar av hydroxidanläggningen inte behövs. Det uppkomna eluatet bör behandlas i det lilla hydroxidreningsverket och där fällas ut för att minska avfallsmängden.

Att byta ut dagens reningsverk mot en jonbytesanläggning verkar kunna bli en bra affär. En seriekopplad anjon och katjonbytare är ett intressant alternativ både ekonomiskt och

reningsmässigt. En del av kostnaden för anläggningen fås tillbaka genom att vattenkostnaden minskar radikalt vid totalavsaltning. Troligtvis kommer även produktionsförutsättningarna förbättras i och med att vattenkvaliteten i sköljbaden blir bättre.

5.6 Indunstning

Det finns olika sorter av indunstare som baseras på olika tekniska lösning. Det som skiljer de olika lösningarna är främst inköpspris och energiförbrukning. Assa Industri gör av med ca 30 000 m3 vatten per år. Det betyder ett flöde på ca 3,5 m3/h. Priset för en indunstare är direkt proportionellt mot flödet, halverat flöde ger halverad inköps- och energikostnad. Denna siffra har beräknats utifrån att indunstaren körs 360 dagar per år och 24 timmar om dygnet

(30 000/(360*24)).

Grundinvestering för förslag 1 och förslag 2

Vilokan [19] föreslår att en modifierad variant av fallfilmsindunstare används. Denna variant är en korsning mellan fallfilmsindunstare och ångkompressionsindunstare. Vapotec [18] använder sig av ångkompression i kombination med tvångscirkulation. Priset för att få indunstarna

installerade och ”nyckelfärdiga” är mellan 4 och 5 mkr. Indunstaren torde få plats i befintlig lokal.

Driftkostnader Förslag 1

Vid ett antaget vattenflöde av 30 000 m3/år, en energiåtgång på 50 kWh/m3 och ett elpris på 23 öre/kWh så kommer energikostnaden för Vilokans indunstare att hamna på 345 000 kr/år (30 000*50*0,23).

Förslag 2

Vapotec typ av indunstare som använder sig av ångkompression men i kombination med tvångscirkulation ger en energiförbrukning på mellan 25 och 35 kWh/m3 av elenergi, vid beräkning använder jag mig av 35 kWh/m3 på grund av saltets kokpunktsförhöjande effekt. Elpriset varierar mellan 16-30 öre/kWh, vid beräkningar använder jag mig av 23 kWh/m3. Energikostnaden för denna version kommer att bli ca 241 500 kr/år

(30 000m3*35kWh/m3*23öre/kWh).

Gemensamma driftkostnader

Till detta kommer personalkostnader och deponikostnader för det indunstade materialet. En indunstare kräver ytterst lite underhåll, ca 1 timme per dygn, och personalkostnaderna blir därför låga. Även underhålls- och reparationskostnaden för en indunstare är låg. Efter konsultation med företag i branschen har jag satt kostnaden till 75 000 kr/år. Om koncentratet skickas direkt till Sakab som pumpbart metallhaltigt vatten (innehållande nickel) med pH över 4 så kostar det 6.55 kr/kg plus transport. Om 99 % av vätskan avdunstas, vilket är högt räknat, så kommer 300 m3/år, dvs. 300 000kg/år (30 000 * 0,01) att behöva skickas till Sakab. Detta innebär en kostnad på ca 2 Mkr/år enbart i avfallsbehandlingskostnader det vill säga en ökning med 1300 000 kr. Användandet av indunstare gör det möjligt att återföra/recirkulera vätskor vilket kommer att innebära en besparing på ungefär 200 000 kr/år tack vare minskade vattenkostnader (30 000 m3/år * 7 kr/m3=210 000 kr).

För att kunna bedöma vilken indunstare som är den bästa investeringen och om indunstning är en ekonomisk rimlig investering så görs en investeringskalkyl.

Investeringskalkyl Förslag 1 Förslag 2 Grundinvestering 4500 kkr 4500 kkr Ökade avfallskostnader 1300 kkr 1300 kkr Ökade elkostnader 345 kkr 240 kkr Minskade vattenkostnader 200 kkr 200 kkr Minskade kemikaliekostnader 45 kkr 45 kkr Minskade underhållskostnader 200 kkr 200 kkr Kalkylränta 5 % 5 % Ekonomisk livslängd 10 år 10 år Annuitet 582,8 kkr 582,8 kkr Årskostnad 582,8+1300+345-200-45-200= 1783 kkr ^{582,8+1300+240-200-}45-200= 1678 kkr Denna beräkning bygger på att indunstaranläggningen används i kombination med

cyanidoxidation och kromatreduktion men att övriga delar av hydroxidanläggningen inte behövs. I och med att avfallskostnaderna för detta alternativ blir så stora bör indunstning kombineras med tekniker som ytterligare koncentrerar lösningen. Detta kan till exempel vara

hydroxidfällning. Vattnet koncentreras då först i indunstaren och leds sedan vidare till fällningssteget som ytterligare minskar vattenhalten. Fällningen och flockningen kommer att fungera mycket bra tack vare den höga metallhalten i vattnet efter indunstningen.