4 Resultat
4.10 Förändringar över tid
4.10.1 Jordbruksmarken i Västra Götaland
Arealen betesmark har minskat med 6 procent, från 66 000 ha 2003 till 62 000 ha 2016. Den totala åkerarealen har under samma period minskat med 3 procent, från 475 000 ha till 464 000 ha (Tabell 31). Denna utveckling går i linje med utvecklingen i riket som helhet. De främsta anledningarna till att jordbruksmarken i Sverige minskar är enligt Jordbruksverket att mark lämnas obrukad, samt förändringar i EU:s jordbrukspolitik. En orsak till att mark lämnas obrukad är det berättigar jordbrukarna till förgrönings- stödet. Jordbruksmark som försvinner i samband med samband med byggen av vägar och bostäder står för en relativt liten del av minskningen (Jordbruksverket, 2018c). Spannmålsarealen har minskat med 10 procent medan arealen slåtter- och betesvall ökat med 17 procent. Odlingen av ärter/bönor liksom grönfoderväxter/majs har fördubblats. Odlingen av oljeväxter har minskat med 20 procent och trädgårdsväxter har minskat med 10 procent. Trädad areal har minskat med nästan 30 procent, vilket beror på dels att det blivit lönsammare att odla samt att det kan vara enklare att erhålla vissa stöd om arealen istället odlas med vall (Jordbruksverket, 2018c).
Tabell 31. Åkerareal uppdelat på grödor samt betesmark i Västra Götaland 2003 och 2016. Gröda Areal 2003 (hektar) Areal 2016 (hektar) Procentuell förändring över tid: areal 2016
jämfört med 2003 (%)
Betesmark 66 232 62 155 -6
Åkerareal 475 496 463 577 -3
Av åkerarealen:
Spannmål 227 973 204 137 -10
Slåtter- och betesvall 153 199 179 216 +17
Ärter och bönor 7 771 15 809 +103
Oljeväxter 13 112 10 078 -23
Grönfoderväxter och majs 3 909 8 061 +106
Potatis 3 812 2 331 -39
Trädgårdsväxter 933 845 -9
Träda 55 722 39 393 -29
4.10.2 Produktionen av livsmedel i Västra Götaland
I detta avsnitt jämförs produktionen av livsmedel 2003 och 2016. Man ska ha i åtanke då man tolkar resultatet att mängden och kvaliteten av odlade grödor varierar mellan olika år beroende på väderlek. År 2016 var i stort sett ett normalår eller något bättre vad gäller skördenivå i Västra Götaland (Jordbruksverket, 2018d). Exempelvis var hektar- skörden av höstvete och höstraps i nivå med normskörden25 medan skörden av korn och
havre var 5 resp. 7 procent högre än normskörden. Skörden av havre var 13 procent högre 2016 jämfört med normskörden. 2003 var å andra sidan ett år med något lägre skörd än normalt bland annat på grund av en varm och torr sommar. Exempelvis var skörden av spannmål runt 10 procent lägre än den dåvarande normskörden. För vete, korn och havre slår detta igenom kraftigt i resultaten eftersom 2003 var ett torrt år med låg skörd av exempelvis korn, 3,92 ton/ha. 2016 var skörden 5,01 ton/ha, dvs nästan 30 procent högre än 2003.
Tabell 32 visar produktionen av oförädlade livsmedel i Västra Götaland år 2003 och 2016. Resultaten visar att:
• Äpplen och päron samt gurka är de livsmedel vars produktionen i Västra Götaland ökat allra mest mellan 2003 och 2016. Produktionen av äpplen och päron (tillsammans) har ökat med 675%, och gurka med 167%. Produktionen av följande livsmedel har också ökat markant (i fallande ordning): kycklingkött (+56%), tomat (+49%), korn (+48%), lammkött (+41%), ägg (+28%) och vete (+23%). När det gäller äpple och päron bör ökningen tolkas med stor försiktighet med tanke på de stora bristerna i det statistiska underlaget (se kapitel 3.3.10). När det gäller korn slår den låga skördenivån per hektar 2003 igenom kraftigt på resultatet.
• För följande livsmedel har produktionen i Västra Götaland inte förändrats särskilt mycket mellan 2003 och 2016 (inte ökat eller minskat mer än 10%): odlad fisk och skaldjur, griskött, kål, nötkött, råg, havre och invägd mjölkråvara.
• För följande livsmedel har produktionen i Västra Götaland minskat med mer än 10% mellan 2003 och 2016: matpotatis (-19%), vildfångad fisk och skaldjur (-54%), lök (- 77%; visserligen från en låg nivå), sallat (-89%) och morot (-93%).
• När det gäller vildfångad fisk och skaldjur (inklusive foderfisk) beror den kraftiga produktionsminskningen (från 43 000 ton år 2003 till ca 20 000 år 2016) på att det år 2003 fångades betydligt större mängder av framförallt sill och andra små pelagiska fiskarter (som vanligtvis används till foder) än 2016. Det i sin tur beror på att fångsterna i Skagerrak minskat kraftigt. På nationell nivå har landningarna av fisk och skaldjur från havet minskat med 30% mellan 2003 och 2016 och det är i Skagerrak, Kattegatt och Atlanten som minskningen skett medan landningarna från Östersjön andra
fångstområdena är i samma storleksordning som tidigare (HaV, 2017b; Fiskeriverket, 2004c). Mängden odlad fisk och skaldjur är dock i princip oförändrad (+4%). • När det gäller lök, sallat och morot har flera branschexperter kontaktats för att få
resultaten bekräftade, och enligt G. Nordberg på LRF Trädgård stämmer det att dessa odlingar/ produkter mer eller mindre försvunnit från Västra Götaland, även om lök aldrig har varit någon större produkt p g a för fuktigt väder. Däremot har det funnit en relativt stor morotsproduktion (ca 4 000 ton år 2003), men den odlingen har allt mer
25 Normskörd är den skördenivå av en gröda man kan förvänta sig under normala betingelser beräknat
baserat på skörden de senaste tio åren minus den högsta resp. lägsta hektarskörden under perioden, s.k. trimmat tioårsmedelvärde. Normskörden är beräknad för den totala arealen i ett område oberoende av produktionsform. Det innebär att det inte finns en specifik normskörd för konventionell resp. ekologisk odling.
koncentrerats till några få större företag främst i Skåne och på Gotland där det finns en rationell kedja från odling till packeri och distribution (G. Nordberg, pers. medd. 2018). Även M. Hansson på Hushållningssällskapet Väst menar att dessa siffror verkar kunna stämma.
Tabell 32. Produktion av oförädlade livsmedel i Västra Götaland år 2003 och 2016. Resultaten för
2003 har hämtats från SIK-rapport 733 (Florén m.fl., 2005), om inget annat anges. Resultaten för 2016 är samma som i Tabell 21, men återges här för att enklare kunna jämföra. Produktionen avser summan av konventionell och ekologisk produktion.
Övergripande
livsmedelskategori Livsmedel Produktion 2003 (ton) Produktion 2016 (ton)
Procentuell
förändring över tid: produktion 2016 jämfört med 2003 (%)
Invägd mjölkråvara Invägd mjölkråvara 556 722 501 154 -10 Kött Nötkött 23 892 a 22 629 -5 Griskött 48 645 a 49 712 +2 Lammkött 521 a 737 +41 Kycklingkött 12 500 19 505 +56 Ägg Ägg 9 080 11 655 +28
Fisk och skaldjur Vildfångad fisk och skaldjur Odlad fisk och skaldjur 42 827 2 680 aa 19 797 2 782 -54 +4 Spannmål Vete 372 700 457 111 +23 Råg 22 600 21 402 -5 Havre 349 050 324 735 -7 Korn 140 785 a 208 924 +48 Matpotatis Matpotatis 92 000 74 651 -19 Grönsaker Morot 4 020 280 -93 Kål 6 170 6 281 +2 Lök 43 10 -77 Sallat b 112 12 -89 Tomat 439 655 +49 Gurka 192 512 +167 Frukt
Äpplen och päron 142 1 100 +675
Bananer 0 0 0
Citrus 0 0 0
a Uppdaterad beräkning för 2003. För mer information, se kapitel 3.3.
b Avser endast produktion av salladshuvud i växthus
• De främsta anledningarna till att många grönsaksodlare slutar torde vara dålig lönsamhet, mycket arbete (inte minst med försäljning och att komma ut i butiker), konkurrens från importerat, samt att man vill ha semester på sommaren (M. Hansson, pers. medd. 2018). Samtidigt rapporterar Hushållningssällskapet Väst att det finns ett stort intresse för lokalproducerade grönsaker både bland odlare och kunder men att det troligen krävs någon form av stimulans för att vända den negativa utvecklingen (M. Hansson, pers. medd. 2018). Enligt K. Oscarsson (pers. medd. 2018) på Mellansvenska Odlare (MOEK) slutar många odlare när de blir pensionärer och ingen tar över efter dem på grund av bristande lönsamhet och därmed inget intresse. Även när gäller potatis har produktionen i Västra Götaland minskat med 19%.
• Mer information om utvecklingen av köttproduktionen mellan 1990 och 2017 finns i kapitel 4.10.5.
Tabell 33. Produktion i Västra Götaland år 2003 och 2016 av de förädlade livsmedel som
studerats i rapporten. Resultaten för 2003 har hämtats från SIK-rapport 733 (Florén m.fl., 2005), om inget annat anges. Resultaten för 2016 är samma som i Tabell 22, men återges här för att enklare kunna jämföra. Produktionen avser summan av konventionell och ekologisk produktion.
Övergripande
livsmedelskategori Livsmedel Produktion 2003 (ton) Produktion 2016 (ton)
Procentuell förändring över tid:
produktion 2016 jämfört med 2003 (%)
Mejeriprodukter
Dryckesmjölk N/A a 75 765 N/A
Syrade produkter N/A a 18 124 N/A
Grädde N/A a 5 287 N/A
Ost N/A a 22 480 N/A
Smör N/A a 15 116 N/A
Margarin och mejeribaserat
matfett N/A a 42 496 N/A
Mjölkpulver N/A a 9 807 N/A
Rapsolja Rapsolja 10 602 b 11 413 +8 Socker Socker 0 0 0 Dryck Kaffe 0 0 0 Te 0 0 0 Mineralvatten 41 2 770 +6 656 Öl 280 2 900 +936 Lyxkonsumtion Choklad 1 000 11 667 c +18 Konfektyr 8 862 Glass 9 675 10 447 +8
a Produktionen av olika mjölkprodukter uppskattades inte i SIK-rapport 733 (Florén m.fl., 2005), och är svårt
att göra genom en kartläggning bland mejerierna så långt i efterhand.
b Uppdaterad beräkning för 2003. För mer information, se kapitel 3.3. c Avser den sammanlagda produktionen av choklad och konfektyr.
Tabell 33 visar produktionen av förädlade livsmedel i Västra Götaland år 2003 och 2016. Resultaten visar att:
• Produktionen av mineralvatten och öl har ökat kraftigt i Västra Götaland mellan 2003 och 2016: med över 6000% för mineralvatten, och med över 900% för öl. Att
produktionen av mineralvatten har ökat så kraftigt beror på att en ny stor producent etablerat sig på marknaden: Stenkulla Brunn (bolaget registrerades år 2006). År 2003 fanns bara Herrljunga Cider med liten produktion av mineralvatten.
• Att produktionen av öl ökat så kraftigt beror troligen på det kraftigt ökande antalet mikrobryggerier i landet vilket i sin tur hänger samman med ett kraftigt ökat intresse för öl, särskilt hantverksmässigt tillverkat sådant. Enligt Sveriges Bryggerier (2018) fanns det i början av 1990-talet endast drygt 20 bryggerier i Sverige, vilket kan jämföras med dagens 340 bryggerier. År 2016 fanns det 32 bryggerier i Västra Götaland, vilket kan jämföras med två bryggerier 2003.
• Produktionen av choklad och konfektyr har ökat nämnbart mellan 2003 och 2016 (+18%), medan produktionsökningarna för glass och rapsolja är mer blygsamma (+8% vardera).
• År 2016 vägdes 10% mindre mjölk in i Västra Götaland jämfört med 2003 (Tabell 32), men för enskilda mejeriprodukter är det inte känt hur förändringen ser ut då föregående rapport (Florén m.fl., 2005) inte kartlade den faktiska produktionen av olika
4.10.3 Konsumtion av livsmedel i Västra Götaland
Förändringar i den totala konsumtionen av livsmedel beror dels på om konsumtionen per person har förändrats och dels om antalet invånare ändras.
4.10.3.1 Konsumtionen per person
I Tabell 34 redovisas konsumtionen per person av oförädlade livsmedel år 2003 och 2016. Grunden är Jordbruksverkets konsumtionsstatistik, men data är anpassade och omräknade för att stämma överens med målet i denna rapport.
Tabell 34. Konsumtionen per person av oförädlade livsmedel i Västra Götaland år 2003 och 2016 (statistik från Jordbruksverkets kompletterat med egna beräkningar). Konsumtionen avser summan av konventionellt och ekologiskt producerade livsmedel.
Övergripande livsmedelskategori Livsmedel Konsumtion per person 2003 (ton) Konsumtion per person 2016 (ton)
Procentuell förändring över tid: konsumtionen per person 2016 jämfört med 2003 (%)
Invägd mjölkråvara Invägd mjölkråvara 445 a, b 387 b -13
Kött Nötkött 25 26 +4 Griskött 36 34 -7 Lammkött 1 2 +75 Kycklingkött 15 24 +63 Ägg Ägg 12 15 +30
Fisk och skaldjur Fisk och skaldjur 15 18 +21
Spannmål
Vete (inkl. foder) N/Ac 147 N/Ac
- varav humankons. 74 60 -19
Råg 11 9 -22
Havre (inkl. foder) N/Ac 48 N/Ac
- varav humankons. 6 8 +33
Korn (inkl. foder) N/Ac 83 N/Ac
- varav h 16 13 -19 Matpotatis Matpotatis 84 84 0 Färska grönsaker d Morot 9 11 +24 Kål 7 7 0 Lök 6 9 +54
Purjolök N/Ac 1 N/Ac
Sallat 7 6 -9
Tomat 9 11 +14
Gurka 4 7 +60
Färsk frukt c
Äpplen och päron 13 14 +6
Bananer 19 18 -7
Citrus 15 19 +21
a Uppdaterad beräkning för 2003. För mer information, se kapitel 3.3.
b Den mängd mjölkråvara som krävs för att producera de mejeriprodukter som konsumeras i länet.
c Beräknades inte med motsvarande metod för 2003 i SIK-rapport 733 (Florén m.fl., 2005) d Siffror över konsumtion av grönsaker och frukt inkluderar enbart färska grönsaker, inte frysta.
• Konsumtionen av mejeriprodukter per person har minskat med lite mer än 10% (siffran för invägd mjölkråvara motsvarar den mängd mejeriprodukter som konsumeras). • Vad gäller kött har konsumtionen per person av kyckling och lammkött ökat markant
medan den för nötkött har ökat något och för griskött minskat något. Äggkonsumtionen per person har ökat med 30 procent och fisk och skaldjur med 20 procent.
• För spannmål har konsumtionen per person av vete och råg till humankonsumtion sjunkit med cirka 20 procent, medan konsumtionen av havre och korn ökat med över 30 procent.
• Konsumtionen per person av matpotatis är oförändrad medan den har ökat för morot, lök, tomat och gurka och minskat för sallat. Vad gäller frukt har konsumtionen per person ökat för citrusfrukter och äpplen medan den har minskat för bananer.
I Tabell 35 redovisas konsumtionen per person av de förädlade livsmedel som ingår i rapporten.
• Konsumtionen per person av grädde och ost har ökat, medan konsumtionen per person av dryckesmjölk har minskat liksom kategorin smör, margarin och mejeribaserat matfett.
• Konsumtionen per person av rapsolja har ökat.
• Konsumtionen per person har ökat för mineralvatten och minskat för öl och läsk. • Konsumtionen per person av konfektyr och glass har också minskat medan choklad
ökat.
Tabell 35. Konsumtionen i Västra Götaland per person år 2003 och 2016 av de förädlade livsmedel som ingår i rapporten (statistik från Jordbruksverkets kompletterat med egna beräkningar). Konsumtionen avser summan av konventionellt och ekologiskt producerade livsmedel.
Övergripande livsmedelskategori Livsmedel Konsumtion per person 2003 (ton) Konsumtion per person 2016 (ton)
Procentuell förändring över tid: konsumtionen per person 2016 jämfört med 2003 (%) Mejeriprodukter Dryckesmjölk 115 79 -31 Syrade produkter 35 34 -3 Grädde 10 13 +26 Ost 18 20 +14 Smör och margarin och mejeribaserat matfett 18 14 -19 Mjölkpulver 4 1 -68 Rapsolja Rapsolja 4 5 +27 Socker Socker 43 43 0 Dryck Kaffe 9 8 -6 Te 0 0 0 Mineralvatten 20 23 +15 Läsk och cider 86 73 -16 Öl 77 62 -19 Lyxkonsumtion Choklad 6 7 +12 Konfektyr 11 9 -21 Glass 6 5 -22
4.10.3.2 Totala konsumtionen i Västra Götaland
Mellan 2003 och 2016 ökade befolkningen i Västra Götalands län med 10 procent (från 1,51 miljoner invånare 2003, till 1,66 miljoner invånare 2016) vilket påverkar det totala konsumtionen. Tabell 36 visar den totala konsumtionen av oförädlade och förädlade livsmedel i Västra Götaland år 2003 och 2016. Konsumtionen av spannmål avser både spannmål till humankonsumtion och spannmål till foder.
Tabell 36. Konsumtionen av oförädlade livsmedel i Västra Götaland år 2003 och 2016. Resultaten för 2003 har hämtats från SIK-rapport 733 (Florén m.fl., 2005), om inget annat anges. Resultaten för 2016 är samma som i Tabell 21, men återges här för att enklare kunna jämföra. Konsumtionen avser summan av konventionellt och ekologiskt producerade livsmedel. Konsumtionen av spannmål avser både spannmål till humankonsumtion och spannmål till foder.
Övergripande livsmedels-
kategori Livsmedel
Konsumtion
2003 (ton) Konsumtion 2016 (ton)
Procentuell förändring över tid: konsumtionen 2016 jämfört med 2003 (%)
Invägd mjölkråvara Invägd mjölkråvara 672 403 a, b 643 298 b -4 Kött Nötkött 37 750 43 000 +14 Griskött 54 662 55 618 +2 Lammkött 1 666 3 212 +93 Kycklingkött 21 895 39 181 +79 Ägg Ägg 17 365 24 737 +42
Fisk och skaldjur Fisk och skaldjur 22 087 a 29 473 +33
Spannmål
Vete (inkl. foder) N/A a 242 215 N/A c
- varav human-
konsumtion 112 344 99 835 -11
Råg 17 113 a 14 610 -15
Havre (inkl. foder) N/A c 79 529 N/A c
- varav human-
konsumtion 9 491 a 13 282 +40
Korn (inkl. foder) N/A c 136 112 N/A c
- varav maltkorn 24 610 a 21 805 -11 Matpotatis Matpotatis 126 236 a 138 795 +10 Färska grönsaker c Morot 12 909 17 629 +37 Kål 10 310 11 010 +7 Lök 8 710 14 720 +69 Sallat 10 390 10 446 +1 Tomat 14 060 17 673 +26 Gurka 6 660 11 709 +76 Färsk frukt d
Äpplen och päron 19 900 23 279 +17
Bananer 28 700 29 209 +2
Citrus 23 200 30 991 +34
a Uppdaterad beräkning för 2003. För mer information, se kapitel 3.3.
b Den mängd mjölkråvara som krävs för att producera de mejeriprodukter som konsumeras i länet.
c Beräknades inte med motsvarande metodik i SIK-rapport 733 (Florén m.fl., 2005)
d Siffror över konsumtion av grönsaker och frukt inkluderar enbart färska grönsaker, inte frysta.
Resultaten visar att:
• Konsumtionen av följande livsmedel har ökat kraftigt (med mer än 50%) mellan 2003 och 2016: lammkött (+93%), kycklingkött (+79%), gurka (+76%) och lök (+69%).
Konsumtionen av följande livsmedel har också ökat (med mer än 10%, i fallande ordning): ägg (+42%), morot (+37%), citrusfrukter (+34%), fisk och skaldjur (+33%), tomat (+26%), äpple och päron (+17%) och nötkött (+14%).
• Den kraftigt ökade konsumtionen lammkött och kycklingkött hänger dels samman med en ökad befolkning i Västra Götaland och dels med en generell, riksomfattande, trend mot ökad konsumtion av dessa livsmedel. När det gäller kycklingkött (eller fågel mer generellt) hänger denna trend enligt Jordbruksverket troligen samman med
hälsoaspekter, ökat varuutbud och lågt pris jämfört med annat kött (Lööv m.fl., 2013). När det gäller lammkött hänger den ökande konsumtionen samman med ökad import från Nya Zeeland sedan EU-inträdet, och till viss del med ökad svensk produktion (Lööv m.fl., 2013). Att efterfrågan på får- och lammkött har ökat kraftigt i Sverige beror dels på ett större fokus på djurvälfärd och det faktum att lammköttsproduktion uppfattas som mindre intensiv än annan köttproduktion (Jordbruksverket, 2018c).
• Även när det gäller gurka, lök, morot och citrusfrukter finns det en riksomfattande trend mot ökad konsumtion av dessa livsmedel (Jordbruksverket, 2017a).
• Den ökade konsumtionen av ägg hänger delvis samman med en ökande befolkning i Västra Götaland och en generell trend mot ökad äggkonsumtion (Lannhard Öberg, 2018b), men siffran skall tolkas med viss försiktighet. Enligt Jordbruksverket bygger uppgifterna på konsumtionen av ägg på ett bristfälligt dataunderlag och är därför osäkra (Jordbruksverket, 2017a).
• Konsumtionen av matpotatis, kål, bananer, griskött, sallat och invägd mjölkråvara har inte förändrats under perioden 2003–2016 (mindre än 10% plus eller minus).
• Konsumtionen av maltkorn, vete och råg har minskat något mellan 2003 och 2016: med 11% för maltkorn, 14% för vete och 15% för råg.
Tabell 37 visar konsumtionen av förädlade livsmedel i Västra Götaland år 2003 och 2016. Förändringar i konsumtionen hänger generellt sett samman både med ökad befolkning och förändrade konsumtionsmönster. Resultaten visar att:
• De förädlade livsmedel vars konsumtion ökat mest mellan 2003 och 2016 är: rapsolja (+40%), grädde (+38%), och mineralvatten (+27%). Därefter följer (i fallande ordning) ost (+25%) och choklad (+23%). Alla konsumtionsökningar bör ses mot bakgrund av att befolkningen ökat med 10% mellan 2003 och 2016.
• Konsumtionen av te, socker, syrade produkter, kaffe, läsk och cider har inte förändrats särskilt mycket under perioden 2003–2016 (mindre än 10% plus eller minus).
• Konsumtionen av följande livsmedel har minskat något mellan 2003 och 2016: öl (- 11%), smör, margarin och mejeribaserat matfett (-11%), konfektyr (-13%), glass (-14%) och dryckesmjölk (-24%). Att konsumtionen av maltkorn har minskat mellan 2003 och 2016 (med 11%, se Tabell 36), beror på den minskade konsumtionen av öl, från 73 liter per person 2003 (Florén m.fl., 2005), till 62 liter per person 2016, vilket ligger i linje med en landsomfattande trend mot lägre ölkonsumtion sedan mitten på 1990-talet (Sveriges Bryggerier, 2018).
• Konsumtionen av mjölkpulver har minskat med 65% mellan 2003 och 2016, men denna förändring bör tolkas med stor försiktighet på grund av skillnader i dataunderlag för 2003 och 2016, och på grund av att konsumtionen av mjölkpulver generellt sett är svårt att uppskatta. I SIK-rapport 733 utgick man från en siffra från Svensk Mjölk på den försålda mängden mjölkpulver i Sverige på 4 kg per person och år, medan i denna rapport uppskattades den genomsnittliga totalkonsumtionen i Sverige till 1,3 kg per person och år genom att utgå från den totala produktionen i riket, addera importen,
subtrahera exporten, och dela med Sveriges befolkning (se kapitel 3.3.1). Vilken metod som är mest korrekt är mycket svårt att säga.
Tabell 37. Konsumtionen i Västra Götaland år 2003 och 2016 av de förädlade livsmedel som ingår
i rapporten. Konsumtionen avser summan av konventionellt och ekologiskt producerade livsmedel.
Övergripande
livsmedelskategori Livsmedel Konsumtion 2003 (ton) Konsumtion 2016 (ton)
Procentuell förändring över tid: konsumtionen 2016 jämfört med 2003 (%) Mejeriprodukter Dryckesmjölk 173 046 130 826 -24 Syrade produkter 52 699 56 448 +7 Grädde 15 704 21 749 +38 Ost 27 029 33 869 +25 Smör 26 425 4151 -11 Margarin och mejeribaserat matfett 19 259 Mjölkpulver 6 040 2 096 -65 b Rapsolja Rapsolja 5 541 a 7 752 +40 Socker Socker 64 930 a 71 058 +9 Dryck Kaffe 13 001 13 448 +3 Te 453 498 +10 Mineralvatten 30 500 38 683 +27 Läsk och cider 130 041 120 732 -7 Öl 115 814 102 613 -11 Lyxkonsumtion Choklad 8 758 10 792 +23 Konfektyr 16 761 14 610 -13 Glass 9 380 8 052 -14
a Uppdaterad beräkning för 2003. För mer information se kapitel 3.3.
b Mycket osäker siffra på grund av olika dataunderlag för 2003 och 2016, och på grund av att konsumtionen
av mjölkpulver generellt sett är svårt att uppskatta.
År 2015 publicerade Jordbruksverket en sammanställning av hur den svenska livsme- delskonsumtionen har förändrats under drygt femtio år (Lööv, m.fl. 2015). Samman- ställningen visar att konsumtionen har ökat av kött, fisk, frukt, grönsaker, syrade produkter, grädde, ost och ägg, medan den har minskat för mjölk, matfett, mjöl och gryn, socker och sirap (Lööv, m.fl. 2015). Befolkningen köper mer mat än för 50 år sedan, mer förädlad mat och mat med ett högre energiinnehåll. De främsta orsakerna bakom den förändrade konsumtionen hänger samman med en minskad relativ kostnad för mat, globalisering och förändrad livsstil. År 2015 la genomsnittssvensken ungefär 12 procent av hushållets utgifter på livsmedel och alkoholfria drycker; 1980 var motsvarande siffra 18 procent (Lööv, m.fl. 2015). Dessutom finns ett ökat hälsofokus, vilket till viss del kan förklara den ökande konsumtion av frukt och grönsaker. Samtidigt med en tydlig hälsotrend konsumeras mer godis och snacks än för 50 år sedan: mellan 1960 och 2010 mer än fördubblades konsumtionen av choklad och konfektyrvaror, och även konsum- tionen av chips, majsflingor26 och ostbågar har ökat.
4.10.4 Teoretisk självförsörjningsgrad av livsmedel i Västra
Götaland
De teoretiska självförsörjningsgraderna för oförädlade livsmedel i Västra Götaland år 2003 och 2016 presenteras i Tabell 38.
Tabell 38. Teoretiska självförsörjningsgrader för oförädlade livsmedel i Västra Götaland år 2003 och 2016. Resultaten för 2003 har hämtats från SIK-rapport 733 (Florén m.fl., 2005), om inget annat anges. Resultaten för 2016 är samma som i Tabell 21, men återges här för att enklare kunna jämföra.
Övergripande
livsmedelskategori Livsmedel
Teoretisk
självförsörjningsgrad (%) Förändring mellan 2003 och 2016 (procentenheter)
2003 2016
Invägd mjölkråvara Invägd mjölkråvara 83 a 78 -5 Kött Nötkött 63 a 53 -11 Griskött 89 a 89 0 Lammkött 31 a 23 -8 Kycklingkött 57 50 -7 Ägg Ägg 52 47 -5
Fisk och skaldjur Fisk och skaldjur 206 77 -129
Spannmål
Vete (inkl. foder) N/A a 189 N/A
Råg 132 b 146 +14
Havre (inkl. foder) N/A a 408 N/A
Korn (inkl. foder) N/A a 153 N/A
Matpotatis Matpotatis 73 a 54 -19 Grönsaker c Morot 31 2 -30 Kål 60 57 -3 Lök 0,5 0,1 -0,4 Sallat d 1 0 -1 Tomat 3 4 +1 Gurka 3 4 +1 Frukt c
Äpplen och päron 1 5 +4
Bananer 0 0 0
Citrus 0 0 0
a Konsumtionen för 2003 beräknades inte med motsvarande metodik i SIK-rapport 733 (Florén m.fl., 2005) b Uppdaterad beräkning för 2003. För mer information, se kapitel 3.3.
c Siffror över konsumtion av grönsaker och frukt inkluderar enbart färska grönsaker, inte frysta. d Avser endast produktion av salladshuvud i växthus.
Resultatet visar att:
• För följande livsmedel har de teoretiska självförsörjningsgraderna inte förändrats särskilt mycket (mindre än 10 procentenheter plus eller minus): äpplen och päron, gurka, tomat, griskött, lök, sallat, kål, invägd mjölkråvara, ägg, kycklingkött och lammkött.
• För spannmål förutom råg har inte den teoretiska självförsörjningsgraden kunnat beräknas eftersom olika metoder använts 2003 och 2016. För råg har självförsörjnings- graden ökat med 14 procentenheter.
• För följande livsmedel har de teoretiska självförsörjningsgraderna sjunkit avsevärt: fisk och skaldjur (-129 procentenheter), morot (-30 procentenheter), matpotatis (-19
procentenheter) och nötkött (-11 procentenheter). När det gäller fisk och skaldjur beror utvecklingen på att produktionen har minskat med 54% för vildfångad fisk (medan
produktionen av odlad fisk och skaldjur är relativt oförändrad), samtidigt som konsumtionen har ökat med 33%.
• När det gäller nötkött, morot och matpotatis beror utvecklingen på att produktionen har minskat (med 5% för nötkött; 93% för morot; se kapitel 4.2, och 19% för matpotatis) samtidigt som konsumtionen har ökat (med 14% för nötkött; 37% för morot och 10% för matpotatis).
• Ser man till riket som helhet har självförsörjningsgraden av svenskt kött minskat sedan Jordbruksverket började mäta utvecklingen 1995, främst på grund av att svenskt kött har svårt att konkurrera i pris med utländskt kött (Lannhard Öberg, 2018a).
• Den beräknade teoretiska självförsörjningsgraden av mjölkråvara år 2003 låg på 83%. Den teoretiska självförsörjningsgraden för invägd mjölkråvara har alltså minskat med 5 procentenheter mellan 2003 och 2016, vilket hänger samman med att
mjölkproduktionen har minskat med 10%.
De teoretiska självförsörjningsgraderna för förädlade livsmedel i Västra Götaland år 2003 och 2016 presenteras i Tabell 39 och visar att:
• Glass är det förädlade livsmedel vars teoretiska självförsörjningsgrader ökat mest, med