Makt åt patienterna – hur påverkar det en vård på lika villkor? Regeringens ensamutredare Johan Assarsson berättade om delbetänkandet kring ny patientlag. Han tog sin utgångspunkt i en historisk beskrivning, att sjukvården till stor del organiserats efter fältsjukhusmodeller och konstaterade att även Hälso- och sjukvårdslagen har många år ”i nacken”. Johan berättade om de tre delbetänkandena i Patientmaktsutredningen: Ny patientlag, Lagen om hälso- och sjukvårdsverksamhet samt Informationsöverföring.
Vad menar vi med vård på lika villkor? Hur bidrar den till jämlik hälsa?
Ofta nämns tandvården som ett bra exempel på att arbeta förebyggande och att bidra till en mer jämlik tandhälsa genom att göra olika. I Stockholm arbetar man med ett riktat preventivt arbete för att förbättra tandhälsan för utsatta grupper. Katarina Lundell, som är tandvårds- och IT-samordnare i Folktandvården Stockholms län AB gav oss sina erfarenheter om arbetet med förebyggande och vilka resultat man uppnått.
Angereds närsjukhus. Ger vi vård på lika villkor när människor dör nio år tidigare i vissa delar av Sverige? Kräver det särskilda lösningar? Ralph Harlid berättade att upphovet till Angereds sjukhus var en behovsanalys som visade på att man dog nio år tidigare i området jämfört med andra delar i Västra Götaland.
Sörmland UPPmärksammar barnen
Socialstyrelsens Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa (UPP-centrum) och Nätverken har initierat och medverkat i ett utvecklingsarbete i Sörmland. Målgruppen har varit den högsta politiska ledningen och tjänstemannaledningen i Sörmlands landsting och kommuner. Fokus har varit på barns och ungas psykiska hälsa. Socialstyrelsen har tagit fram en skrift ”Samverka för barns bästa – en vägledning om barns behov av insatser från flera aktörer” där Nätverkens medverkan i Sörmlands utvecklingsarbete omnämns som ett exempel.
Jämlik hälsa och vård
Nätverken fick under 2011 en förfrågan från Sveriges Kommuner och Landsting om att ställa sig bakom en Nationell plattform för jämlik hälsa och vård. Syftet är att tydliggöra och mobilisera arbetet för en mer jämlik hälso- och sjukvård.
Vid respektive årsmöte samma år beslutade sig Nätverket Hälsa och Demokrati och Nätverket Uppdrag Hälsa att ställa sig bakom plattformen. Idag är det ett 20-tal nationella organisationer och myndigheter som gjort detsamma.
SKL har bjudit in till samordningsmöten vid två tillfällen under året (januari och oktober). Vid träffarna diskuteras vad som sker inom respektive organisation, tankar kring fortsatt
erfarenhetsutbyte och kommande konferenser. SKL:s nästa nationella konferens hålls 21 mars 2014.
Strategiskt område: Uppdrag
En demokratiskt styrd hälso- och sjukvård, med utgångspunkt från befolkningens behov och förväntningar, ställer stora krav på att de politiska målen och uppdragen kopplas till behoven.
Behovskartläggningar och dialoger med befolkningen är underlag till behovsanalyser för att identifiera hälsogap. Därefter sker politiska avvägningar och prioriteringar inför
formuleringen av mål och uppdrag.
Tjänstemannaorganisationens arbete med att formulera uppdrag utifrån de politiska målen innebär att ställa krav på en väl fungerande helhet av olika aktörers enskilda insatser för befolkningens bästa.
Nätverket Hälsa och Demokrati
Nätverket Hälsa och Demokrati utvecklar former för att systematiskt hämta kunskap om vad som är möjligt att uppnå och söker verktyg som stödjer de förtroendevalda i deras roll som uppdragsgivare.
Nätverket Uppdrag Hälsa
Nätverket Uppdrag Hälsa utvecklar former och metoder för att bygga effektiva och hållbara system för uppdragsstyrningen. Detta sker genom att formulera konkreta, uppföljningsbara mål utifrån de förtroendevaldas långsiktiga målsättning samt genom att utveckla dialogformer med utförarna.
Aktiviteter
Med utgångspunkt i handlingsprogrammet sammanfattas aktiviteter kopplat till området Uppdraget nedan:
NUH Nätverksgrupp 7 mars: Det professionella uppdragsgivandet: Från politisk budget till verksamhet och resultat
Tjänstemännens roll är bl a att tolka de politiska uppdragen, tydliggöra målen, identifiera möjlig ambitionsnivå och omsätta allt detta till verksamhet som ger resultat. Tjänstemän har olika roller i denna process och uppträder bl a som ansvariga för verksamhetsutveckling, som
förändringsagenter och som processtödjare i utvecklingsarbetet både i relation till politiker och i relation till vårdgivare. Nätverksgruppens möte ägnades åt exempel på budget- och
planeringsprocesser med fokus på hur omsättning av mål till verksamheters uppdrag fungerar samt vilka utmaningar som finns i arbetet. Två exempel fanns med som
utgångspunkt/inspiration:
Christina Ståhl från Skåne berättade om den övergripande planeringsprocessen och beskrev hur uppdragen ser ut till nästa nivå och hur man kan arbeta för att omsätta mål i uppdrag.
Från Sörmland bidrog Ing-Marie Andrée med en genomgång av budget- och
planeringsprocessen. Hon reflekterade över möjligheter och utmaningar när mål ska omsättas till verksamhetsinriktning.
Under dagen diskuterades kring hur processen från politiska mål till konkretisering kan se ut och kring hur dialogformer och process ska fungera för att mål ska bli resultat.
NUH Nätverksgrupp 10-11 oktober: Framgångsfaktorer för en befolknings- och behovsbaserad hälso- och sjukvård.
Förståelse för den politiska logiken
Christina Ståhl, Skåne inledde passet med att visa en film där två före detta landstingspolitiker i Östergötland för ett samtal kring sin roll, sina behov av kunskap och tjänstemannastöd.
Tanken är att filmen ska användas i två utbildningspaket som kan hållas av Nätverken centralt eller lokalt. Utbildningspaketet ska innehålla OH-bilder, handledning, filmer m m. Dessutom kommer träffar för de som ansvarar för förtroendemannautbildningar hållas i samband med valet 2014. Syftet är att få in Nätverkens perspektiv på ett naturligt sätt och över tid.
Paketering och presentation av beslutsunderlag
Staffan Carlsson gav exempel på hur vi kan tänka – och tänka om – kring hur vi paketerar och presenterar information för de förtroendevalda? Hur kan vi sortera ut, förenkla och rensa så att man ”ser skogen” utan att för den skull bli politiska? Vilken information behövs sedan var? När det gäller strategiska beslut borde vi jobba mer med aggregerad information, index och
indikatorer. Som tjänsteman måste man även våga säga nej: underlagen är tillräckliga. Mer blir inte bättre. Det handlar om roller och tillit, att de förtroendevalda litar på oss. Presentationen blir bättre utan tabeller – visualisera med kartor, etc. Det är viktigt med ett målgruppsanpassat och bra paketerat underlag/beslutsunderlag. Tar jag fram underlag till utskott, beredning, styrelse?
Vad var det som hände egentligen?
Plötsligt uppstår skeenden i grupper som är helt oväntade, konflikter dyker upp, någon väljer att hoppa av, etc. Gruppers utveckling är kopplat till ett framgångsrikt ledarskap. Hur kan kunskapen användas i det dagliga arbetet? Anne Bylund berättade om FIRO, Fundamental Interpersonal Relations Orientation, en relationsteori som forskats fram av Will Schutz med anledning av hur olika grupper lyckas bättre eller sämre. FIRO utgår från att alla grupper har tre huvudfaser; tillhöra, rollsökning och samhörighet.
Projektarbete
Gunilla Benner Forsberg, Stockholm berätta om projektarbete som arbetsform och problematiserade kring om vi verkligen lever upp till ”det bästa av världar” kring följande punkter:
Arbetsmetoden kan vara process även i projekt. Vi kanske tänker för lite inför val av
arbetsform. Formen kan inte vara det viktigaste – utan vad vi ska uppnå, det är lätt att bli slav under verktygen. När det krisar finns det ett värde med en modell: ”vem tar beslut, vem har mandat”? Det är viktigt att våga formulera tydliga resultat, uppföljning, implementering redan vid projektstart. Använd ”de hjälpsamma vännerna” d v s frågorna var, när, hur, varför etc.
Kommunikation och konflikt
En demokratisk styrning handlar ofta om värderingskonflikter som ska lyftas fram och debatteras. Kommunikation och konflikt har ett intimt samband och det finns konflikter som inte ger något mervärde, utan kräver dialog och förhandling för att framgång ska nås.
Olle Bingerud reflekterade kring Jan Eliassons fyra punkter vid Nätverkskonferens 2012: Ordets makt, Respekt för människor och deras kulturer, Känsla för tajming, Personliga relationer.
NHD Nätverksgrupp 7-8 november
Blir vi sjuka av inkomstskillnader? Trenden i västvärlden är tydlig. Vår levnadsstandard förbättras men skillnaderna ökar mellan rika och fattiga. Vad betyder detta för vår hälsa?
Stämmer tesen i Jämlikhetsanden - att vi blir sjuka av inkomstskillnader? Vad säger den senaste forskningen i frågan? Vad kan politiker göra för att förbättra folkhälsan? Therese Nilsson, forskare i nationalekonomi och verksam vid Lunds universitet bidrog med sina
forskningsresultat.
Vård på distans – möjlighet till jämlikare vård och hälsa med invånaren i fokus. Vad har vi för möjligheter med dagens teknik? Hur kan vi både effektivisera hälso- och sjukvården och samtidigt skapa en jämlikare vård och bättre hälsa?
Thomas Molén, Koordinator e-hälsa, Västerbottens läns landsting bidrog till aha-upplevelser och visade på många
möjligheter med e-hälsa i glesbygd, som även bör utvecklas i tätort.
Temamöten med befolkningen och samverkan kring sociala investeringar. Agneta Andreasson-Bäck, ordförande i södra hälso- och sjukvårdsberedningen i Dalarna berättade om sina erfarenheter från hälso- och sjukvårdsberedningarnas arbete och från samverkan i
Hedemora kring tidiga insatser och sociala investeringar.
Att vara befolkningsföreträdare
En kort film där två förtroendevalda från olika partier problematiserade kring rollen som befolkningsföreträdare stimulerade till diskussioner kring roller och ansvar. Filmen kommer att användas i ett utbildningspaket som nätverken ska ta fram.
NUH Nätverksgrupp 5 december: Prioriteringar, systemtänkande och simulering Nätverksgruppens möte hålls samma dag som Nätverkens årsmöten.
Vad har tjänstemännen för ansvar för prioriteringar?
Var går gränsen mellan förtroendevaldas ansvar, tjänstemännens ansvar och professionens ansvar? Hur kan vi som tjänstemän bistå i prioriteringsarbetet - utan att vi för den skull tar över det värderingsraster som våra förtroendevalda ska stå för – vilken är vår roll? Hur kan vi bidra till att utförarna tar ett tydligare ansvar för sina vertikala prioriteringar? Vilka kunskaper behöver vi som tjänstemän för att vara ett bättre stöd både till de förtroendevalda men också till utförare? Ann Fjellner, Överläkare och senior medicinsk rådgivare, Stockholms läns landsting.
Systemtänkande och simulering - för att stödja beslutsfattande inom hälso- och sjukvårdssystemet, på både strategisk och mer operativ nivå
På vilket sätt kan man bygga upp och tillhandahålla en kompetens som kan bistå vad det gäller att skapa beslutsunderlag för förändrings-, vägvals- och investeringsbeslut, och inte minst för att överhuvudtaget kunna förstå de komplexa frågor landstings-/regionvärlden brottas med. Stefan Bengtsson, funktionsledare Systemtänkande och Simulering, Stockholm, visar några
modellexempel och berättar om hur deras arbete stöttar beslutsfattarna.
Temaseminarium 6 december: Styrningsformer och dess konsekvenser