Intervjuer med sex gymnasielärare, gjorda VT09. Transkriptioner och ljudinspelningar i författarens ägo.
Tryckta källor och litteratur
Af Sandberg, J. (2010). Lärarna är skolan. Skolvärlden nr.1.
Alexandersson, M. & Lantz-Andersson, A. (2008). Konsten att göra någonting av något – myter om kunskapsbegreppets karaktär. Ingår i Rystedt, H. & Säljö, R. (red.).
Kunskap och människans redskap – teknik och lärande. Lund: Studentlitteratur, s.
197-212.
Alexandersson, M. & Limberg, L. (2004). Textflytt och sökslump: informationssökning
via skolbibliotek. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Andersson Brolin, K. (2001). Projektarbete 100 p. Lärarboken. Lund: Studentlitteratur.
Bildning och kunskap: Särtryck ur Läroplanskommitténs betänkande skola för bildning
(1992). Läroplanskommittén. Stockholm: Liber. (Statens offentliga utredningar [SOU], 1992:94).
Bruce, C. (1997). Seven faces of information literacy. Adelaide : Auslib Press.
Bruce, C. (1997). Seven faces of information literacy in higher education. Queensland University of Technology.
Bruce, C. (2001). Creating Learning Opportunities: using the relations model of IL. Creating Knowledge II. An International Conference at Malmö University, Sweden 23rd -24th of April 2001.
http://web.bit.mah.se/konferens/ck2/cabinet/bruce/Bruce010423-filer/frame.htm [2009-01-30].
Bruce, Christine (2002). Information Literacy as a Catalyst for Educational Change: A
Background Paper. White Paper prepared for Unesco, the U.S. National Commission
on Libraries and Information Science, and the National Forum on Information Literacy, for use at the Information Literacy Meeting of Experts, Prague, The Czech Republic. Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber Ekonomi.
Buckland, M. (1991). Information-as-thing. JASSIS, vol. 42:5, s. 351-360. http://people.ischool.berkeley.edu/~buckland/thing.html [2009-03-02].
Carlgren, I. & Marton, F. (2000). Lärare av i morgon. Pedagogiska magasinets skriftserie; 1. Stockholm: Lärarförbundet.
Eliasson, A. & Lindö, R. (1999). Det öppna lärorummet. Referensmaterial från Skolverket.
En hållbar lärarutbildning: Betänkande från Utredningen om en ny lärarutbildning
(2008). Utbildningsdepartementet. Stockholm: Fritzes. (Statens offentliga utredningar [SOU], 2008:109).
Fairclough, N. (2003). Analyzing discourse: Textual analysis for social research. Oxon: Routledge.
Fatton, A. & Knutsson, O. (2000). Utvärdering av NESTOR, ett verktyg för social
navigering. Slutrapport CSCW-kursen 2000.
http://www.nada.kth.se/~knutsson/nestor.pdf 2009-04-08.
Gerrevall, P. (2002). Att fånga en process. Ingår i Sammanhang och samspel – tankar
om projektarbetet. Stockholm: Skolverket, s. 53-71.
Haqvinsson, C. & Kristersson, C. (2003). Bibliotekariers pedagogiska roll: Om konsten
att lära andra att söka och använda information. Borås: Högskolan i Borås,
Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap. (Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap, 2003:78).
Hedman, J. & Lundh, A. (red.). Informationskompetenser: om lärande i
informationspraktiker och informationssökning i lärandepraktiker. Stockholm:
Carlsson.
Hult. H. (2001) Forskningsprocessen som metafor för undervisning. CUL-rapport nr 2. Linköping: Linköpings universitet.
Hård af Segerstad, H., Klasson, A. & Tebelius, U. (2007). Vuxenpedagogik – att
iscensätta vuxnas lärande. Lund: Studentlitteratur.
Ingelstam, L. (2004). Kampen om kunskapen. Stockholm: Lärarförbundets förlag. Jönsson, B. (2008). Vi lär som vi lever. Malmö: Gleerups utbildning.
Kapitzke, C. (2003). Information Literacy: A Positivist Epistemology and a Poltics of Outformation. Educational Theory, vol. 53, no. 1, s. 37-53.
KK-stiftelsen (2000). Den fjärde basfärdigheten: sju röster om värderingar, lärande
och Internet. KK-stiftelsens skriftserie 2000:9. Stockholm: Stiftelsen för kunskaps- och
kompetensutveckling.
Kuhlthau, C. C. (2004). Seeking meaning – a process approach to library and
information services. Westport, Conn.: Libraries Unlimited.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Larsson, L. (2003). Personal och organisation.
http://www.ped.uu.se/elois/ [2003-08-13].
Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys: exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur. Levy, A.M. (2003). Documents and Libraries: A Sociotechnical Perspective. Ingår I Bishop, A. (Ed.). (2003). Digital Library Use: Social Practice in Design and
Evaluation. Cambridge, MA, USA: MIT Press, s. 25-42.
Liedman, S-E. (2001). Ett oändligt äventyr. Om människans kunskaper. Stockholm: Albert Bonniers Förlag.
Liedman, S-E. (2008a). Nycklar till ett framgångsrikt liv? Om EU:s nyckelkompetenser. Intern rapport. Skolverket.
Liedman, S-E. (2008-01-24) (2008b). Bildad? Nej, nyckelkompetent. Dagens nyheter. http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/bildad-nej-nyckelkompetent-1.641123 [2009-05-06].
Limberg, L. (2002) Skolbibliotekets pedagogiska roll – en kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket.
Limberg, L., Hultgren, F. & Jarneving, B. (2002). Informationssökning och lärande: en
forskningsöversikt. Stockholm: Liber, Skolverket.
Limberg, L. & Folkesson, L. (2006). Undervisning i informationssökning. Slutrapport
från projektet Informationssökning, didaktik och lärande. (IDOL). Borås: Valfrid.
Limberg, L. & Sundin, O. (2006). Teaching information seeking. Relating information literacy education to theories of information behaviour. Information Research, vol. 12(1) paper 280. [Available at http://InformationR.net/ir/12-1/paper280.html] [2009-03-24].
Limberg, L., Sundin, O. & Talja, S. (2009). Teoretiska perspektiv på informationskompetens. Ingår i Hedman J. & Lundh A. (red.).
Informationskompetenser: om lärande i informationspraktiker och informationssökning i lärandepraktiker. Stockholm: Carlsson, s. 36-65.
Lindmark, E. (2002). Projektarbetet – ett sätt att uppnå målen i läroplanen. Ingår i Sammanhang och samspel – tankar om projektarbetet. Stockholm: Skolverket, s. 45-51. Ludvigsen S. R., Rasmussen, I. & Solheim, I. (2002). Lärande i kulturella miljöer – samtal mellan elever och lärare. Ingår i Säljö & Linderoth (red.). Utm@ningar och e-frestelser. Stockholm; Prisma, s. 212-229.
Lundh, A. (2005). Informationssökning och lärare: En studie av 4-9-lärare i övergången från utbildning till yrkespraktik. Borås: Högskolan i Borås,
Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap. (Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap, 2005:33).
Lupton, M. (2004). The Learning Connection. Information Literacy and the Student
Experience. Adelaide: Auslib Press.
Läroplan för de frivilliga skolformerna – Gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, den kommunala vuxenutbildningen, statens skolor för vuxna och vuxenutbildningen för utvecklingsstörda (Lpf 94) (2006). Stockholm: Fritzes.
Marcum, J. W. (2002). Rethinking information literacy. Library Quarterly, vol. 72, no. 1, s. 1-26.
Marton, F. (2000). The practice of learning. Nordisk pedagogik, vol. 20, no. 4, s. 230-236.
Marton, F. & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur. Nationalencyklopedin
NE.se
Niemi, H. (2002). Active learning – a cultural change needed in teacher education and schools. Teaching and Teacher Education, vol. 18, no. 17, s. 763-780.
Perselli, A-K. (2002). Teknologistudenter och informationshantering: en studie om
informationskompetens vid Linköpings tekniska högskola influerad av grounded theory.
Borås: Högskolan i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap (Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid
Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap, 2002:25).
Pilerot, O. (2007). Skriva och referera: en studie av designingenjörsstudenters och sjuksköterskestudenters informationsanvändning i samband med studieskrivande.
Borås: Högskolan i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap (Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid
Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap, 2007:31). Pilerot, O. (2009). Teoretiska perspektiv på
informationskompetens. Ingår i Hedman J. & Lundh A. (red.).
Informationskompetenser: om lärande i informationspraktiker och informationssökning i lärandepraktiker. Stockholm: Carlsson, s. 108-132.
Pilerot, O. & Hedman, J. (2009). Är informationskompetens överförbar? Ingår i Hansson, B. & Lyngfelt, A. (red.). Pedagogiskt arbete i teori och praktik – Om
bibliotekens roll för studenters och doktoranders lärande. Lund: BTJ.
Riis, U. (2000). Läroplanerna, konstruktivismen och det situerade lärandet. Ingår i Riis (red.). IT i skolan mellan vision och praktik – en forskningsöversikt. Stockholm: Liber, Skolverket, s. 25-28.
Riis, U., Holmstrand, L. & Jedeskog, G. (2000). Visionär entusiasm och realistisk
eftertänksamhet. KK-stiftelsens satsning på 27 "fyrtornsprojekt" 1996-1999. Uppsala
Savolainen, R. (2007). Information behavior and information practice: Reviewing the “umbrella concepts” of information-seeking studies. Library Quarterly, vol. 77, s. 109-132.
Selander, S. (red.) (2004). Kobran, nallen och majjen. Tradition och förnyelse i svensk
skola och skolforskning (Fif nr 12). Stockholm: Skolverket.
Sjöstrand, M. (1997). Läromedelsresurs eller boksamling? : gymnasiebibliotekets roll i
undervisningen i samhällskunskap och naturvetenskapliga ämnen. Borås:
Högskolan i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap. (Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan/ Biblioteks- och informationsvetenskap, 1997:59).
Skolverket (2002). Sammanhang och samspel – tankar om projektarbetet. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. Projektarbete – kursplan, betygskriterier och kommentarer (2000:20). Gy 2000. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2009-03-23). Teknikprogrammet. (Informationsenheten). http://www.skolverket.se/sb/d/2433/a/3479 [2009-12-07].
Skolverket. GY2011.
http://www.skolverket.se/sb/d/2885 [2010-01-20].
Stensmo, C. (2007). Pedagogisk filosofi. Lund: Studentlitteratur.
Sundin, O. (2005). Webbaserad användarundervisning: ett forum för förhandlingar om bibliotekariers professionella expertis. HumanIT, vol. 7, no. 3, s. 109-168.
Svenska Akademiens ordlista över svenska språket SAOL (1986), 11. ed. Stockholm:
Nordstedts Förlag.
Svenska skrivregler (1991). Utg. av Svenska språknämnden. 1. uppl. Solna : A&W.
(Skrifter utgivna av Svenska språknämnden ; 77).
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken - ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.
Säljö, R. (2001). The individual in social practices. Nordisk pedagogik, vol. 21, no. 2, s. 108-116.
Säljö, R. (2004). Föreställningar om lärande och tidsandan. Ingår i Selander (red.).
Kobran, nallen och majjen. Tradition och förnyelse i svensk skola och skolforskning
(Fif nr 12). Stockholm: Skolverket. s. 71-89.
Talja, S., Tuominen, K. & Savolainen, R. (2005). Isms´ in information science:
contructivism, collectivism and constructionism. Journal of Documentation, vol. 61, no. 1, s. 79-101.
Tilläggsdirektiv till utredningen om en ny lärarutbildning (U 2007:10) (2008). Utbildningsdepartementet. (Dir. 2008:43).
Tuominen. K., Savolainen. R. & Talja, S. (2005). Information Literacy as a Sociotechnical Practice. Library Quarterly, vol. 75, no. 3, s. 329-345.
Wang, P. (1999). Methodologies and methods for user behavioural research. Annual
review of Information Science and Technology (ARIST), vol. 34, s. 53-99.
Wells, G. (2007). Semiotic Mediation, Dialogue and the Construction of Knowledge.
Human Development, vol. 50, Issue 5, p. 244-274.
Wenger, E. (1998). Communities of practice – Learning, meaning, and identity. Cambridge University Press.
Wenger, E. (2006). Communities of practice – a brief introduction. http://www.ewenger.com/theory/index.htm [2010-01-27].
Wilson, Patrick (1983). Second-hand knowledge: An inquiry into cognitive authority. Westport, Conn.: Greenwood P.
Wilsson, Veronica (1997). Gymnasiebiblioteket – i och för undervisningen: en
intervjuundersökning med lärare i naturkunskap och samhällskunskap. Borås:
Högskolan i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap. (Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan/ Biblioteks- och informationsvetenskap, 1997:17).
Åkesson, M. (2002). Handledning av projektarbeten – det praktiska genomförandet. Ingår i Sammanhang och samspel – tankar om projektarbetet. Stockholm: Skolverket, s. 25-43.
Bilaga Intervjuguide
62
62
Med inspiration från Limberg, L. & Folkesson, L. (2006). Undervisning i informationssökning.
Slutrapport från projektet Informationssökning, didaktik och lärande. (IDOL). Borås: Valfrid samt
Limberg, L. (1998). Att söka information för att lära: en studie av samspel mellan informationssökning
och lärande. Borås: Valfrid.
PROJEKTARBETE
och projektorienterat arbetssätt
INFORMATIONSSÖKNING
och informationskompetens
LÄRPROCESSER
Inledning Ålder?
När gick du lärarutbildningen? När började du arbeta som lärare? Undervisningsämnen?
Handledare för projektarbete vid program/studieinriktning…
Projektarbete och projektorienterat arbetssätt
Berätta om det projektarbete som dina elever gör:
Vad syftar projektarbetet till?
Vad vill du att eleverna ska lära sig av arbetet? Centrala inlärningsmål? Vilka förutsättningar behövs?
Jobbar eleverna individuellt?
Vad innebär projektorienterat arbetssätt för dig?:
Vem har deltagit i planeringen?
Vilken handledning får eleverna under projektarbetet? Av vem? När? Hur? Om vad?
Hur tar du del av elevernas arbete under processens gång? Hur sker samverkan med andra handledare?
Ev. svårigheter/utmaningar? Möjligheter?
Informationssökning och informationskompetens
Hur får eleverna tag i information till sina projektarbeten?:
Hur ser du på elevernas informationssökning? Hur söker eleverna information?
Var söker de information? Källor?
Vad hänvisar du eleverna till? (teori vs praktik) Vad säger du till eleverna? Är det svårt för eleverna att hitta material?
Vilken hjälp får eleverna?
Hur är de förberedda på informationssökning?
Hur ser du på bibliotekariens/bibliotekets roll vid projektarbetet?
Hur ser du på din roll som handledare gällande informationssökning vid projektarbete?
Vad tycker du är viktigt att eleverna lär sig när det gäller informationssökning? Vad är informationssökning för dig?
Inom biblioteks- och informationsvetenskap använder man ofta ett begrepp:
informationskompetens, har du kommit i kontakt med detta någon gång?
Vad innebär i så fall informationskompetens för dig? (avgräns. gentemot andra
begrepp; Bruce – ”livslångt lärande, kritiskt tänkande, datorkompetens eller IT-kompetens”
Hur tror du att elever lär sig söka/hitta/kritiskt värdera/använda (blir informationskompetenta) information?
Kunskap och lärande
Hur ser du generellt sett på balansen mellan katederundervisning och elevernas mer självstyrda arbete?
Ser du dig själv som att du använder dig av en/flera uttalade pedagogiska metoder? (föreläsning, grupparbete, projekt, PBL…)
Vad är kunskap för dig? (kunskapsformer: fakta - information, regler &
konventioner, förståelse - teori, färdighet - praktisk, förtrogenhet - tyst63)
Vad ingår i kunskapsprocessen? (planering, inspiration, problemformulering,
informationsinsamling, bearbetning, presentation och uppföljning64)
Vad innebör begreppet lärande för dig? (formellt/informellt lärande, fokus på
undervisning/inlärning respektive lärande)
Övrigt
Jag har inga fler frågor. Är det något du vill kommentera eller fråga innan vi avslutar?
63 Bildning och kunskap: särtryck ur Läroplanskommittens betänkande skola för bildning (SOU 1999:94), s. 31-33.
64
Eliasson, Anette & Lindö, Rigmor (1999). Det öppna lärorummet. Referensmaterial från Skolverket, s. 18.