Abrahamsson, N. (2009). Andraspråksinlärning. Lund: Studentlitteratur.
Abrahamsson, N., & Hyltenstam, K. (2013). Mognadsbegränsningar och den kritiska perioden för andraspråksinlärning. I Hyltenstam, K., & Lindberg, I. (Red.). Svenska som andra
språk – i forskning, undervisning och samhälle. (s. 221-257). Lund: Studentlitteratur.
Braze, D., Tabor, W., Shankweiler, D. P., & Mencl, W. E. (2007). Speaking up for vocalbury: Reading skill differences in young adults. Journal of learning disabilities. Vol 40. Nr. 3. (s. 226-243).
Bryman, A. (2009). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Bråten, I. (2010). Läsförståelse – komponenter, svårigheter och åtgärder. I Bråten, I. (Red.). Läsförståelse i teori och praktik. (s. 47-81). Lund: Studentlitteratur.
Carlström. M. (2016). Pedagogisk utredning vid läs och skrivsvårigheter. I Ericson, B. (Red.).
Utredning av läs- och skrivsvårigheter. (s. 91-150). Lund: Studentlitteratur.
Ellis, R. (2008). The study of second language acquisition (2nd edition). Oxford: Oxford University Press.
Elmeroth, E. (2012). Intersektionella perspektiv. I Elmeroth, E. (Red.). Normkritiska
perspektiv: i skolans likabehandlingsarbete. (s. 29-44). Lund: Studentlitteratur.
Elwér, Å., Fridolfsson, I., Samuelsson, S., & Wiklund, C. (2011). LäSt. Stockholm: Hogrefe Psykologiförlaget.
Eriksen Hagtvet, B. (2004). Språkstimulering. Del 1: Tal och skrift i förskoleåldern. Stockholm: Natur och Kultur.
Franker, Q. (2013). Att utveckla litteracitet i vuxen ålder – alfabetisering i en tvåspråkig kontext. I Hyltenstam. K & Lindberg, I. (Red.). Svenska som andra språk: i forskning,
undervisning och samhälle. (s. 771-815). Lund: Studentlitteratur.
Frost, J., Madsbjerg, S., Niedersøe, J., Olofsson, Å., & Møller Sørensen, P. (2005). Semantic and phonological skills in predicting reading development: from 3-16 years of age.
Dyslexia, Vol. 11. Nr. 2. (s. 79-92). Doi: 10.1002/dys.292.
Fälth. L. (2013). The use of interventions for promoting reading development among
struggling readers. Linnaeus University Dissertations. Nr. 123. Linnéuniversitetet,
Gallaway, C., & Richard, B. J. (1994). Input and interaction in language acquisition. Cambridge: Cambridge University Press.
Gough, P. B., & Hillinger, M. L. (1980). Learning to read: An unnatural act. Bulletin of the
Orton Society. Vol. 30. (s. 179-196).
Gough, P. B., & Tunmer, W. (1986). Decoding, reading and reading disability. Remedial and
special education. Vol. 7. Nr. 1. (s. 6-10). Doi: 10.1177/074193258600700104.
Hammarberg, B. (2013). Teoretiska ramar för andraspråksforskning. I Hyltenstam, K., & Lindberg, I. (Red.). Svenska som andra språk – i forskning, undervisning och samhälle. (s. 27-84). Lund: Studentlitteratur.
Hoover, W. A., & Gough, P. B. (1990). The simple view of reading. Reading and writing. Vol. 2. Nr. 2. (s. 127-160). Doi:10.1007/BF00401799.
Hyltenstam, K. (2007). Modersmål och svenska som andra språk. I Ewald, A., & Garme, B. (Red.). Att läsa och skriva – forskning och beprövad erfarenhet. (s. 45-70). Stockholm, Myndigheten för skolutveckling: Liber.
Høien, T., & Lundberg, I. (1997). Dyslexi. I Ericsson, B. (Red.). Utredning av läs- och
skrivsvårigheter. (s. 111). Stockholm: Natur och Kultur.
Høien, T., & Lundberg, I. (2013). Dyslexi från teori till praktik. Stockholm: Natur och Kultur.
Jacobsson, C. (2014). LäsKedjor 2. Stockholm: Hogrefe Psykologiförlaget.
Jarvis, P. (1992). Paradoxes of learning: On becoming an individual in society. London/New York: Routledge.
Kamhi, A. G., & Catts, H. W. (2012). Language and reading disabilites. Boston: Pearson Education.
Liberg, C., & Säljö, R. (2014). Grundläggande färdigheter – att bli medborgare. I Liberg, C. (Red.). Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare (s. 357-378). Stockholm: Natur och Kultur.
Lindberg, I. (1995). Second language discourse in and out of classrooms. Stockholm: Centre for research on bilingualism,Stockholm University.
Lindberg, I. (2002). Myter om tvåspråkighet. Språkvård. Nr. 4. (s. 22-28). [23/12/16]. http://www.spraknamnden.se/sprakvard/innehallsforteckning/4_02/Lindberg.pdf.
Lindberg, I. (2013). Samtal och interaktion i andraspråksforkning. I Hyltenstam, K., & Lindberg, I. (Red.). Svenska som andra språk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Lindberg, I., & Sandwall, K. (2012). Samhälls- och undervisningsperspektiv på svenska som andra språk för vuxna invandrare. I Hyltenstam, K., Axelsson, M., & Lindberg, I. (Red).
Flerspråkighet – en forskningsöversikt. (s. 368-478). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Lundberg. I. (2006). Alla kan lära sig läsa och skriva. Stockholm: Natur och kultur.
Lundberg, I., Taube, K., & Tornéus, M. (1984). Handledning för kartläggning och utveckling. Umesol. Stockholm: Psykologifölaget.
Magnusson, E., & Nauclér, K. (1993). Bedömning av språklig medvetenhet hos förskolebarn
och skolbarn. Löddeköpinge: Pedagogisk design.
Myrberg, M. (2001). Att förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter. Stockholm: Skolverket.
Myrberg, M. (2007). Läs- och skrivsvårigheter. I Ewald, A., & Garme, B. (Red.). Läsa och
skriva – forskning och beprövad erfarenhet. (s. 73-101). Stockholm, Myndigheten för
skolutveckling: Liber.
Nettelbladt, U. (2013). Tidig pragmatisk utveckling. I Nettelbladt, U., & Salameh, E-K. (Red.). Språkutveckling och språkstörning hos barn. Del 2. (s. 233-236). Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C. (2006). Inkludering av elever i behov av särskilt stöd – vad betyder det och vad vet vi? Forskning i fokus. Nr. 28. (s. 13- 22). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Norton Peirce, B. (1995). Social identity, investment, and language learning. TESOL Quarterly. Vol. 29. Nr. 1. (s. 9-31).
Perfetti, A. C., & Marron, A. M. (1998). Learning to read: Literacy acquisition by children and
adults. I Wagner, D. A. (Red.). Advances in adult literacy research and development. (s.
1-43). New York, NY: Hampton Press.
Prop. 2014/15:85: Ökad individanpassning – en effektivare sfi och vuxenutbildning.
Stockholm: Utbildningsdepartementet. [21/12/2016].
http://www.regeringen.se/contentassets/3ee05cc3d88c4646a635bc54b36e9a1a/okad-individanpassning-en-effektivare-sfi-och-vuxenutbildning-prop.-20141585.
Regeringskansliet (2016). [14/12/2016].
http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/07/nu-blir-sfi-en-del-av-komvux/.
Salillas, E., & Wicha, N. Y. Y. (2012). Early learning shapes the memory networks for arithmetic: evidence from brain potentials in bilinguals. Psychological science. Vol. 23. Nr. 7. (s. 745–755). San Antonio: University of Texas Health Science Center.
SFS, 210:800, 1 kap. 5 §. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS, 210:800, 20 kap. 2 §. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skehan, P. (1991). Individual differences in second language learning. Studies in second
language acquisition. Vol. 13. Nr. 2. (s. 275- 298). Doi./10.1017/S0272263100009979.
Skolverket, (2011). Beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, skola och vuxenutbildning. Svenskundervisning för invandrare (sfi), (s. 128-138). Stockholm: Skolverket.
Skolverket, (2012a). Läroplan för vuxenutbildningen 2012. Stockholm: Skolverket.
Skolverket, (2012b). Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare. Stockholm: Skolverket.
Skolverket, (2012c). Greppa språket - Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. [14/12/2016]. http://www.skolverket.se/publikationer?id=2573. Stockholm: Skolverket.
Skolverket, (2015). Individanpassningar, extra anpassningar och orienteringskurser inom
vuxenutbildningen. Stockholm: Skolverket.
Stanovich, Keith. E. (1986). Matthew effects in reading: Some consequences of individual differences in the acquisition of literacy. Reading research quarterly. Vol. 21. Nr. 4. (s. 360-407).
Street, B. V. (1984). Literacy in theory and practice. Cambridge, NY: Cambridge University Press.
Strömqvist, S. (2010). Barns tidiga språkutveckling. I Bjar, L., & Liberg. C. (Red.). Barn
utvecklar sitt språk. (s. 57-76). Lund: Studentlitteratur.
Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund. Studentlitteratur.
Tideman, M. (2004). Den stora utmaningen: om att se olikheter som en resurs i skolan. Halmstad: Högskolan i Halmstad, Malmö Högskola och Wigforssinstitutet för välfärdsforskning.
Torgesen, J. K. (2002). The prevention of reading difficulties. Journal of school psychology, Vol. 40. Nr. 1. (s. 7-26.).
Torgesen, J. K., Alexander, A., & Wagner, R. K. (2001). Intensive remedial instruction for children with severe reading disabilities. Journal of learning disabilities. Vol. 34. Nr. 1. (s. 33-58).
Torgesen, J. K., & Wagner, R. K. (1987). The nature of phonological processing and its causal role in the acquisition of reading skills. Psychological bulletin. Nr. 101. Nr. 2. (s. 192-212).
UNESCO, (2001). Literacy and adult education. thematic studies. World education forum. Education for all. Dakar, Senegal 2000. Paris: UNESCO.
UNESCO, (2006). Literacy for life. EFA Global monitoring report. (s. 147-159). Paris: UNESCO.
Vetenskapsrådet, (2011). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vygotsky, L. (1999). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Wedin, Å. (2010). Att läsa och skriva på sitt andraspråk. I Musk, N., & Wedin, Å.
Flerspråkighet, identitet och lärande. (s. 173- 191). Lund: Studentlitteratur.
Wendick, G. (2012). Intensivläsning – Upprepad läsning med strukturerade läslistor. Jönköping: Wendick-modellen.
Wolff, U. (2011). Effects of randomized reading intervention study: An application of structural equation modelling. Dyslexia. Vol 17. Nr. 4. (s. 295-311). Doi: 10.1002/dys.438.
Yin, R. K. (2003). Case study research: Design and methods. Thousand Oaks: Sage Publications.