7.1. Otryckta källor
Enkätsvar från 47 elever på fordonsprogrammet insamlade vid en gymnasieskola i en mellanstor svensk stad under september 2016. Finns i min ägo.
Enkätsvar från 52 elever på fordonsprogrammet insamlade vid en gymnasieskola i en mellanstor svensk stad under november 2016. Finns i min ägo.
Intervjuer med tre elever på fordonsprogrammet vid en gymnasieskola i en mellanstor svensk stad utförda under september och november 2016. Inspelningar och transkribering finns i min ägo.
7.2. Tryckta källor och litteratur
Böcker
Ajvide Lindqvist, J. (2005). Låt den rätte komma in. ([Ny utg.]). Stockholm: Ordfront. Ajvide Lindqvist, J. (2008). När de döda vaknar. Stockholm: LL-förlaget.
Alander, J. (2011). Punkt. Östersund: Jengel.
Fredriksson, U. & Taube, K. (2012). Läsning, läsvanor och läsundersökningar. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Furhammar, S. (1997). Varför läser du?. Stockholm: Carlsson. Keenan, S. (2009). Trasig. Malmö: Bra böcker.
Malmgren, G. (1992). Gymnasiekulturer: lärare och elever om svenska och kultur. Diss. Lund : Univ.. Lund.
Molloy, G. (2002). Läraren, litteraturen, eleven: en studie om läsning av skönlitteratur på högstadiet. Stockholm: Lärarhögskolan.
Nilsson, S K. (2015). Internetgenerationens. syn på fiktionsläsning. Samtal mellan unga vuxna i fokusgrupper. I T. Pettersson (Red.) Litteraturen på undantag?: unga vuxnas fiktionsläsning i dagens Sverige. (s. 245–259). Göteborg: Makadam.
Nordberg, O. (2015). Endast avkoppling från uppkoppling? Svenska tonåringars attityder till fiktionslitteratur. I T. Pettersson (Red.) Litteraturen på undantag?: unga vuxnas
fiktionsläsning i dagens Sverige. (s. 181–205). Göteborg: Makadam.
Pettersson, T. (2015). Att lära sig något av det som inte är sant: 72 gymnasister om fiktionellt och dokumentärt berättande. I T. Pettersson (Red.) Litteraturen på undantag?: unga vuxnas fiktionsläsning i dagens Sverige. (s. 72–77). Göteborg: Makadam.
Pettersson, T. (red) (2015). Litteraturen på undantag?: unga vuxnas fiktionsläsning i dagens Sverige. Göteborg: Makadam.
Sandemo, M. (1982-1989). Sagan om isfolket. Helsingborg: Boknöje.
Thomson, J. (1987). Understanding teenagers' reading: reading processes and the teaching of literature. New York: Nichols Pub. Co..
Wohrne Wennerström, M. (2015). Begär eller uppror? Attityder till läsning inom 3 gymnasiegrupper. I T. Pettersson (Red.) Litteraturen på undantag?: unga vuxnas fiktionsläsning i dagens Sverige. (s. 209–243). Göteborg: Makadam.
Årheim, A. (2012). Misery lit: om suget efter brutala och självutlämnande berättelser. Lund: BTJ.
Elektroniska resurser
Andersson, J. (2015). Med läsning som mål [Elektronisk resurs]. Kulturrådet. Hämtad november, 23, 2016 från http://www.kulturradet.se/Documents/publikationer/2015/ med_lasning_som_mal.pdf
Asplund, S. (2010). Läsning som identitetsskapande handling [Elektronisk resurs] : gemenskapande och utbrytningsförsök i fordonspojkars litteratursamtal. Diss. Karlstad :
Karlstads universitet, 2010. Karlstad. Hämtad november, 23, 2016 från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:292579/FULLTEXT02
Clark, C., & Douglas, J. (2011). Young People’s Reading and writing. London: National Literacy Trust. Hämtad november, 15, 2016 från http://www.literacytrust.org.uk/assets/ 0001/0177/Attitudes_towards_Reading_Writing_Final_2011.pdf
Clark, C., & Rumbold, K. (2006). Reading for pleasure: a research overview. London: National Literacy Trust. Hämtad november, 15, 2016 från http://files.eric.ed.gov/fulltext/
ED496343.pdf
Englund, B. (1997). Skolans tal om litteratur [Elektronisk resurs] : om gymnasieskolans
litteraturstudium och dess plats i ett kulturellt återskapande med utgångspunkt i en jämförelse av texter för litteraturundervisning i Sverige och Frankrike. Diss. Stockholm : Stockholms
universitet, 1997. Stockholm. Hämtad november, 25, 2016 från http://su.diva-portal.org/ smash/get/diva2:437090/FULLTEXT01.pdf
Facht, U., & Hellingwerf, K. (2016). Läser någon något? Nordicom. Hämtad november, 24, 2016 från http://nordicom.gu.se/sv/mediefakta/nyheter/laser-vi-fortfarande-bocker-trender-ur-mediebarometern
Farmer, L., & Stricevic, I. (2011). Using research to promote literacy and reading in libraries: guidelines for librarians. IFLA professional reports no. 125. Hämtad november 16, 2016 från http://www.ifla.org/files/assets/hq/publications/professional-report/125.pdf
Gambrell B, L. (2011). Seven Rules Of Engagement: What’s Most Important to Know About Motivation to Read. The Reading Teacher. 65, 172–178. Hämtad november, 8, 2016 från http://www.readinghalloffame.org/sites/default/files/
final_pdf_of_ms_10.1002_trtr.01024.pdf
OECD (2002). Reading for change: Performance and engagement across countries. Results from PISA 2000. New York: Organisation for Economic Cooperation and Development. Hämtad november, 16, 2016 från https://www.oecd.org/edu/school/
programmeforinternationalstudentassessmentpisa/33690986.pdf
Reslegård, I. (2014-02-11). Läsförståelse nödvändig för att kunna tillgodogöra sig praktisk kunskap. Östersundsposten. Hämtad november, 20, 2016 från http://www.op.se/jamtland/ ostersund/lasforstaelse-nodvandig-for-att-kunna-tillgodogora-sig-praktisk-kunskap Regeringens proposition 2013/14:3. Läsa för livet. Stockholm: Kulturdepartementet. Hämtad november, 23, 2016 från http://www.regeringen.se/rattsdokument/proposition/
2013/09/prop.-2013143/
Dir 2016:78, Kommittédirektiv. Läsfrämjande insatser i och utanför skolan. [Elektronisk]. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad november, 20, 2016 från https:// www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/kommittedirektiv/lasframjande-insatser-i-och-utanfor-skolan_H4B178
Sandeberg J af. (2012-09-25). Lyckat läsprojekt i Hässleholm. Skolvärlden. Hämtad
november, 26, 2016 från http://skolvarlden.se/artiklar/lyckat-laesprojekt-i-haessleholm Skolverket. (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 [Elektronisk resurs]. Stockholm: Skolverket. Hämtad november, 23, 2016 från http:// www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http %3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak %2FBlob%2Fpdf2705.pdf%3Fk%3D2705
Skolverket (2016a). Läslyftet. [Elektronisk resurs]. Stockholm: Skolverket. Hämtad
november, 23, 2016 från http://www.skolverket.se/kompetens-och-fortbildning/larare/ laslyftet
Skolverket. (2013). PISA 2015. 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och matematik [Elektronisk resurs]. Stockholm: Skolverket. Hämtad november, 24, 2016 från http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation? _xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext %2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3126
Skolverket. (2016b). Svenska elever bättre i PISA. Stockholm: Skolverket. Hämtad december, 22, 2016 från http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok %2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3725
SOU 2012:65. Läsandets kultur: slutbetänkande av Litteraturutredningen. Stockholm: Fritze. Hämtad november, 12, 2016 från https://data.riksdagen.se/fil/
F7768127-700F-4FAD-9110-5F0D9025108E
Statens medieråd (2015). Ungar & medier 2015: Fakta om barns och ungas användning och upplevelser av medier. Stockholm: Statens medieråd.
Svensk biblioteksförening (2009). På säker grund: en Delfiundersökning om vilken
biblioteksforskning som behövs. Stockholm: Svensk biblioteksförening. Hämtad november, 29, 2016 från http://www.biblioteksforeningen.org/wp-content/uploads/2011/08/
Pa_saker_grund.pdf
Viscovi, D. (2014-08-08). Sämre läsförståelse naturlig följd av nya digitalsamhället. Dagens nyheter. Hämtad november, 20, 2016 från http://www.dn.se/debatt/samre-lasforstaelse-naturlig-foljd-av-nya-digitalsamhallet/
Westerlund, J. (2005-10-19). 16-åriga pojkar läser minst. Svensk bokhandel. Hämtad november, 20, 2016 från http://www.svb.se/nyheter/16-ariga-pojkar-laser-minst