Källor
BiSOS A. 1900. Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse för år 1900. Tredje avdelningen. Bidrag till Sveriges Offentliga Statistisk. A) Befolkningsstatistik. Ny följd.
XLII:3. Stockholm.
Nilsson, L. 2010. Historisk Tätortsstatistik, del 5: Folkmängden i tätortsregioner 1900–1950.
Stockholm: Stads- och kommunhistoriska institutet.
Nilsson, L. 2011. Historisk Tätortsstatistik, del 6: Folkmängden i tätortsregioner 1950–2005.
Stockholm: Stads- och kommunhistoriska institutet.
SOS. 1910. Folkräkningen den 31 december 1910. II. Folkmängdens fördelning efter kön, ålder och civilstånd. Sveriges Officiella Statistik. Folkmängden och dess förändringar.
Stockholm.
SOS. 1920. Folkräkningen den 31 december 1920. III. Folkmängdens fördelning efter ålder, kön, civilstånd och födelseort. Äktenskapen efter varaktighet och efter makarnas ålder.
Sveriges Officiella Statistik. Folkmängden och dess förändringar. Stockholm.
SOS. 1930. Folkräkningen den 31 december 1930. II. Bygdefördelning. Folkmängdens fördelning efter ålder. kön och civilstånd. Inrikes omflyttning (inkl. fördelning efter födelseort). Sveriges Officiella Statistik. Folkmängden och dess förändringar. Stockholm.
SOS. 1935/36. Särskilda folkräkningen 1935/36. II. Allmänna folkräkningen den 31 december 1935: folkmängden i ettårs- och femårsklasser efter kön och civilstånd. Sveriges Officiella Statistik. Folkmängden och dess förändringar. Stockholm.
SOS. 1940. Folkräkningen den 31 december 1940. II. Folkmängdens efter ålder, kön och civilstånd Sveriges Officiella Statistik. Folkmängden och dess förändringar. Stockholm.
SOS. 1945. Folkräkningen den 31 december 1945. VI. Totala räkningen. Sveriges Officiella Statistik. Folkmängden och dess förändringar. Stockholm.
SOS. 1950. Folkräkningen den 31 december 1950. III. Totala räkningen. Sveriges Officiella Statistik. Folkmängden och dess förändringar. Stockholm.
SOS. 1960. Folkräkningen den 1 november 1960. III. Folkmängd i hela riket och länen efter kön, ålder och civilstånd mm. Sveriges Officiella Statistik. Folkmängden och dess
förändringar. Stockholm.
SOS. 1965. Folk- och Bostadsräkningen den 1 november 1965. III. Folkmängd i hela riket och länen efter kön, ålder och civilstånd mm. Sveriges Officiella Statistik. Stockholm.
SOS. 1970. Folk- och Bostadsräkningen 1970. Del 3. Befolkning i hela riket och länen, utlänningar och utrikes födda personer m m. Sveriges Officiella Statistik. Stockholm.
SOS. 1975. Folk- och Bostadsräkningen 1975. Del 3:3. Folkmängd i hela riket och länen mm, samt utländska medborgare och utrikes födda i hela riket. Sveriges Officiella Statistik.
Stockholm.
45 SOS. 1980. Folk- och Bostadsräkningen 1980. Del 3. Folkmängd och samboende. Sveriges Officiella Statistik. Stockholm.
SOS. 1990. Folk- och Bostadsräkningen 1990. Del 2. Folkmängd och samboende. Sveriges Officiella Statistik. Stockholm.
SCB 2020. Befolkningsstatistik i sammandrag 1960–2019. https://www.scb.se/hitta-
statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens- sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/befolkningsstatistik-i-sammandrag/ (Hämtad 2020-03-18).
Sveriges riksdag. 1901. Första kammarens protokoll. Band 3, Nr. 29–63.
Sveriges riksdag. 1916. Andra kammarens protokoll. Band 4, Nr. 63–74.
Sveriges riksdag. 1916. Första kammarens protokoll. Band 2, Nr. 38–60.
Sveriges riksdag. 1920. Första kammarens protokoll. Band 3, Nr. 28–40.
Sveriges riksdag. 1922. Andra kammarens protokoll. Band 1, Nr. 1–12.
Sveriges riksdag. 1922. Andra kammarens protokoll. Band 2, Nr. 13–20.
Sveriges riksdag. 1922. Första kammarens protokoll. Band 2, Nr. 14–22.
Sveriges riksdag. 1922. Första kammarens protokoll. Band 2, Nr. 14–22.
Sveriges riksdag. 1922. Första kammarens protokoll. Band 5, Nr. 38–43.
Sveriges riksdag. 1933. A2 Första kammarens protokoll. Band 2, Nr. 19–30.
Sveriges riksdag. 1937. B3 Andra kammarens protokoll. Band 3, Nr. 24–34.
Sveriges riksdag. 1944. B2 Andra kammarens protokoll. Band 2, Nr. 12–19.
Sveriges riksdag. 1946. B3 Andra kammarens protokoll. Band 3, Nr. 21–25.
Sveriges riksdag. 1952. A2 Riksdagens protokoll. Första kammaren. Band 2, Nr. 15–23.
Sveriges riksdag. 1952. B2 Riksdagens protokoll. Andra kammaren. Band 2, Nr. 10–17.
Sveriges riksdag. 1953. A1 Riksdagens protokoll. Första kammaren. Band 1, Nr. 1–14.
Sveriges riksdag. 1953. B2 Riksdagens protokoll. Andra kammaren. Band 2, Nr. 12–18.
Sveriges riksdag. 1954. B1 Riksdagens protokoll. Andra kammaren. Höstsessionen. Nr. 25–
33.
Sveriges riksdag. 1955. A1 Riksdagens protokoll. Första kammaren. Band 1, Nr. 1–14.
Sveriges riksdag. 1955. B1 Riksdagens protokoll. Andra kammaren. Band 2, Nr. 10–16.
Sveriges riksdag. 1958. A Riksdagens protokoll. Första Kammaren. B-riksdagen. Band 1, Nr.
1–14.
46 Sveriges riksdag. 1958. B2 Riksdagens protokoll. Andra kammaren. B-riksdagen. Band 2, Nr.
8–15.
Sveriges riksdag. 1959. A2 Riksdagens protokoll. Första kammaren. Band 2, Nr. 14–22.
Sveriges riksdag. 1959. B2 Riksdagens protokoll. Andra kammaren. Band 2, Nr. 11–16.
Sveriges riksdag. 1962. A1 Riksdagens protokoll. Första kammaren. Band 1, Nr. 1–13.
Sveriges riksdag. 1962. A4 Riksdagens protokoll. Första kammaren. Höstsessionen. Nr. 26–36.
Sveriges riksdag. 1962. B2 Riksdagens protokoll. Andra kammaren. Band 2, Nr. 11–15.
Sveriges riksdag. 1962. B4 Riksdagens protokoll. Andra kammaren. Band 4, Nr. 21–26.
Sveriges riksdag. 1962. B5 Riksdagens protokoll. Andra kammaren. Höstsessionen. Nr. 27–37.
Sveriges riksdag. 1967. B4 Riksdagens protokoll. Andra kammaren. Band 2, Nr. 24–29.
Sveriges riksdag. 1967. A3 Riksdagens protokoll. Första kammaren. Band 3, Nr. 27–35.
Sveriges riksdag. 1969. B5 Riksdagens protokoll. Andra kammaren. Band 5, Nr. 27–30.
Sveriges riksdag. 1969. A3 Riksdagens protokoll. Första kammaren. Band 3, Nr. 23–30.
Sveriges riksdag. 1970. B4 Riksdagens protokoll. Andra kammaren. Band 4, Nr. 23–27.
Sveriges riksdag. 1970. A4 Riksdagens protokoll. Första kammaren. Band 4, Nr. 26–31.
Sveriges riksdag. 1913a. Register till Riksdagens protokoll med bihang, 1900–1910. Band 1, Personregister; Sakregister, A-G. Stockholm.
Sveriges riksdag. 1913b. Register till Riksdagens protokoll med bihang, 1900–1910. Band 2, Sakregister, H-Q. Stockholm.
Sveriges riksdag. 1913c. Register till Riksdagens protokoll med bihang, 1900–1910. Band 3, Sakregister, R-Ö. Stockholm.
Sveriges riksdag. 1922a. Register till Riksdagens protokoll med bihang, 1911–1920. Band 1, Personregister; Sakregister, A-G. Stockholm.
Sveriges riksdag. 1922b. Register till Riksdagens protokoll med bihang, 1911–1920. Band 2, Sakregister, H-Q. Stockholm.
Sveriges riksdag. 1922c. Register till Riksdagens protokoll med bihang, 1911–1920. Band 3, Sakregister, R-Ö. Stockholm.
Sveriges riksdag. 1933a. Register till Riksdagens protokoll med bihang, 1921–1930. Band 1, Personregister; Sakregister, A-K. Stockholm.
Sveriges riksdag. 1933b. Register till Riksdagens protokoll med bihang, 1921–1930. Band 2, Personregister; Sakregister, L-Ö. Stockholm.
Sveriges riksdag. 1942a. Register till Riksdagens protokoll med bihang, 1931–1940. Band 1, Personregister; Sakregister, A-K. Stockholm.
47 Sveriges riksdag. 1942b. Register till Riksdagens protokoll med bihang, 1931–1940. Band 2, Sakregister, L-Ö. Stockholm.
Sveriges riksdag. 1952a. Register till Riksdagens protokoll med bihang, 1941–1950. Band 1, Personregister; Sakregister, A-K. Stockholm.
Sveriges riksdag. 1952b. Register till Riksdagens protokoll med bihang, 1941–1950. Band 2, Sakregister, L-Ö. Stockholm.
Sveriges riksdag. 1962a. Register till Riksdagens protokoll med bihang, 1951–1960. Band 1, Personregister; Sakregister, A-K. Stockholm.
Sveriges riksdag. 1962b. Register till Riksdagens protokoll med bihang, 1951–1960. Band 2, Sakregister, L-Ö. Stockholm.
Sveriges riksdag. 1974a. Register till Riksdagens protokoll med bihang, 1961–1970. Band 2, Sakregister, A-K. Stockholm.
Sveriges riksdag. 1974b. Register till Riksdagens protokoll med bihang, 1961–1970. Band 3, Sakregister, L-Ö. Stockholm.
Litteratur
Alm, M. 2002. Kungsord i elfte timmen. Språk och självbild i det gustavianska enväldets legitimitetskamp 1772–1809. Stockholm: Atlantis.
Andersson, Catrine. 2011. Hundra år av tvåsamhet. Äktenskapet i svenska statliga utredningar 1909–2009. Lund: Arkiv förlag.
Bergström, G. & K. Boréus. 2005. Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Borevi, K. 2010. ”Dimensions of citizenship: European integration policies from a Scandinavian perspective” i B. Bengtsson, P. Strömblad & A-H. Bay (red.) Diversity, inclusion and citizenship in Scandinavia. Newcastle upon Tyne: Cambridge Scholars Publishing, 2010, s. 19–46.
Danielsson, M. 2008. Fängslande idéer i politik och teori. En teoretisk granskning. Lic.-uppsats, Uppsala universitet.
de Vries, J. 1990. ”Problems in the Measurement, Description, and Analysis of Historical Urbanisation” i van der Would, Hayami & de Vries (red.) Urbanization in History. A Process of Dynamic Interactions, pp. 43-60. Oxford: Clarendon Press.
Ekonomhistoriska institutionen, Lunds universitet. 2017. Economic History Data.
https://www.ekh.lu.se/en/research/economic-history-data (Hämtad 2020-04-21)
Emigrationsutredningen. 1913. Emigrationsutredningen. Betänkande i utvandringsfrågan och därmed sammanhängande spörsmål. Stockholm: Nordiska bokh.
48 Enflo, K., M. Henning & M. Wennergren Nousiainen. 2016. Urbanisering och ekonomisk utveckling: En översikt över debatten och forskningsmiljöer i Sverige. Handelshögskolan, Göteborgs universitet (CRA Working Paper 2016:5).
Fischer, F. 2003. Reframing Public Policy: Discursive Politics and Deliberative Practices.
Oxford University Press.
Green, P., & T. Ward. 2004. State Crime: Governments, Violence and Corruption. London:
Pluto Press.
Hirdman, Y., J. Björkman & U. Lundberg. 2012. Sveriges historia. [rösträtt och demokrati, fackföreningar, förbudsomröstning, depression, Ådalskravaller, Kreugerkrasch, kohandel, Saltsjöbadsavtal, folkhem, krispolitik, urbanisering, neutralitet, samlingsregering,
beredskapstid, ATP-reform, radio och teve, bilism, rekordår] 1920–1965. Stockholm:
Norstedts.
Hohenberg, P.M. & L.H. Lee. 1995. The Making of Urban Europe, 1000-1994. (2ed).
Cambridge, Mass.: Harvard University Press.
Håkansson, J. 2014. Konungsliga motbilder. Den kungliga legitimitetens ifrågasättande i 1700- och 1800-talets Sverige. Kandidatuppsats, Uppsala universitet.
Institutet för bostads- och urbanforskning. Aktuell forskning.
https://www.ibf.uu.se/forskning/aktuell-forskning/ (Hämtad 2020-04-21)
Lilja, S. 2000. Tjuvehål och stolta städer. Urbaniseringens kronologi och geografi i Sverige (med Finland) ca 1570-tal till 1810-tal. Studier i stads- och kommunhistoria, 20.
Lind, A. 2017. Stöd eller egenansvar? Den politiska diskursen kring nyanländas etablering 2013–2017. Kandidatuppsats, Uppsala universitet.
Magnusson, L. 2000. An Economic History of Sweden. New York: Routledge.
Myrdal, A. & G. Myrdal. 1934. Kris i befolkningsfrågan. Stockholm: Albert Bonniers förlag.
Nilsson, L. 1989. Den urbana transitionen. Tätorterna i svenska samhällsomvandling 1800–
1980. Studier i stads- och kommunhistoria, 5. Stockholm: Stadshistoriska institutet.
Nilsson, L. 1992. Historisk Tätortsstatistik, Del 1: Folkmängden i administrativa tätorter 1800–1970. Stockholm: Stads- och kommunhistoriska institutet.
Nilsson, L. & S. Lilja. 1996. Historisk tätortsstatistik. Del 2: Städernas folkmängd och tillväxt: Sverige (med Finland) ca 1570-tal till 1810-tal. Stockholm: Stads- och
kommunhistoriska institutet.
Nilsson, L. 2008. Historisk Tätortsstatistik, Del 4: Folkmängden i icke-administrativa tätorter 1900–1950. Stockholm: Stads- och kommunhistoriska institutet.
Nilsson, L. 2010. Historisk Tätortsstatistik, del 5: Folkmängden i tätortsregioner 1900–1950.
Stockholm: Stads- och kommunhistoriska institutet.
49 Nilsson, L. 2011. Historisk Tätortsstatistik, del 6: Folkmängden i tätortsregioner 1950–2005.
Stockholm: Stads- och kommunhistoriska institutet.
Nilsson Hammar, A. 2012. Lyckans betydelse: sekularisering, sensibilisering och individualisering i svenska skillingtryck 1750–1850. Agerings bokförlag.
Nilsson Hammar, A. 2018. ”Diskursanalys” i Gustavsson och Svanström (red.) METOD:
Guide för historiska studier, ss. 133–160. Lund: Studentlitteratur.
Orrje, J. 2015. Mechanicus. Performing an Early Modern Persona. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.
Orwell, G. 1949. 1984. Signet Classics.
Overbeck, A. 2019. At the Heart of It All?: Discourses on the Reproductive Rights of African American Women in the 20th Century. Berlin/Boston: De Gruyter Oldenbourg.
Schön, L. 2007. En modern svensk ekonomisk historia. 2 uppl. Stockholm: SNS Förlag.
Statistiska centralbyrån (SCB). 2010. Tätorter 2010. Statistiska meddelanden MI 38 SM 1101.
Statistiska centralbyrån (SCB). 2015. Urbanisering – från land till stad. 3 mars.
https://scb.se/hitta-statistik/artiklar/2015/Urbanisering--fran-land-till-stad/. (Hämtad 2020-03-04).
Stockholms stad. 2005. Befolkningen i Stockholm 1252–2005: Från 1721 enligt stadens statistiska årsböcker. Utrednings- och statistikkontoret.
Stockholms universitet. 2017. Lila, violett och zombieordet gredelin.7 mars.
https://www.su.se/forskning/profilomr%C3%A5den/spr%C3%A5k-spr%C3%A5kinl%C3%A4rning/lila-violett-och-zombieordet-gredelin-1.323358 (Hämtad 2020-04-09)
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). 2020. Nycklar till en levande landsbygd. 3 mars.
https://www.slu.se/institutioner/ekonomi/forskning/projekt-sidlistning/projekt/rural-keys/.
(Hämtad 2020-03-04).
Söderberg, J. & N. L. Lundgren. 1982. Ekonomisk och geografisk koncentration 1850–1980.
Liber Förlag.
Söderberg, J. 1984. ”A long-term perspective on regional economic development in Sweden, Ca. 1550-1914”, Scandinavian Economic History Review, 32:1, s. 1-16.
Tisdale, H. 1942. ”The Process of Urbanization”, Social Forces. Vol. 20, No. 4, s. 311-316.
Zart. M. 2019. “Språket är nyckeln” Diskurser om integration i det politiska samtalet.
Masteruppsats, Uppsala universitet.