• No results found

I det här avsnittet kommer vi att redogöra för de källor och litteratur vi har använd oss av. Vi har delat in avsnittet i två delar otryckta källor och tryckta källor och litteratur.

8.1 Otryckta källor

Intervjuer med 7 politiker och 5 tjänstemän, gjorda i maj till augusti 2003. Utskrifter av ljudupptagningar. Ljudupptagningarna finns i författarnas ägo.

I författarnas ägo

Arbetsordning för Härryda kommuns kommunfullmäktige. Fullmäktigeberedningar

och kommunfullmäktiges förberedning, 2002-10-21

I författarnas ägo

Information nyvalda politiker mandatperioden 2003-2006. 2003 Mölnlycke

Härryda kommuns arkiv Kommunfullmäktige

Protokoll Dnr 1997.137/001 Mölnlycke

Härryda kommuns arkiv Kommunstyrelsens kontor

Rapport med förslag till ny politisk organisation, 1997-09-02 Muntliga uppgifter i författarnas ägo

Kommunalrådet i Härryda kommun. Samtal 2003-02-25

8.2 Tryckta källor och litteratur

Björkstedt, Claes (1998). Kommunal styrning och ledarskap. Hässleholm: AM-tryck & reklam.

Brunsson, Nils (1986). Politik och handling. Ingår i Brunsson, Nils (red.) Politik och

ekonomi. Lund: Doxa.

Bryson, Jo (1990). Effective Library and Information Centre Mangement. Aldershot: Gower.

Buckland, Michael (1991). Information and Information Systems. London: Preager. Burell, Kerstin & Kylén Jan-Alex (1995). Sju steg vid utredning och Projekt. Stockholm: Kylén Förlag AB.

Bäck, Henry, Siverbo, Sven & Brorström, Björn (2001). Ny politisk organisation i

Härryda och Stenungsund. Göteborg: Univ., Förvaltningshö gsk.

Förvaltningshögskolans rapporter / Göteborgs universitet; 34

Choo, Chun Wei (1998). Information Management for the Intelligent Organization: the

Art of Scanning the Environment. 2. uppl. Medford, N.J. : Information Today Demokratibokslut 2001 (2001). Mölnlycke: Härryda kommun.

Drury, Colin (2000). Management and Cost accounting. 5. ed. London : Business Press, Thomson Learning

Ellis, David, Barker, R, Potter, Susan & Pridgeon, Cheryl (cop. 1996). Information Audits, Communication Audits and Information Mapping: A Review and Survey. Ingår i Auster, Ethel & Choo, Chun Wei, Managing Information for the Competitive Edge. New York : Neal-Schuman Publishers. S. 299-323.

Eriksson, Ulf G (2002). En liten handbok för förtroendevalda i kommuner och

landsting. Stockholm: Kommentus Förlag.

Flaa, Paul, Hofoss, Dag, Holmer-Hoven, Finn, Medhus, Thorstein & Rønning, Rolf (1999). Introduktion till organisationsteori. Lund : Studentlitteratur.

Gustafsson, Agne (1999). Kommunal självstyrelse. 7:e uppl. Stockholm: SNS Förlag. Hall, Richard H (1999). Organizations Structures, Processes, and Outcomes. Upper Saddle River, N.J.: Prentice-Hall Inc.

Hannagan, Tim (1998). Management Concepts and Practices. London: Financial Times/Pitman Publ.

Hatch, Mary Jo (2000). Organisationsteori: Moderna symboliska och postmoderna

perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Henczel, Susan (2001). The Information Audi:. A Practical Guide. Münc hen: K G Saur. Jonsson, Leif (2002). Organisering av politiskt arbete: En studie av vitalisering av

kommunfullmäktiges arbete i en svensk kommun. Nora: Nya Doxa.

Kommunallagen (1999). Vadstena : Förb. för allmänt hälsoskydd (FAH) : FAH- litteratur [distributör]

Kotler, Philip, Armstrong, Gary, Saunders, Johan & Wong, Veronica (1999). Principles

of Marketing. London, : Printice Hall.

Montin, Stig (2002). Moderna kommuner. Malmö : Liber ekonomi.

Nordstedts engelska ordbok:engelsk-svensk, svensk engelsk: 152 000 ord och fraser 3:e

Ny kunskap och förnyelse: slutbetänkande (1991). Utredningen om forskningsprogram

för den offentliga sektorn Statens offentliga utredningar. Stockholm : Allmänna förl. (SOU), 1991:36).

Orna, Elizabeth (1999). Practical information policies. 2. ed. Aldershot: Gower.

Petersson, Olof (1998). Statsbyggnad: Den offentliga maktens organisation. Stockholm, SNS.

Repstad, Pål (1999) Närhet och distans : kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. 3:e uppl.. Lund: Studentlitteratur

Strid, Jarl (1999). Intern kommunikation inom organisationer, företag och myndigheter. Lund: Studentlitteratur

Wennergren, Bertil (2000). Offentlig förvaltning i arbete: om verksamheten och

ärendehandläggningen i stat och kommun. Stockholm,: Norstedts juridik.

Pia Hedlund (Webbansv.). Härrydakommuns hemsida http://www.harryda.se/

Bilaga I Uppdragsbeskrivning beredningssekreterare

Befattningen är organisatoriskt placerad inom sektorn för administrativt stöd och administrativt direkt underställd kommundirektören. Dock skall avgörandet vid urvalet inför tillsättning respektive avslutning av uppdraget som beredningssekreterare fattas av kommunfullmäktiges förberedning.

I arbetet för de politiska organen är beredningssekreteraren direkt underställd respektive ordförande/beredningsledare.

Enligt gällande organisationsplan finns tre beredningssekreterare knutna till var sin av fullmäktiges fasta beredningar; samhällsbyggnadsberedningen, socialberedningen och utbildnings- och kulturberedningen.

Beredningssekreterarna skall även fungera som sekreterare åt de tillfälliga beredningar som kommunfullmäktige inrättar. Såvida inte kommunfullmäktige utser sekreterare skall dessa uppdrag fördelas av beredningssekreterargruppen utifrån beräknad tidsåtgång, mängden av aktuella uppdrag m.m.

Beredningssekreteraren kan i mån av behov och tid bistå de politiska partierna med utrednings- och uppföljningsuppdrag m.m.

Beredningssekreteraren kan i mån av behov och tid bistå kommundirektören med utrednings- och uppföljningsuppdrag m.m. Vid eventuell tveksamhet skall uppdragen för kommunfullmäktige och dess beredningar prioriteras.

Beredningssekreteraren skall aktivt arbeta med sin egen utveckling.

På uppdrag av kommunfullmäktige och dess presidium skall beredningssekreteraren

• stödja fullmäktiges arbete med bland annat planering, samordning och utveckling av fullmäktiges arbetsformer m.m. genom att aktivt delta i kommunfullmäktiges förberednings arbete

• utföra utrednings- och uppföljningsuppdrag

• på uppdrag av kommunfullmäktiges ordförande administrera kallelser, skriva minnesanteckningar och utföra andra sekreteraruppgifter för förberedningen.

• stödja beredningsledarna att utveckla en gemensam struktur åt beredningarnas arbete genom bland annat planering och samordning.

Beredningssekreteraren har rätt att från verksamhetsföreträdare inhämta uppgifter, synpunkter m.m. som behövs för fullgörandet av uppdraget.

Beredningssekreteraren har rätt att ta initiativ, lämna förslag och synpunkter och aktivt delta i diskussionen i kommunfullmäktiges förberedning.

• stödja beredningens arbete med planering, samordning och utveckling av beredningens arbete och arbetsformer genom att aktivt delta i beredningens arbete

• utföra utrednings- och uppföljningsuppdrag

• på uppdrag av beredningsledaren administrera kallelser, skriva minnesanteckningar, redovisa närvaro och utföra andra sedvanliga sekreteraruppgifter för beredningen, samt attestera kostnader m.m. enligt gällande delegationsordning.

I uppdraget ingår att:

• Bistå ledamöterna med den information de behöver för att kunna utföra sina uppdrag, information kan hämtas i den egna förvaltningen eller externt.

• Skaffa sig omvärldskunskap inom beredningens ansvarsområde.

• Bygga nätverk och delta i externa sammanhang för att öka sakkunskapen.

• På olika sätt och i olika sammanhang fånga upp allmänhetens synpunkter inom beredningens område.

• Skaffa sig god kännedom om de olika verksamheterna i kommunen och vara en länk mellan beredningen och verksamheten inom respektive sektor.

• Aktivt hålla kontakt med verksamhetsföreträdare.

• Förmedla information mellan beredning och verksamheterna.

• Dokumentera beredningens arbete och bistå beredningen med att formulera rapporter, policydokument och förslag till beslut till fullmäktige.

• Bevaka att lagstiftning, lokala policydokument och andra styrdokument återspeglas i beredningens arbete.

• Lämna information om/skriva artiklar kring beredningens arbete i den lokala pressen.

Beredningssekreteraren har rätt att från verksamhetsföreträdare inhämta uppgifter, synpunkter m.m. som behövs för fullgörandet av uppdraget.

Beredningssekreteraren har rätt att ta initiativ, lämna förslag och synpunkter och aktivt delta i beredningens arbete.

Related documents