Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik. Stockholm: Liber.
Ahlefeld Nisser, D. (2014). Specialpedagogers och speciallärares olika roller och uppdrag. I: Nordic
Studies in Education vol.34, 246-264.
Ahlefeld Nisser, D. (2009). Vad kommunikation vill säga - en iscensättande studie om specialpedagogers
yrkesroll och kunskapande samtal. Doktorsavhandling i specialpedagogik. Universitetsservice
US-AB. Stockholm: Specialpedagogiska institutionen. Stockholms Universitet.
Ainscow, M. (1998): Would it work in theory? Arguments for practitioner research and theorising in the special needs field. IC. Clark, A.Dyson&A. Millward (red.): Theorising special education. London: Routledge.
Bentley, P-O. (2012). Framgångsrik undervisning med fokus på det matematiska innehållet.(Skolverket rapport 378, 2012) Stockholm: Fritzes.
Berg, G & Scherp, H-Å. (Red.). (2003). Skolutvecklingens många ansikten. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling: Liber distribution.
Berg, G. (2003). Upptäcka och erövra frirummet: skolutveckling ett eget ansvar. I B. Berg, G & Scherp, H-Å (Red.), Skolutvecklingens många ansikten (s.65-96). Stockholm: Myndigheten för
skolutveckling: Liber distribution.
Bergius, B. Dahlberg, U. Wallby, K. (2013). Matematiklyftet har prövats ut. Nämnaren.(2), 14-17.
http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/1417_13_2.pdf.
Bladini, U-B (1990). Från hjälpskolelärare till förändringsagent. Göteborg Studies in Educational Sciences 76. Acta Universitatis Gothoburgensis.
Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Clark, C., Dyson, A. & Millward, A. 1998: Theorising special education. Time to move on? I C. Clark, A. Dyson & A. Millward (red): Theorising special education. London: Routledge.
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. (uppl. 2:2). Lund: Studentlitteratur.
Dyson, A. & Millward, A. 2000: Schools and special needs – issues of innovation and inclusion. London: Sage.
Emanuelsson, I. Persson, B. Rosenqvist, J. (2001). Forskning inom det specialpedagogiska området. En
kunskapsöversikt. (Skolverkets monografiserie). Stockholm: Liber.
Emanuelsson, I. Johansson, B. Mouwitz, L. NCM. (2003). Baskunnande i matematik. Stockholm: Fritzes. Emanuelsson, G. NCM (2001). Svårt att lära-lätt att undervisa?: Om kompetensutvecklingsinsatser för
lärare i matematik 1965-2000. Göteborgs universitet.
Engström, A. (2003). Specialpedagogiska frågeställningar: en introduktion. Örebro: Örebro universitet. Pedagogiska institutionen. http://www.ibl.liu.se/pedius/personal/engstrom-arne/publikationer-urval/1.90671/pdf1.pdf
Gerrbo, I. (2012). Idén om en skola för alla och specialpedagogisk organisering i praktiken. Akademisk avhandling i pedagogik vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik. Göteborg: ACTA UNIVERSITATIS GOTHOBURGENSIS.
Grosin, L. (2003). Forskning om framgångsrika skolor som grund för skolutveckling. I B. Berg, G & Scherp, H-Å (Red.), Skolutvecklingens många ansikten (s.136-177). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling: Liber distribution.
Göransson, K. Lindquist, G. Klang, N. Magnusson, G & Nilholm, C. (2015) Speciella yrken?
Specialpedagogers och speciallärares arbete och utbildning: En enkätstudie. Karlstad: Karlstads
universitet. Institutionen för pedagogiska studier.
Hattie, J och Timperley, H. (2007) The Power of Feedback. Review of Educational Research, 77, s.81-112.
Haug, P. (1998). Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning. Stockholm: Skolverket: Liber distribution. Högskoleverket. (2006). Rapport 2006:10 R. Utvärdering av specialpedagogprogrammet vid svenska
universitet och högskolor. Stockholm: Högskoleverkets vaktmästeri.
Kling Sackerud, L. (2012). Framgångsrik undervisning med fokus på undervisningsformer. (Skolverket rapport 378, 2012) Stockholm: Fritzes.
Kvale, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lunde, O. (2011). När siffror skapar kaos. Stockholm: Liber.
Löwing, M. (2004). Matematikundervisningens konkreta gestaltning. En studie av kommunikationen
lärare-elev och matematiklektionens didaktiska ramar. Akademisk avhandling i pedagogik vid
Institutionen för pedagogik och specialpedagogik. Göteborg: ACTA UNIVERSITATIS GOTHOBURGENSIS.
Magne, O. (2005) Historical Aspects on Special Needs Education in Mathematics. Nordic Studies in
Mathematics Education, vol.11, nr 4, s.7-36.
McIntosh, A. (2008). Förstå och använda tal- en handbok. Göteborg: NCM.
Nilholm, C. (2005). Specialpedagogik:Vilka är de grundläggande perspektiven? Pedagogisk forskning i
Sverige, 10 (2), 124-138.
Nilholm, C. (2003). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Norman, A. (2013). Speciallärare i matematik - förväntningar och realitet: En kvalitativ studie som
beskriver och analyserar arbetsuppdraget som speciallärare i matematik. Examensarbete 30hp,
Umeå Universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Från
http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:693711/FULLTEXT01.pdf
Palmer, A (2010). Att bli matematisk. Matematisk subjektivitet och genus i lärarutbildningen för de yngre
åldrarna. Stockholm: Stockholms universitet. Avhandling, ss. 15-45.
Persson, B. (2009). Elevers olikheter och special pedagogisk kunskap. Stockholm: Liber.
Ramberg, J. (2015). Special Education in Swedish Upper Secondary Schools.Resources, Ability Grouping
and Organisation. Doktorsavhandling. Stockholm: Specialpedagogiska institutionen. Stockholms
Universitet
(http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?aq2=%5B%5B%5D%5D&c=2&af=%5B%5D&searchType=SIMPLE &query=joacim+ramberg&language=sv&pid=diva2%3A799641&aq=%5B%5B%5D%5D&jfwid= 9832&sf=all&aqe=%5B%5D&sortOrder=author_sort_asc&onlyFullText=false&noOfRows=50&d swid=-3936)
Reys, B. & Reys, R. (1995). Perspektiv på Number sense och taluppfattning? Nämnaren , 22(1), 28-33. Reys, B. & Reys, R m.fl. (1995). Vad är god taluppfattning? Nämnaren , 22(2), 23-26.
Skolinspektionen.(2009). Rapport 2009:5. Undervisningen i matematik: utbildningens innehåll och
ändamålsenlighet. Stockholm.
Skolverket. (2003) Rapport 221. Lusten att lära med fokus på matematik. Stockholm: Fritzes. Skolverket. (2009). Vad påverkar resultaten i svensk skola- en sammanfattande analys. Stockholm:
Fritzes. (www.skolverket.se)
Skolverket. (2011). Rapport 366. Laborativ matematik, konkretiserande undervisning och
matematikverkstäder. En utvärdering av matematiksatsningen. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2012). Rapport 378. Utökad undervisningstid i matematik: Hur en ökning av
undervisningstiden kan användas för att stärka elevernas matematikkunskaper. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2014). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Elanders AB. (www.skolverket.se)
Sterner, G & Lundberg, I (2002). Läs- och skrivsvårigheter och lärande i matematik. Göteborg: NCM. Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vingsle, C. (2014). Formative Assessment: Teacher knowledge and skills to makes it happen.
Licentiatavhandling, Umeå Universitet, Institutionen för Naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Från: http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:735415/FULLTEXT01.pdf
Wiliams, D. (2013). Att följa lärande- formativ bedömning i praktiken. Lund: Studentlitteratur. Vlachos, J. (2014). Så djup är den svenska skolans kris. Forskning och framsteg (4). Hämtad från
http://fof.se/tidning/2014/4/artikel/sa-djup-ar-den-svenska-skolans-kris Hämtat från internet: 19/10-15 http://www.skolverket.se/skolformer/gymnasieutbildning/gymnasieskola/behorighetskrav-1.201081 SOU 1936:31 http://weburn.kb.se/metadata/724/SOU_1378724.htm SOU 1947:69 http://weburn.kb.se/metadata/028/SOU_1458028.htm 20/10-15 https://www.notisum.se/rnp/sls/sfs/20110186.pdf http://www.notisum.se/rnp/sls/sfs/20070638.pdf 14/1-2016 http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/1417_13_2.pdf 4/2-2016 http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/2126_84-85_1.pdf
Bilaga 1
Brev till intervjupersoner
Till dig som utexaminerats från Speciallärarprogrammet med inriktning matematikutveckling _______________________________________________________________________ ______________________ 26/10‐15 Hej! Mitt namn är Sofia och jag läser på speciallärarprogrammet med inriktning mot matematikutveckling vid Umeå universitet. Det är dags att skriva examensuppsatsen och jag behöver några speciallärare att intervjua. Jag har fått en lista över utfärdade examina från Umeå universitet och valt ut personer för att få så stor geografisk spridning som möjligt. Mitt syfte är att undersöka hur arbetet med matematikutveckling ser ut bland speciallärare. Det kommer att innebära att du skriver en mycket kortfattad loggbok över en vecka, vilket sedan följs upp av en telefon‐ eller skypeintervju. Jag tänkte genomföra intervjuerna mellan v. 46 och v.47. Jag kommer att spela in intervjun men raderar den när arbetet är färdigt. Du kommer att vara anonym och deltagande är naturligtvis frivilligt. Jag har telefonnummer till dig som finns på samma lista som namn och adress och ringer upp dig i början av v.45 för att fråga om du vill ställa upp. Naturligtvis respekterar jag om du avböjer, men är förstås glad om du deltar. Om du vill kan du ringa, smsa eller mejla mig direkt om du vill eller inte vill delta. Tack på förhand!
Vänliga hälsningar Sofia T Vasara‐Hammare
Student, Umeå Universitet
Bilaga 2
Intervjuguide
Berätta om dig själv, din lärarbakgrund och skolan
Eventuella frågor om innehållet i arbetet utifrån loggboken. Berätta om ditt arbetsuppdrag som speciallärare i matematik
På vilket sätt har du fördjupade kunskaper i matematikutveckling och elevers lärande, bedömning och betygssättning?
Du ska även kunna vara kvalificerad samtalspartner och rådgivare. Vad kan du berätta om det?
Du ska även kritiskt granska och tillämpa metoder för att bedöma matematikutveckling. Vad kan du berätta om det?
Berätta om stöd i matematik
Hur ser du på matematiksvårigheter? Vad tänker du om matematikundervisning? Beskriv en elev i behov av stöd i matematik
Kan du berätta om ett exempel när du som speciallärare i matematik lyckades i ett uppdrag med elever/med kollegor? Vad var det? Vad hände? Vilket matematikinnehåll? Kan du som speciallärare i matematik berätta om något tillfälle när du inte lyckades? Vad var det? Vad hände? Vilket matematikinnehåll?