Andersen, Heine (1994). Vetenskapsteori och metodlära. En introduktion. Lund: Studentlitteratur.
Andersen, Ib (1998). Den uppenbara verkligheten: Val av samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Artsberg, K (2005). Redovisningsteori - policy och praxis. Solna: Liber AB
Ax, C; Johansson, C; Kullvén, H (2005). Den nya ekonomistyrningen. Solna: Liber AB Balans nr 12 (2006). IFAC höll världskongress i Turkiet. Noteringar.
Bengt Skough (2009). 2010 ska det vara enklare för Sveriges företag. Balans nr 1, 2009. Bergström, S; Catasús, B; Ljungdahl, F (2002). Miljöredovisning. Malmö: Liber ekonomi.
Ceres online (2009). About us. (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.ceres.org/NETCOMMUNITY/Page.aspx?pid=415&srcid=705>
(2009-05-09)
CSR Sweden online (2009). Om CSR Sweden. (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.csrsweden.se/se/startsida/> (2009-05-01)
Deegan C, Rankin, M & Tobin, J. (2002) An examination of the corporate social and environmental disclosures of BHP frpm 1983-1997 A test of legitimacy theory. Accounting, Auditing & Accountability Journal 15(3), 312-343.
Deegan C.(2002) The legitimising effect of social and environmental disclosures – a theoretical foundation. Accounting, Auditing & Accountability Journal 15(3), 282-311
Forskningsrådsnämnden (1998). Forskning och utveckling för bättre miljö 1998, Rapport 1998:13, bilaga 2. Stockholm: Elanders Gotab
Forskningsrådsnämnden (1998a). Forskning och utveckling för bättre miljö 1998, Rapport 1998:19, bilaga 5. Stockholm: Elanders Gotab.
GRI Online (2009). GRI:s Sustainability Reporting Guidelines, 2006. GRI Home Page, Reporting Framework, Downloads, G3 Guidelines, version 3.0. (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.globalreporting.org/NR/rdonlyres/ED9E9B36-AB54-4DE1-BFF2-5F735235CA44/0/G3_GuidelinesENU.pdf> (2008-04-10)
Holme, I.M. & Solvang, B. K. (1997). Forskningsmetodik – om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
IASB Online (2009). Small and Medium-sized Entities. (Elektronisk) Tillgänglig: <
http://www.iasb.org/Current+Projects/IASB+Projects/Small+and+Medium-sized+Entities/Small+and+Medium-sized+Entities.htm> (2008-04-16)
ISO Online (2009). Vad är ISO 14001?. (Elektronisk) Tillgänglig:
<http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Fragor-och-svar/Miljoledningssystem/Vad-ar-ISO-14001> (2009-05-21)
Johannesson A., Tufte P.A. (2003). Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1:2 upplagan. Malmö: Liber AB.
Johansson, S-E (2004). Hållbart företagsvärde. Lidingö: Industrilitteratur AB.
KPMG Online (2005). International Survey of Corporate Responsibility Reporting. (Elektronisk) Tillgänglig:
<http://www.kpmg.se/download/102967/139321/Survey_Corporate_Responsibility 2005.pdf> (2008-04-16)
Larsson L-O (1997). Miljöredovisningen - och miljöinformation i årsredovisningar. Lund: Studentlitteratur
Larsson, L-O (2008). European Sustainability Reporting Association report for Sweden. (Elektronisk) Tillgänglig:
<http://www.sustainabilityreporting.eu/documents/sweden_esra.pdf> (2008-02-20) Löhman, O. & Steinholtz, D. (2003). Det ansvarsfulla företaget. Falun: Ekerlids förlag.
Merriam, S. B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Miles Hills, K. (2007). Sustainability Reporting 10 Years On. (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.globalreporting.org/NR/rdonlyres/430EBB4E-9AAD-4CA1-9478-FBE7862F5C23/0/Sustainability_Reporting_10years.pdf> (2008-04-17)
Miljövårdsberedningen (1998:15). Gröna nyckeltal. Statens Offentliga Utredningar 1998:15. Stockholm: Regeringskansliets offsetcentral.
Mobus, L.J (2005). Mandatory environmental disclosures in a legitimacy theory context. Accounting, Auditing & Accountability Journal 18(4), 492-517
Moody-Stuart M. (2006). Discussion of ’Does sustainability reporting improve corporate behavior?: Wrong question? Right time?’. Accounting and business Research, 89-94
Nationalencyklopedin (2009). Legitimitet. (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.ne.se/lang/legitimitet> (2009-05-16)
Patel, R. & Davidsson, B. (1994). Forskningsmetodikens grunder – att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Regeringen Online (2009). Pressmeddelande – 7 maj 2008, Näringsdepartementet. (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.regeringen.se/sb/d/10627/a/104545> (2009-05-14)
Rundfelt, R. (2007). IASB föreslår ny standard för onoterade bolag. Balans nr 5, 2007, s35. Internationellt.
SFF (2008). Rekommendation om Corporate Responsibility. (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.finansanalytiker.se/pdf/SFFs%20Rekommendation%20om%20Corpor ate%20Responsibility.pdf> (2008-04-15)
SIS Online (2009). Vad gör SIS?. (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.sis.se/DesktopDefault.aspx?tabname=@iso14000&menuItemID=9168 > (2009-05-21)
Sivertsson, K. & Bäckström, Å. (2007). Hållbarhetsinformation på ”fel” ställen i redovisningen. Balans nr 10, 2007, s 39-41.
Sulaiman, M. & Nik Ahmad, N.N. (2006). ENVIRONMENTAL MANAGEMENT ACCOUNTING - Towards a Sustainable Future. Accountants today, march 2006, page 29-33. (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.mia.org.my/at/at/200603/06.pdf> (2008-04-15)
SWEDAC Online (2009). SWEDAC i korthet. (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.swedac.se/sdd/System.nsf/(GUIview)/index.html> (2009-05-22) Widersheim-Paul, F. & Eriksson, L. T. (1991). Att utreda, forska och rapportera, Malmö:
Liber-Hermods AB.
Wilmshurst T.D, Frost G.F,(1999). Corporate environmental reporting, A test of legitimacy theory. Accounting, Auditing & Accountability Journal 13(1),10-26
Bilagor
Bilaga 1 – Intervju områden
Dessa områden grundades våra intervjuer på: Hållbarhetsredovisning
Reglering Intressenter Certifiering Börsnotering
Högskolan i Borås är en modern högskola mitt i city. Vi bedriver utbildningar inom ekonomi och informatik, biblioteks- och informationsvetenskap, mode och textil, beteendevetenskap och lärarutbildning, teknik samt vårdvetenskap.
På institutionen för data- och affärsvetenskap (IDA) har vi tagit fasta på studenternas framtida behov. Därför har vi skapat utbildningar där anställningsbarhet är ett nyckelord. Ämnesintegration, helhet och sammanhang är andra viktiga begrepp. På institutionen råder en närhet, såväl mellan studenter och lärare som mellan företag och utbildning.
Våra ekonomiutbildningar ger studenterna möjlighet att lära sig mer om olika företag och förvaltningar och hur styrning och organisering av dessa verksamheter sker. De får även lära sig om samhällsutveckling och om organisationers anpassning till omvärlden. De får möjlighet att förbättra sin förmåga att analysera, utveckla och styra verksamheter, oavsett om de vill ägna sig åt revision, administration eller marknadsföring. Bland våra IT-utbildningar finns alltid något för dem som vill designa framtidens IT-baserade kommunikationslösningar, som vill analysera behov av och krav på organisationers information för att designa deras innehållsstrukturer, bedriva integrerad IT- och affärsutveckling, utveckla sin förmåga att analysera och designa verksamheter eller inrikta sig mot programmering och utveckling för god IT-användning i företag och organisationer.
Forskningsverksamheten vid institutionen är såväl professions- som design- och utvecklingsinriktad. Den övergripande forskningsprofilen för institutionen är handels- och tjänsteutveckling i vilken kunskaper och kompetenser inom såväl informatik som företagsekonomi utgör viktiga grundstenar. Forskningen är välrenommerad och fokuserar på inriktningarna affärsdesign och Co-design. Forskningen är också professionsorienterad, vilket bland annat tar sig uttryck i att forskningen i många fall bedrivs på aktionsforskningsbaserade grunder med företag och offentliga organisationer på lokal, nationell och internationell arena. Forskningens design och professionsinriktning manifesteras också i InnovationLab, som är institutionens och Högskolans enhet för forskningsstödjande systemutveckling.
BESÖKSADRESS:JÄRNVÄGSGATAN 5·POSTADRESS:ALLÉGATAN 1,50190BORÅS