7. Källförteckning
Böcker
Alfredsson, M. (2000). Bli rik på aktier. Stockholm: Bokförlaget Forum.
Bernhardsson, J. (1996). Tradingguiden. Stockholm: Bokförlaget Fischer & Co.
Bernhardsson, J. (2002). Tradingguiden. Stockholm: Bokförlaget Fischer & Co.
Bodie, Z., & Merton, R. (2000). Finance. New Jersey: Prentice-Hall
Brealey, R.A., Myers, S.C., & Allen, F. (2006). Corporate Finance, 8th edition. New York:
McGraw-Hill.
Carlsson, J., & Ångström, L-J. (2003). Köpstrategier inför nästa börsrally och symmetrianalys2. Piteå: RC tryck AB.
Carlsson, J., & Ångström, L-J. (2003). Säljstrategier inför nästa börsras och symmetrianalys.
Piteå: RC tryck AB.
Damodaran, A. (2004). Investment Fables. New Jersey: Prentice-Hall
Darmer, P., & Freytag, P.V. (1995). Företagsekonomisk undersökningsmetodik. Lund:
Studentlitteratur.
Gyllenram, C-G. (2001). Aktiemarknadens psykologi. Stockholm: Rabén Prisma.
Gyllenram, C-G., & Ugrina, T. (2004). En aktiespekulants psykologi.
Malmö: Liber AB
Gärtner, R., & Olbert, L. (1995). Shareholder value analysis. Stockholm: Servisen Fondkommission.
Holmlund, P., & Holmlund, E. (1993). Snabba aktievinster med teknisk analys.
Stockholm: Delphi Economics AB.
Hägg, C. (1989). Värdering av aktier. Lund: Studentlitteratur.
Hägglund, B. (2001). Företaget som investeringsobjekt. Stockholm: Ekonomiska forskningsinstitutet.
Jacobsen, D. I. (2002). Vad, hur och varför? – Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Lidén, E., & Rossander, O. (2006). Lönsamma aktietips? Verkligheten bakom tidningarnas och analytikernas råd. Falun: Scandbook.
54
Lundahl, U., & Skärvad, P.H. (1992). Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer.
Lund: Studentlitteratur.
Nofsinger, J. (2002). The Psychology of Investing. New Jersey: Pearson Education Inc.
Olbert, L. (1991). Värderingsfaktorer och informationskällor vid värdering av aktier - En enkätstudie av finansanalytikers arbetssätt. Lund: Lunds Universitet.
Olbert, L. (1992). Värdering av aktier - Finansanalytikers värderingsfaktorer och informationskällor. Lund: Lunds Universitet.
Rees, B. (1995). Financial analysis. UK: Hertfordshire, Prentice Hall.
Shefrin, H. (2002). Beyond Greed and Fear – Understanding Behavioral Finance and the Psychology of Investing. New York: Oxford University Press, Inc.
Shleifer, A. (2000). Inefficient markets – An introduction to Behavioral Finance.
Oxford: University press
Siegel, J.J. (1998). Stocks For The Long Run: The Definitive Guide To Financial Market Returns and Long-Term Investment Strategies. New York: McGraw-Hill Wärneryd, K. (2001). Stock-Market Psychology – How people value and trade stocks.
Cheltenham, UK: Elgar.
Tidskriftsartiklar
Black, F. (1986). Noise. The Journal of Finance, 41, (3), 529-543.
Brown, K., Tinic, S., & Harlow, V. (1988). Risk Aversion, Uncertain
Information and Market Efficiency. The Journal of Financial Economics, 22, 355-385.
Bruce, B. (2002). Stock Analysts: Experts on Whose Behalf? The Journal of Psychology and Financial Markets, 3, (4), 198–201.
De Bondt, W.F.M., & Forbes, R.H. (1999). Herding in analyst earnings forecasts: Evidence from the United Kingdom. European Financial Management, 5, (2), 143-154.
De Bondt, W.F.M., & Thaler, R.H. (1986). Does the Stock Market Overreact? The Journal of Finance, 3, 793-807.
Dillén, H., & Sellin, P. (2003). Financial bubbles and monetary policy. Sveriges Riksbank Economic Review, 3, 43-68.
Dreman, D. (2000). Psyching It Out. Forbes, 166, (5), 290-291.
Easterwood, J.C., & Nutt, S.R. (1999). Inefficiency in Analysts’ Earnings Forecasts:
Systematic Misreaction or Systematic Optimism? The Journal of Finance, 54, (5), 1777–1797.
55
Fama, E, F. (1970). Efficient Capital Markets: A Review of Theory and Empirical Work.
The Journal of Finance, 25, (2), 383- 417.
Hunton, J.E., McEwen, R.A., & Bhattacharjee, S. (2001). Toward an Understanding of the Risky Choice: Behaviour of Professional Financial Analysts. The Journal of Psychology and Financial Markets, 2, (4), 182–189.
Kahn, A.R., & Rudd, A. (1999). Modelling Analyst Behaviour. Journal of Investing, 8, 7–14.
Kahneman, D., & Tversky, A. (1979). Prospect Theory: An analysis of Decision Under Risks.
Econometrica: Journal of the Econometric Society, 47, (2), 263-292.
Shiller, R.J. (2001). Irrational Exuberance. Journal of Economic Studies, 28, (6), 446-450.
Thaler, R.H. (1999). The end of behavioral finance. Financial Analyst Journal, 55, (6), 12-17.
Working papers
Brabazon, T. (2000). Behavioural Finance: A new sunrise or a false dawn? University of Limerick.
Tidningsartiklar
Börsveckan, 2000-06-13, Nr. 21
Mälarstig, Y. (2005-03-31). Låter du dig påverkas? Aktiespararna: Stock Magazine, 2.
Paulsen, M. (2000-12-21). Psykolog tror på fortsatt börsfall. Ekonomi24.
Internet
Aktiespararna. (2002). Aktiemarknadens psykologi - insikt i "Krigskonsten".
[www.aktiespararna.se]. URL:
http://www.aktiespararna.se/artiklar/Reportage/Aktiemarknadens-psykologi---insikt-i-Krigskonsten/
Privata affärer. (2007). Optimala portfölj-metoder/teorier. [www.privataaffarer.se]. URL:
http://prat.privataaffarer.se/viewtopic.php?p=215166
Privata affärer. (2007). Telia-ras kan vara en överreaktion. [www.privataaffarer.se]. URL:
http://www.privataaffarer.se/newsText.asp?src=pa&a=20753
Sveriges Finansanalytikerförening. (2006). Etiska riktlinjer. [www.finansanalytiker.se]. URL:
http://www.finansanalytiker.se/filer/etik-broschyr.pdf
56
BILAGA 1 – Introduktionsbrev
Hej!
Vi pratades vid per telefon i dagarna här, då vi kom överens om att vi med detta
introduktionsbrev skulle redogöra för uppsatsens syfte samt även bifoga ett utkast av vårt intervjuunderlag.
Vi är som sagt tre ekonomistudenter från Högskolan i Halmstad som för närvarande håller på med vårt examensarbete. Anledningen till att vi tog kontakt med just Er är att vi för detta ändamål skulle behöva komma i kontakt med finansanalytiker för korta intervjuer.
Uppsatsen skrivs inom Finansiering och behandlar psykologiska faktorer som påverkar finansanalytikers rekommendationer. Viktigt att tillägga är att intervjuerna är helt anonyma.
Vår tanke är att komma till Stockholm den 22-23 mars och skulle därför gärna vilja boka in en personlig intervju med Er.
Vi ser fram emot att höra ifrån Er!
Med vänliga hälsningar
Ewelina Stepniewska Marcus Österling Sebastian Pålsson
BILAGA 2 – Intervjuunderlag
Allmänt om effektiv/ineffektiv marknad
1. Anhängarna av den effektiva marknadshypotesen menar att marknaden är effektiv och att fundamental aktieanalys inte har något att tillföra. Hur skulle Du vilja bemöta detta påstående?
2. Anser Du att exempelvis anomalier på aktiemarknaden är ett tydligt bevis på att marknaden inte är effektiv? Hur påverkas Du av dessa?
Rationalitet/Irrationalitet
3. Skulle Du kunna säga att Dina avkastningsprognoser innefattar all ny tillgänglig information, helt utan förutfattade meningar?
4. Det finns studier som visar att det kan vara lönsamt med likriktning. Det kan t ex vara att analytikern vinner på att ha samma riktkurs/rekommendation som andra analytiker då de annars för kunden kan visa sig som underpresterande. Kan detta resonemang appliceras i Ditt arbete?
5. Ett förekommande fenomen är att man tror att ens omgivning besitter mer korrekt information än vad man själv gör. Därför kan det hända att man ibland frångår en del ifrån sin egen information. Tror du att detta förekommer bland finansanalytiker?
6. Ibland agerar människan på omgivningens information vilket kan eskalera till de börsbubblor som med jämna mellanrum dyker upp. Hur ser du på detta fenomen?
7. Kan tider med kraftiga svängningar på börsen få analytiker att frångå sina principer om rationellt handlande som grund för sina analyser och istället agera mer på känsla och intuition?
Allmänt om marknadspsykologi
8. Vad är Din allmänna inställning till börspsykologi (marknadspsykologi) samt har den på något sätt förändrats under Din tid som analytiker?
9. Tar man på något sätt som analytiker hänsyn till psykologiska faktorer i sitt dagliga arbete?
10. Vissa menar att fundamentalanalys som helt bortser från psykologiska faktorer i vissa lägen ger dåliga prognoser. Vad anser Du om detta påstående?
11. Kan omgivningen som t ex media påverka Ditt arbete, då analytiker oundvikligen bedöms och rankas i media?
Flockbeteende
12. Hur definierar man en erfaren analytiker enligt Dig? Är det vanligt förekommande att det finns en tendens till att man lätt följer de erfarna, framförallt i början av sin karriär?
13. Studier har genom åren visat på att analytikers estimat liknar varandras 5-10 gånger mer än gentemot det faktiska utfallet på marknaden. Vilka faktorer tror du kan ligga bakom detta?
14. Hur pass vanliga är analyser samt rekommendationer som sticker ut från mängden?
Vilka effekter kan det få att gå emot strömmen och/eller göra en misslyckad prognos?
15. Om någon världsomspännande variabel tenderar att rubba sig, t.ex. marknadsräntan i USA. Påverkar detta Er analys eller avvaktar Ni med att väga in denna tills andra påvisar detta i sina analyser?
16. Om du vet att andra analytiker har starkt köp på den aktie du skall analysera och trenden är positiv. Är det då inte svårt att bortse från sådan information när du ska göra en objektiv analys?
Psykologiska faktorer
17. I vilken utsträckning tar man som analytiker hänsyn till placerarnas optimism och pessimism?
18. Använder Ni Er av tumregler då Ni analyserar data? Om så är fallet, ge gärna exempel! (Exempel: Investera i den aktiefond som har den bästa historien fem år tillbaka)
19. De flesta studier som kommer fram till en likriktning mellan analytiker kommer även fram till en överoptimism. Tror du att det finns någon koppling?
20. Anser Du att man som analytiker har en tendens att reagera starkt positivt på ny information som stödjer ens tidigare antaganden?
21. Känner man sig mer positivt inställd till att rekommendera en aktie som man har goda erfarenheter av sedan tidigare?
22. Tror Du att det finns möjlighet att man som analytiker löper risk för att bli för självsäker efter flera lyckade rekommendationer under en period?
23. Har som analytiker aversion mot osäkerhet och föredrar det säkra före det osäkra?
24. En av grunderna i masspsykologi på de finansiella marknaderna är att uppgång ger uppgång genom trender. Hur påverkar trender Er som finansanalytiker?
25. Forskning har visat att överoptimistiska prognoser oftast uppkommer då ”dålig information” tillkännagetts. Vad är ”dålig information” för Dig som analytiker?
26. Det finns två förslag till pris på en aktie på marknaden, 120 och 140. Tror Du att man instinktivt tolkar det som att priset ligger någonstans inom det intervallet?
27. Rykten från Kina ledde nyligen till börsnedgångar världen över. Hur tar man som analytiker hänsyn till rykten samt hur påverkas man generellt?
Bakgrundsfakta
Kön, ålder, formell utbildning, antal år som finansanalytiker
Skillnader mellan finansanalytiker
Forskningsresultat visar på en oenighet gällande om det finns individuella skillnader mellan finansanalytikers förmåga att prognostisera vinster. Vad är Din personliga uppfattning om detta?
Undersökningar har visat att finansanalytiker i viss mån inte är speciellt villiga till att ge säljrekommendationer? Varför tror Du att det är såhär?
Förekommer det situationer då företagsledningar har för avsikt att försöka påverka Dina värderingar? (som inte har med fundamental information att göra)