Källförteckning

Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. (Andra upplagan) Lund: Studentlitteratur. Carlström, M. (2010). Pedagogisk utredning vid läs- och skrivsvårigheter. I: Ericson (2010). Utredning av läs- och skrivsvårigheter. (Fjärde upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Catts, H.W., Kamhi, A.G. & Adolf, S.M. (2012).Defining and Classifying Reading Disabilities. I:Kamhi, G. Alan. & Catts, H. Hugh (2012). Language and Reading Disabilities. (3:end ed.). Boston, Ma: Allyn and Bacon.

Conway, P.F och Amberson, J. (2011). Laptops meet school, one-one draw: m-learning for secondary student with literacy difficulties. Support for Learning, V26:4, s 173-181. Creswell, J W. (2013). Qualitative Inquiry and Research Design: Choosing Among Five Approaches. London: Sage.

Damsby, G. (2007). Kompensatoriska datorprogram – en dyslektikers möjlighet. Malmö: Habilitering & hjälpmedel, FoU-enheten, Region Skåne. www.skane.se/habiliteringen/fou Damsby, G. (2008). Implementering av kompensatoriska datorprogram i undervisningen: belyst ur specialpedagogers perspektiv. Malmö: Habilitering & hjälpmedel, FoU-enheten, Region Skåne. www.skane.se/habilitering/fou

Diaz, P. (2012). Webben i undervisningen. Digitala verktyg och sociala medier för lärande. Lund: Studentlitteratur.

Esaiasson, P, Gilljam, M, Oscarsson, H, Wängerud, L. (2012). Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Nordstedts Juridik.

Flanagan, S. Bouck, E. C. & Richardson, J. (2013). Middle School Special Education Teacher´ Perceptions and Use of Assistive Technology in Literacy Instruction. Assistive Technology: The Official Journal of RESNA, 25:1, 24-30.

Fleischer, H. (2013). En elev - en dator. Kunskapsbildningens kvalitet och villkor i den datoriserade skolan. School of Education and Communication. Jönköpning University. Dissertation Series No. 21 2013.

Fouganthine, A. (2012). Dyselxi genom livet. Ett utvecklingsperspektiv på läs- och skrivsvårigheter. Stockholm: Stockholms universitet.

Fälth, L. (2013). The use of interventions for promoting reading development among struggling readers. Avhandling. Växsjö: Linnaeus University.

Föhrer, U. och Magnusson, E. (2003). Läsa och skiva fast man inte kan. Lund: Studentlitteratur.

Göransson, K. & Nilholm, C. (2009). Om smygrepresentativitet i pedagogiska avhandlingar. Pedagogiks Forskning i Sverige 2009 årg 14 nr 2 s. 136-142.

44 Heimdahl Mattsson, E. & Roll‐Pettersson, L. (2007). Segregated Groups or Inclusive

Education? AnInterview Study with Students Experiencing Failure in Reading and Writing. Scandinavian Journal of Educational Research. Vol. 51, No. 3, July 2007, pp. 239‐252? Høien, T. & Lundberg, L. (2013). Dyslexi från teori till praktik. Andra utgåvan. Stockholm: Natur & Kultur.

Jacobson, C. Svensson, I. Lundberg, I. (2001) Kompensatoriska åtgärder vid läs- och skrivsvårigheter. Gerrevall, P. Jenner, H. Kommunikativ pedagogik och särskilda ungdomshem. Forskningsrapport nr 2 2001.

Kamhi, A.G. (2012). Perspectives on Assessing and Improving Reading Comprehension.

I:Kamhi, A. G. & Catts, H. W. (2012). Language and Reading Disabilities. (3:end ed.). Boston, Ma: Allyn and Bacon.

Kamhi, A.G. & Catts, H,W. (2012). Language and Reading: Convergences and Divergences. I:Kamhi, A.G. & Catts, H. W. (2012). Language and Reading Disabilities. (3:end ed.). Boston, Ma: Allyn and Bacon.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lauvås, P. Lycke Hofgaard, K. & Handal, G. (1997). Kollegahandledning i skolan. Lund: Studentlitteratur.

Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshem 2011. Skolverket.

MacArthur, C-A. (2009). Reflections on Research on Writing and Technology for Struggling Writers. Learning Disabilities Research and Practice. 24(2), 93-103.

Mossige, M. Røskeland, M. & Skaathun, A. (2008). Flera vägar mot mål.Stockholm: Liber. Myrberg, M. (2007). Dyslexi – en kunskapsöversikt. Vetenskaprådets rapportserie 2:2007. Vetenskapsrådet.

Nationalencyklopedin (2014). “App”. Hämtad 2014-04-04. http://www.ne.se/sok?q=app Nationalencyklopedin (2014). “Chatt”. Hämtad 2014-04-04. http://www.ne.se/sok?q=chatt Nationalencyklopedin (2014). ”iPad”. Hämtad 2014-04-04. http://www.ne.se/sok?q=ipad Nationalencyklopedin (2014). “Smartmobil”. Hämtad 2014-06-04.

http://www.ne.se/sok?q=smartphone

Nationalencyklopedin (2014). “Workshop”. Hämtad 2014-04-04. http://www.ne.se/sok?q=workshop

Shapley, K., Sheehan, D., Maloney, C. & Caranikas-Walker, F. (2011). Effects of Technology Immersion on Middle School Student´s Learning Opportunities and Achievement. The

45 Simmons, K & Carpenter, L. (2010). Spelling and assistive technology: helping students with disabilities be successful writers. Physical Disabilities: Education and Related Service, v29 n2 s 5-19.

Skolinspektionen (2011). Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i grundskolan. Skolinspektionens rapportserie, 2011:8. Stockholm: Skolinspektionen.

Skollagen http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2010:800

SPSM (2010). Utvärdering av skoldatatekens effekter. Specialpedagogiska skolmyndigheten. SPSM (2011). IT I lärandet för att nå målen. Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Stanovich, K.E. (1986). Matthew effects in reading: Some consequences of individual differences in the acquisition of literacy. Journal of Education, Sep 2008/2009 vol 189 p 23- 55.

Svensson, I. (2013) Appar gör läsningen enklare. SPSM. Lika Värde, 1/2013, sid 14-15. Taube, K. (2007). Läsinlärning och självförtroende.(Fjärde upplagan). Stockholm: Nordestedts.

Tjernberg, C. (2013). Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande. En praxisorienterad studie med utgångspunkt i skolpraktiken. Avhandling. Specialpedagogiska institutionen. Stockholm: Stockholms universitet

Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Tunmer, W. & Greaney, K. (2009) Defining Dyslexia. Journal of Learning Disabilities 43 (3). Valiente, O. (2010). 1-1 in Education: Current Practice, International Comparative Research Evidence and Policy Implications. OECD Education Working Papers, No. 44, OECD Publishing. http:// dx.doi.org/10.1787/5kmjzwfl9vr2-en

Vellutino, F. R., Fletcher, J. M., Snowling, M. J. & Scanlon, D. M. (2004). Specific reading disability (dyslexia): What have we learned in the past four decades? Journal of Child Psychology and Psychiatry 45, (1).

Vetenskaprådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Elektronisk version. Stockholm: Vetenskapsrådet.

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Vetenskapsrådet (2008). Dyslexi – vad säger forskningen om dyslexi? Vetenskapsrådet version 1/2008.

Westby, E. Carol, (2012) Assessing and Remediating Text Comprehension Problems. I:Kamhi, G. Alan. & Catts, H. Hugh (2012). Language and Reading Disabilities. (3:end ed.). Boston, Ma: Allyn and Bacon.

46 Wolff, U. (2009). Subgrupper av läsare. I Samuelssons, S. (red). (2009) Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket.(s. 138-161). Stockholm: Natur och Kultur.

47

Bilaga 1

Hej! 2014-01-17 Jag heter Bitte Montén och studerar till speciallärare i svenska på Mälardalens högskola i Västerås och ska skriva mitt examensarbete under våren 2014. Det kommer att handla om alternativa verktyg/kompensatoriska hjälpmedel, när elever är i läs- och skrivsvårigheter. Med alternativa verktyg/kompensatoriska hjälpmedel menar jag de tekniska hjälpmedel elever behöver för att kunna delta och tillgodogöra sig undervisningen.

Mitt syfte med examensarbetet är att få en fördjupad förståelse av pedagogers erfarenheter och upplevelser av alternativa verktyg, när elever är i läs- och skrivsvårigheter.

Jag skulle vilja samtala med dig om detta och om du kan/vill delta i denna undersökning, så vore jag tacksamma. Oavsett om du har stor eller liten erfarenhet av alternativa

verktyg/kompensatoriska hjälpmedel är jag intresserade av att ta del av dina upplevelser.

Till min hjälp vid samtalen, som kommer att ta ca 60 minuter, kommer jag att göra en ljudupptagning och senare göra en transkribering av det som sagts. Det är viktigt att vet om, att du kan avbryta samtalet när du vill och att du kommer att vara anonym i min

resultatredovisning.

Om du vill delta kan du ringa eller maila mig så hör jag av mig och vi bestämmer en tid som passar oss båda.

Tack på förhand!

Bitte Montén, XXXXXXXXXXX Telefon mobil XXXXXXXXXX Mail: XXXXXXXXXXXXXXX

48

Bilaga 2

Intervjuguide

Inledning - Kan du berätta lite om dig själv och vilka elever du undervisar!

 Din utbildning? Hur länge har du arbetat?

 Hur många elever går det på skolan?

 Vilken åldersgrupp undervisar du i? Hur stor är gruppen? Inställning till alternativa verktyg

 Känner du dig trygg/otrygg när du använder alternativa verktyg?

 Vem utbildar dig/pedagoger?

 Hur ser samarbetet ut i kollegiet?

 Rektorns inställning?

 Vem ansvarar för alternativ verktyg? Kommunen, skolan?

Användning – Beskriv hur du och dina elever använder alternativa verktyg!

 Vilka alternativa verktyg får eleven tillgång till? Kompensation, färdighetsträning? Var? När (olika ämnen)? Hur?

 Hur ser undervisningen ut? Anpassad efter olikheter, eleven anpassar sig?

 Vid vilka tillfällen används alternativa verktyg? Skolan, hemma (föräldrar?)?

 Har alla elever med läs- och skrivsvårigheter tillgång till alternativa verktyg? Om inte, vilka?

Lärande – Berätta om hur du ser på lärandet när elever är i läs- och skrivsvårigheter och har tillgång till alternativa verktyg!

 Hur fungerar det i lärandesituationer för eleven? Hur lär eleverna sig? Skriver mer, bättre? Lyssnar/läser mer, bättre? Samarbetar mer, bättre?

 Vem avgör vilka alternativa verktyg eleven får tillgång till?

 Behövs en diagnos/utredning? Vad krävs?

49

 Är eleven motiverade att använda alternativa verktyg? Fokus, självständiga, uthålliga?

 Hur upplever du att elevernas inställning till att använda alternativa verktyg är?

 Hur är elevernas erfarenheter av alternativa verktyg när de kommer till din årskurs?

Utmaning - Beskriv om det finns utmaningar när du och dina elever arbetar med alternativa verktyg!

 Vilka utmaningar finns? Avslutning

 Har du något som du vill tillägga? Förtydliga?