Andersson, J. (2015). Med läsning som mål : Om metoder och forskning på det
läsfrämjande området. (Kulturrådets skrifter, 2015:3). Stockholm: Statens kulturråd.
Arvidsjaurs kommun. (2017). Biblioteksplan för Arvidsjaurs kommun 2018-2022. Hämtad från: https://www.bibblo.se/sv/library-page/arvidsjaur
Bjurulf, V. (2013). Teknikdidaktik i förskolan. (2:1). Lund: Studentlitteratur AB. Björklund, E. (2008). Att erövra litteracitet : Små barns kommunikativa möten med
berättande, bilder, text och tecken i förskolan (diss.). Göteborgs universitet, Göteborg.
Hämtad från: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-9284
Bryman, A., & Nilsson, B. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.). Malmö: Liber.
Carlsson, U. (2010). Barn och unga i den digitala mediekulturen. Göteborg: Nordicom, Göteborgs universitet.
Chambers, A. (2011). Böcker inom och omkring oss. Huddinge: X Publishing. Clark, C., & Rumbold, K. (2006). Reading for Pleasure: A Research Overview. London: National Literacy Trust.
Dahlquist, L. (2012). Digital delaktighet: Folkbibliotekens nya demokratiuppdrag för
en ökad samhällelig delaktighet? (Examensarbete, Lunds universitet, Lund). Hämtad
från: https://www.lu.se/lup/publication/2797329
Davidsson, P., Palm, M., & Melin Mandre, Å. (2018). Svenskarna och internet 2018. IIS, Internetstiftelsen i Sverige.
Departementsserien. (2012:13). Ny bibliotekslag. Hämtad från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/departementsserien/ny-bibliotekslag_H0B413/html#totop
Department for Education. (2012). Research evidence on reading for pleasure.
Education standards research team. London: Department for Education.
Diergarten, A. K., Möckel, T., Nieding, G., & Ohler, P. (2017). The impact of media literacy on children's learning from films and hypermedia. Journal of Applied
Developmental Psychology, 48, 33-41. Hämtad från:
http://dx.doi.org/10.1016/j.appdev.2016.11.007
Eriksson-Zetterquist, U., & Ahrne, G. (2015) Intervjuer. I Ahrne, G., & Svensson, P. (red.) Handbok i kvalitativa metoder. 2. uppl., Stockholm: Liber.
Eskilstuna kommuns lässatsning. (2017). Förskolebibliotek. Hämtad 2019-01-07 från: https://lassatsningen.wordpress.com/2017/06/27/forskolebibliotek/
Fast, C. (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva: Familjeliv och populärkultur i möte
med förskola och skola: Family life and popular culture in contact with preschool and primary school. Uppsala Studies in Education, 2007.
Fogelqvist Ehinger, A., & Lundqvist, M. (u.å.). Högläsning på många olika sätt –
Läsinspiration till vårdnadshavare genom förskolebiblioteken. Region Skåne. Hämtad
från: https://utveckling.skane.se/siteassets/publikationer_dokument/hoglasning-pa-manga-olika-satt--lasinspiration-till-vardnadshavare-genom-forskolebiblioteken.pdf Folkbiblioteken i Lund. (u.å.-a). Förskolebibliotek. Hämtad 2019-02-20 från: https://biblioteksportalen.lund.se/web/arena/forskolebibliotek
Folkbiblioteken i Lund. (u.å.-b). Förskolebibliotek i Lund. Hämtad 2019-02-20 från: https://biblioteksportalen.lund.se/documents/3214865/0/F%C3%B6rskolebibliotek+fold er+2018/24bfef12-8840-441b-8cc1-63475dc84795
Fremtidens biblioteksbetjening af børn. (2008). København: Biblioteksstyrelsen.
Hajzeri, G., & Liziniewicz, M. (2016). Förskolebibliotekens betydelse för barns
utveckling och lärande. (Examensarbete, Malmö Universitet, Malmö). Hämtad från:
http://muep.mau.se/handle/2043/20871
Hansson, J. (2012). Folkets bibliotek?: texter i urval 1994-2012. Lund: BTJ Förlag. Hedemark, Å. (2013). Synen på barn och barns literacy - en studie av
folkbiblioteksplaner. I Libraries, Black Metal and Corporate Finance : Current
Research in Nordic Library and Information Science. (pp. 69–85). Borås: Högskolan i
Borås. Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-207207
Hvenegaard Rasmussen, C., & Jochumsen, H. (2010). Från läsesal till levande bibliotek - barn, ungdomar och biblioteksrummet. I Rydsjö, K., Hultgren, F., & Limberg, L. (Red.), Barnet, platsen, tiden: Teorier och forskning i barnbibliotekets omvärld (s. 213-240). Stockholm: Regionbibliotek Stockholm.
Jang, S. -M., & Kim, J. -K. (2018). Third person effects of fake news: Fake news
regulation and media literacy interventions, Computers in Human Behavior, Volume 80, s. 295-302
Johansson, B. (2010). Barnbibliotekariers och forskares barnperspektiv. I Rydsjö, K., Hultgren, F., & Limberg, L. (Red.), Barnet, platsen, tiden: Teorier och forskning i
barnbibliotekets omvärld. (s. 23-50). Stockholm: Regionbibliotek Stockholm
Johansson, J., & Liljemark, E. (2017). ”Förskolorna i kommunen är väldigt engagerade
förskolor i ett läsfrämjande syfte. (Examensarbete, Högskolan i Borås, Borås). Hämtad
från: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-13986
Juncker, B. (2010). Barns bibliotek- nya villkor, nya utmaningar, nya teorier, nya begrepp. I Rydsjö, K., Hultgren, F., & Limberg, L. (2010). (red.) Barnet, platsen, tiden:
teorier och forskning i barnbibliotekets omvärld. Stockholm: Regionbibliotek
Stockholm.
Johansson, B., & Karlsson, M. (2013). Att involvera barn i forskning och utveckling (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Kjällander, S (2016). Plattan i mattan - digitala lärplattor och didaktisk design i
förskolan. Stockholm: Stockholms Universitet. Hämtad 2019-02-19 från:
https://www.uppsala.se/contentassets/ef5f63b9d1d44487a99c96096077246e/plattan-i-mattan.pdf
Klasson, M. (1997). Temat folkbibliotek, folkbildning och livslångt lärande. I Klasson, M. Folkbildning och bibliotek? : På spaning efter spår av folkbildning och livslångt
lärande i biblioteksvärlden (Skrifter från Valfrid, 13). Borås: Valfrid.
Kompetens. I Nationalencyklopedin. Hämtad 2019-03-20 från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/kompetens
Kristianstads kommun. (2017). Förskolebibliotek Öllsjö. Hämtad 2019-01-07 från: https://www.kristianstad.se/sv/nyhetsarkiv/forskolebibliotek-i-ollso/
Kommittén Aktionsgruppen för barnkultur. (2006). Tänka framåt men göra nu - så
stärker vi barnkulturen (SOU 2006:45). Stockholm: Fritze
Kulturrådet. (u.å.). Bokgåvor till förskolan. Hämtad 2019-02-18 från: http://www.kulturradet.se/sv/Bokgavor-till-forskolan-/
Kåreland, L. (2013). Barnboken i samhället. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Kåring Wagman, A. (2008). Bibliotekarien och professionen en forskningsöversikt. [Elektronisk resurs.]
Lundgren Öhman, U.-K. (red.). (2014). Mediepedagogik på barnens villkor. Stockholm: Lärarförlaget.
Malmström, M. (2017). Digitalisering - en demokratifråga. Förskoletidningen, (6), Hämtad 2019-02-18 från: https://www.forskoletidningen.se/6-2017/digitalisering-en-demokratifraga
Midenius, M., & Bengtsson, K. (2017). Förskolebibliotek : Hur förskollärare skapar
och använder litterära miljöer i förskolan. (Examensarbete, Linnéuniversitetet, Växjö).
Mörkberg, I. (2016). Förskolebiblioteken i Lund : En kvalitativ studie av ett
läsfrämjande projekt. (Examensarbete, Uppsala universitet, Uppsala). Hämtad från:
http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1048126&dswid=6567 Pedagog Malmö. (2016). Magiska bibliotek i Malmös förskolor. Hämtad 2019-01-07 från: https://pedagog.malmo.se/2016/09/21/magiska-bibliotek-i-malmos-forskolor/ Pedagog Malmö. (2017). Förskolebibliotek i medvind. Hämtad 2019-01-07 från: https://pedagog.malmo.se/2017/04/26/forskolebibliotek-i-medvind/
Poulsen, A. K. (2009). Kindergarten libraries nationwide. Scandinavian Public Library
Quarterly, 42(2), 16-17.
Regeringen beslutar om nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet [Elektronisk
resurs]. (2017). Regeringskansliet. Hämtad från:
https://www.regeringen.se/4a9d9a/contentassets/00b3d9118b0144f6bb95302f3e08d11c/ nationell-digitaliseringsstrategi-for-skolvasendet.pdf
Regeringskansliet. (2018). Satsning i vårändringsbudgeten: Fler böcker i förskolan. Hämtad 2019-02-20 från:
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/04/satsning-i-varandringsbudgeten-fler-bocker-i-forskolan/
Rydsjö, K. (2003). Biblioteket Möter Förskolan : En Studie Av Ett Urval
Magisteruppsatser. Konferensbidrag till konferensen Mötesplats inför framtiden, 2003
Borås. Hämtad 2019-01-19 från:
http://hb.diva-portal.org/smash/get/diva2:886419/FULLTEXT01.pdf Rydsjö, K., Elf, A. (2007). Studier av barn- och ungdomsbibliotek : En
kunskapsöversikt (Stockholms stadsbiblioteks skriftserie, 14). Stockholm:
Regionbibliotek Stockholm; Kulturförvaltningen.
Rydsjö, K., Hultgren, F., & Limberg, L. (2010). Barnet, platsen, tiden teorier och
forskning i barnbibliotekets omvärld (Stockholms stadsbiblioteks skriftserie, 16).
Stockholm: Regionbibliotek Stockholm.
Sandin, A. S. (2011). Barnbibliotek och lässtimulans: Delaktighet, förhållningssätt,
samarbete. Stockholm: Regionbibliotek Stockholm.
Schreiber, T. (2006). Bibliotekarprofessionen siden 1960’erne, i Schreiber, T. & Elbeshausen, H. (red.) Bibliotekarerne - en profession i et felt af viden, kommunkation
og teknologi. (s. 15-46). Köpenhamn: Forlaget Samfundslitteratur.
SFS 2013:801. Bibliotekslag. Stockholm: Kulturdepartementet. Hämtad från: http://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=2013:801
Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98. (Ny, rev. uppl.], reviderad 2016. ed.). Stockholm: Skolverket Hämtad från:
https://www.skolverket.se/undervisning/forskolan/laroplan-for-forskolan/laroplan-lpfo-98-for-forskolan
Skolverket. (2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:
reviderad 2017. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2019). Förändringar och digital kompetens i styrdokument. Hämtad 2019-02-19 https://www.skolverket.se/temasidor/digitalisering/digital-kompetens
SOU 2017:39. Ny dataskyddslag. Stockholm: Justitiedepartementet. Hämtad 2019-01-07 från:
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2017/05/sou-201739/
SSB Barn och utveckling. (2016). Förskolebibliotek. Hämtad 2019-01-07 från: https://ssbbarn.wordpress.com/2016/11/28/forskolebibliotek/
Stenby förskola. (2018). Förskolebiblioteket. Hämtad 2019-01-07 från: https://www.eskilstuna.se/utbildning-och-barnomsorg/forskola/kommunala-forskolor/stenby-forskola/om-oss/forskolebiblioteket.html
Stockholms stadsbibliotek. (u.å.). Förskola. Hämtad 2019-01-07 från: https://biblioteket.stockholm.se/att-anv%C3%A4nda-biblioteket/f%C3%B6r-pedagoger/f%C3%B6rskola
Svensk biblioteksförening. (2003). På barns och ungdomars villkor. Stockholm: Svensk biblioteksförening.
Svensk biblioteksförening. (2015). För det demokratiska samhällets utveckling:
Bibliotekslagen enligt lagstiftaren. Stockholm: Svensk biblioteksförening.
Svensk biblioteksförening. (u.å). Biblioteken och den digitala delaktigheten. https://www.biblioteksforeningen.se/rapporter/biblioteken-och-den-digitala-delaktigheten/
Svenska Unescorådet. (2/2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. Stockholm: Svenska Unescorådets skriftserie.
Svensson, A.-K. (2013). Litteraturprofil i förskoleverksamheten : vad ger det barnen?
En utvärdering av ett samarbete mellan bibliotek, förskola och familjedaghem.
Högskolan i Borås, Institutionen för pedagogik. Hämtad från: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-4641
Säljö, R. (2015). Lärande: En introduktion till perspektiv och metaforer. (första upplagan, fjärde tryckningen). Malmö: Gleerups Utbildning AB
Unicef. (u.å.). Barnkonventionen. Hämtad 2019-01-07 från: https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten
Vetenskapsrådet. (u.å). Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wildemuth, B. -M. (2017). Existing Dokuments and Artifacts as Data. In. Wildemuth, B.M. (Ed.), Applications of Social Research Methods to Questions in Information and
Library Science, 2nd Edition. (s. 165-172). Libraries Unlimited.
Zhang, Y., & Wildemuth, B. -M. (2017). Qualitative Analysis of Content. In. Wildemuth, B. M. (Ed.), Applications of Social Research Methods to Questions in
Information and Library Science, 2nd Edition. (s. 318-329). Libraries Unlimited
Ögland, M. (2013). Taxonomier: verktyg för biblioteksutveckling. Regionbibliotek Stockholm, Stockholm. Hämtad 2019-03-18 från: http://regionbiblioteket.se/wp-content/uploads/2013/10/Taxonomier-skriv-ut.pdf