Anderson, H. (2002). Samtal, språk och möjligheter. Mareld. Stockholm.
Andrée Löfholm, C. Sundell, K. (2003) Social barnavård i Stockholms stadsdelar.
Socialtjänstförvaltningen, FoU-enheten, rapport 1.
Backman, J.(1998) Rapporter och uppsatser. Studentlitteratur. Lund.
Berger, P. Luckmann, T. (1966, rev. 2003). Kunskapssociologi -Hur individen uppfattar och formar sin sociala verklighet. Wahlström & Widstrand, Falun.
Björnsson, K. (1996). Barnutredningar – korta och intensiva. Gotlands vård och omsorg.
Gotlands kommun.
Bronfenbrenner, U. (1979). The ecology of human development. Experiments by nature and design. Cambridge, Mass: Harvard University Press.
Cederborg, A-C. (2000). Barnintervjuer- vägledning vid utredningsarbete. Liber AB.
Stockholm.
Cederborg, A-C, Karlsson, Y. (2001). Omhändertagande med barnets perspektiv. Artikel i Socialvetenskaplig tidskrift nr 3, s. 163-179.
Cleaver, H., Walker, S. (2004). From policy to practice: the implementation of a new framework for social work assessment of children and families. Artikel i Child & Family Social Work, Volym 9, nr 1, februari, s. 81-90(10). Department of Health and Social Care, Royal Holloway, University of London, Egham, Surrey, England.
Denhov, A.(2005). Vad tycker patienterna har varit till hjälp i psykiatrisk öppenvård - en intervjustudie. Opublicerad rapport, FoU-enheten Psykiatrin Södra Stockholms läns landsting.
Department of Health (1999) Framework for the assessment of children in need and their families. London.
Department of Health (2003). The Integrated Children´s System. London.
http://www.dfes.gov.uk/integratedchildrenssystem (050902).
Dagnå, L. (2004). En inblick i familjers vardag? Om intensiva barnavårdsutredningar.
Rapport 2004:1, FoU-nordväst i Stockholms län.
Dahl, N. m.fl.(1980). Att se och bli sedd, om familjebehandling inom socialvården.
Socialstyrelsen, Liber Förlag. Uddevalla.
Edvardsson, B. (2003). Kritisk utredningsmetodik, begrepp, principer och felkällor. Liber AB. Stockholm.
Egelund, T.(1997). Beskyttelse av barndommen.Socialforvaltningers risikovurdering och indgreb. Hans Reitzel. Köpenhamn.
Ekström Sundberg, M.(2004). Barnens Bästa - en modell för strukturerad utredning,
dokumentation och utvärdering. Slutrapport, Kungsholmens stadsdelsnämnd.Stockholms stad.
Fridh, B., Norman, G. (2005). Att utreda när barn far illa - en handbok om barnavårdsutredningar i socialtjänsten. Förlagshuset Gothia. Stockholm.
Friis, E.(2003). Sociala utredningar om barn. Sociologiska institutionen, Lunds Universitet.
Hessle, S.(1988). Familjer i sönderfall, en rapport från samhällsvården. Norstedts Förlag.
Göteborg.
Hessle, S., Stenström, N., Sundell, K., Wåhlander, E. (1996). Sociala barnavårdsutredningar i Andersson m.fl. (1996)Barnet i den sociala barnavården. CUS/Libers förlag. Stockholm.
Hyvönen,U., Forsgren, N. (2000). Klara, Om kvalitet och effektivitet i det sociala arbetet med barnavårdsutredningar – en processutvärdering av ett utvecklingsprojekt. Skriftserie nr 2/2000. Umeå: Utvecklings- och fältforskningsenheten, Umeå socialtjänst. Umeå Universitet.
Killén, K.(1999). Svikna barn. Om bristande omsorg och vårt ansvar för de utsatta barnen.
Wahlström & Widstrand. Stockholm.
Kommittédirektiv för översyn av Lag om vård av unga (1990:52).
Kvale, S.(1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur. Lund.
Lundberg, P. (2002). Vårdares uppfattning om professionell kompetens i demensvård och välbefinnande hos personer med demenssjukdom. Institutionen för folkhälso- och
vårdvetenskap, enheten för vårdvetenskap, Uppsala Universitet.
Lundgren, E. (2003). Få känner igen sig i det ”hemlika”, Artikel i Svenska Dagbladet, 030428.
Länsstyrelsen i Stockholms Län (2002). Låt barnet komma till tals! Tillsyn av barnavårdsutredningar, rapport 16.
Löwenborg,C., Nilsson, L. (2002). Vad är verksamt i handledning? -en kvalitativ undersökning, rapport 2002:2, FoU-nordväst i Stockholms Län.
Milton, P., Wåhlander,E. Östberg, F. (2000). Barnavårdsutredningar i sex kommuner - en vinjettstudie. Socialstyrelsen, CUS-skrift 3.
Morén, S.(1996). Att utvärdera socialt arbete, Publica. Stockholm.
Norström,C., Thunved, A. (2004). Nya sociallagarna, med kommentarer, lagar och författningar som de lyder den 1 januari 2004. Norstedts Juridik AB. Stockholm.
Rasmusson, B. (2004). Barnavårdsutredningar på nya grunder, Socialhögskolan, Lunds Universitet, www.soch.lu.se/Mserien (050902).
Regeringens proposition 1996/97:124, Ändring i socialtjänstlagen.
Regeringens proposition 2000/01:80, Ny socialtjänstlag m.m.
Regeringens proposition 2002/03:53, Stärkt skydd för barn i utsatta situationer m.m.
Revstedt, P. (1995). Motivationsarbete, Liber Utbildning AB. Stockholm.
Sallnäs, M. (1995). Att utreda föräldraskap, om moderns institutionsvård för barn. Artikel i Socialvetenskaplig tidskrift nr 4, s. 334-349.
Socialdepartementet (2005). Källan till en chans - nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården. Betänkande av sociala barn - och ungdomsvårdskommittén, SOU 2005:81. Stockholm.
Socialstyrelsen (1995). Barnet i rättsprocessen. SoS-rapport 21.
Socialstyrelsen (1998). Anmälan, utredning, insats, Individ- och familjeomsorgens arbete med barn. SoS-rapport 4.
Socialstyrelsen (2000). Dartingtonprojektet - en försöksverksamhet för att stärka och utveckla familjevården. SoS-rapport 2.
Socialstyrelsen (2003). Social tillsyn 2002-resultat av länsstyrelsernas tillsyn.
Sammanfattning, www.socialstyrelsen.se (030618).
Socialstyrelsen (2004 a). Individ- och familjeomsorg 2004 – en lägesrapport.
www.socialstyrelsen.se (051009).
Socialstyrelsen (2004 b). Social tillsyn 2004 - resultat av länsstyrelsernas tillsyn.
www.socialstyrelsen.se (051021).
Socialstyrelsen (2005). Barns Behov I Centrum. Projektbeskrivning. www.socialstyrelsen.se (050604).
Stilgård, J.,Tilander, K. (2001). Utredningslägenheten och barnperspektivet. Utvecklings- och utvärderingscentrum, Karlstads socialförvaltning.
Stockholms stad (2004). Barn- och ungdomsärenden. Riktlinjer för handläggning och dokumentation inom individ- och familjeomsorgen. Kommunstyrelsen i Stockholm 2004-02-18. www.sot.stockholm.se/staben/riktlinjer/bou.
Sundell, K:, Egelund, T. (2000). Barnavårdsutredningar - en kunskapsöversikt. CUS / Förlagshuset Gothia AB. Göteborg.
Sundell, K., Karlsson, U. (1999). Social barnavård i tio svenska kommuner. FoU-rapport 26.
Stockholm.
Söderman, B.(1999). Utredningar i lägenhet gör barnen synliga.
Artikel i Socionomen nr 7, s. 33-36.
Vinnerljung, B. (1996). Svensk forskning om fosterbarnsvård, en översikt. CUS och Liber Utbildning AB. Stockholm.
Westlund, P., Isaksson, S. (2001). Barnavårdsutredning - information, reflektion, mobilisering. Liber AB. Stockholm.
Wächter, R. (2000). Utredning som en administrativ process- eller ett redskap för att bättre förstå klienten? Artikel i Socionomen nr 3, s. 39-42.
Övreeide, H. (2001). Samtal med barn - Metodiska samtal med barn i svåra livssituationer.
Studentlitteratur. Lund.
BILAGOR
Bilaga 1: Informationsbrev till föräldrarna Bilaga 2: Frågeguide till föräldrarna
Bilaga 3: Frågeområden i samtal med socialsekreterare
Hej !
Jag som skriver till Dig heter Matilda Ekström Sundberg och studerar vid Socialhögskolans magisterprogram. Min handledare heter Eva Wåhlander, doktorand och lärare vid
Institutionen för socialt arbete; Socialhögskolan i Stockholm. Jag är anställd, men för
närvarande tjänstledig, från mitt arbete som socialsekreterare vid utredningssektionen för barn och ungdom på Kungsholmens stadsdelsförvaltning. De senaste 2 åren var jag projektledare för ”Barnens Bästa-projektet ”, då Du och Din familj var med om en utredning i lägenheten på Alströmergatan hos socialsekreterare Britta Ahlqvist. Du har även varit med om en s.k.
traditionell utredning gjord i socialkontorets lokaler.
Min fråga till Dig är om Du kan tänka Dig att bli intervjuad av mig eller låta Ditt barn intervjuas under ca en timme.
Jag planerar att göra en studie enligt nedan och vill försöka ta reda på hur Du upplevde kontakten med socialsekreterarna och hur det var för Dig att vara med om utredningarna.
Undersökningens syfte: Att göra en jämförande studie av familjer som utretts både genom intensivutredning gjord i lägenheten på Alströmergatan utifrån en strukturerad
utredningsmodell, och utretts enligt sk. traditionell modell, ur föräldrarnas och barnens perspektiv.
Undersökningens genomförande: Intervjuer med 5 föräldrar och 5 barn som utretts vid Kungsholmens stadsdelsförvaltning.
Deltagandet i intervjuundersökningen är frivilligt.
Du ges rätten att vara anonym och du kan när som helst avbryta din medverkan utan att det kommer att medföra några negativa följder för dig. De uppgifter som framkommer genom intervjun kommer att förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem.
Intervjun kommer att spelas in på band, som efter utskrift kommer att raderas.
Uppgifterna kommer dessutom inte att användas för annat syfte än för forskning. Endast handledare Eva Wåhlander på Socialhögskolan i Stockholm och Matilda Ekström Sundberg kommer att ha tillgång till insamlade uppgifter.
Resultatet av intervjuerna kommer att sammanställas till en magisteruppsats, som efter granskning av handledaren samt godkännande av behörig lärare på Socialhögskolan i Stockholm kommer att offentliggöras på Socialhögskolan.
Kungsholmens stadsdelsförvaltning har samtyckt till att studien görs.
Dina synpunkter är väldigt viktiga och jag är mycket tacksam för en eventuell intervju med Dig. Jag kommer att kontakta Dig per telefon inom kort. Vänliga hälsningar
Matilda Ekström Sundberg Anna-Lena Christensson
socionom verksamhetschef,
Individ- och familjeomsorgen Kungsholmens stadsdelsförvaltning
Kommentar: Handledare för denna studie var t.o.m slutet av år 2004 Eva Wåhlander, doktorand och lärare vid Institutionen för socialt arbete; Socialhögskolan i Stockholm. Eva förolyckades mycket tragiskt i flodvågskatastrofen i Thailand i december 2004.
Dock publicerar jag ovanstående brev med Evas namn, eftersom detta brev skickades ut till intervjupersonerna.
Fr.o.m år 2005 har Annemi Skerfving, tillika doktorand och lärare vid samma institution åtagit sig handledarskapet.
Frågeguide till föräldrarna Inledande information
Berätta att föräldrarna kommer att garanteras anonymitet. Berätta att jag är intresserad av deras erfarenheter av och kontakt med socialtjänsten, samt hur de upplevt att vara med om en eller flera barnavårdsutredning/ar.
Din kontakt med socialtjänsten
Har du haft kontakt med socialtjänsten innan – om ja, i så fall när? Har du haft kontakt vid flera tillfällen? Om ja, vilka då?
Vem/vilka har du haft kontakt med? Av vilken anledning hade du kontakt?
Hur ofta träffades ni och under hur lång period?
Hur vill du beskriva den/de kontakter du hade med socialtjänsten?
Den rumsliga miljön där utredningen gjordes
Hur vill du beskriva miljön där utredningen/arna gjordes?
Vilken betydelse hade miljön för dig under utredningen/arna?
Hur tror du att du påverkades av miljön under utredningen/arna?
Kontakten med socialsekreteraren/socialsekreterarna
Hur upplevde du kontakten med socialsekreteraren/socialsekreterarna under utredningen?
Synpunkter på bemötandet? Något du saknade i bemötandet?
På vilket sätt förhöll sig socialsekreteraren/na till dig under utredningstiden?
Hur upplevde du att vara med om en utredning under fyra månader jämfört med en utredning under fyra veckor, vad gäller tiden?
Utredningsfrågorna
Informerades du i förväg om vad ni skulle tala om under utredningen? Om ja/nej; vad tyckte du om det?
Vilka frågor ställdes till dig i utredningen /arna?
Vad tyckte du om de frågorna?
Delaktigheten i utredningen
Visste du när utredningen/arna börjades/avslutades?
Hade detta någon betydelse för dig?
Visste du vad som var anledningen till anmälan i utredningen/arna?
Fick du möjlighet att diskutera anmälan i utredningen/arna?
Fick du ta del av journalanteckningar under utredningen/arna?
Om ja/nej; hade det någon betydelse för dig?
Hur mycket påverkade du vilka referenter som bjöds in i utredningen/arna?
Hur förberedd var du på vad som skulle stå i den skrivna slututredningen?
Hur var det för dig när du fick läsa den skriftliga utredningen/arna?
Synliggörandet av barnet/barnen
Uppfattar du att socialsekreteraren/na uppmärksammat ditt/dina barn i utredningen /arna?
Om ja; på vilket sätt?
Om nej; hur skulle du önskat att ditt/dina barn blivit uppmärksammat/uppmärksammade?
Fick ditt/dina barn möjlighet att samtala enskilt med socialsekreteraren/na under utredningen/arna?
Om ja/nej; vad tyckte du om det?
Om ja/nej; vad tror du att ditt/dina barn tyckte om det?
Fick ditt/dina barn deltaga i samtal med dig/er som förälder/rar och med socialsekreteraren/na i utredningen /arna?
Om ja/nej; vad tyckte du om det?
Om ja/nej; vad tror du att ditt/dina barn tyckte om det?
Eventuella förändringar i familjen under/efter utredningstiden
Upplevde du någon/några förändring/förändringar under/efter utredningstiden? Någon/några insats/insatser?
Om ja, hur såg den/de ut? Vem/vilka påverkades av förändringen/arna?
Är det något i din/dina kontakter med socialtjänsten som du önskar hade varit annorlunda?
Om ja; vad?
Frågeområden i samtal med socialsekreterare
Vilka tankar och förväntningar hade socialsekreteraren om att arbeta i utredningslägenheten, före och efter utredningen.
Hur en dag var organiserad i lägenheten.
Hur socialsekreteraren upplevde att arbeta med intensivutredning i lägenheten jämfört med att arbeta med utredning i socialkontorets lokaler.
Hur socialsekreteraren hanterade övriga pågående parallella utredningar på socialkontoret.
Hur socialsekreteraren förhöll sig till klienterna under utredning i lägenheten jämfört med utredning i socialkontorets lokaler, likheter/skillnader.
Vilka tankar hade socialsekreteraren om det strukturerade utredningsmaterialet och kring att använda det i utredning i socialkontorets lokaler.