Allmänhetens pressombudsman – pressens opinionsnämnd (2004) Etiska regler för press, TV och radio [elektronisk]
Tillgänglig:http://www.po-pon.org/Article.jsp?article=1011&avd=verksamhet [2004-01-06]
Best, J. (1999) Random Violence – How we talk about new crimes and new victims. Berkeley:
University of California Press.
Brottsförebyggande Rådet (2003a). Faktisk brottslighet [elektronisk]
Tillgänglig:< http://www.bra.se/web/statistik/faktisk/> [2003-11-20]
Brottsförebyggande Rådet (2003b) Polisanmälda brott, uppklarade brott och misstänkta personer-definitiv statistik för år 2002 [elektronisk]
Tillgänglig:<http://www.bra.se/extra/statistics/extra_view_comments?category=2&
year=2002&type=1&period=2002&lang=se&excelfile_exists=1&filename=/usr/ww w/dynamaster/www.bra.se/static/dynamaster/statistics/2_1_2002_0_0_x.dat>
[2003-11-23]
Christofferson, J. (1997). Argument i repris: pressdebatten om medievåld. Stockholm:
Våldsskildringsrådet.
Cohen, S. (1993). Folk Devils & Moral Panics – The creation of Mods and Rockers. (3:rd ed.) London: McGibbon and Kee.
Daal, C,. & Tholin, E. (1997) 606 artiklar. I Christofferson, J. (Red). Argument i repris:
pressdebatten om medievåld. (s. 139-176). Stockholm: Våldsskildringsrådet.
Dahlgren, P. (1992). Pressens bild av brottsligheten. Stockholm: Kommentus Förlag.
Ekbom, T., Engström, G. & Göransson, B. (2002). Människan, brottet, följderna.
Kriminalitet och kriminalvård i Sverige. Falun: Natur & Kultur
Elliot, M. (1997). Förtroendet för medierna. Göteborg: Inst. För journalistik och masskommunikation.
Esaiasson, P., Gilljam, M.,Oscarsson, H., & Wängnerud, L. (2003). Metodpraktikan – konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts Juridik.
Estrada, F., & Nilsson, A. (2001) Brottlighet som välfärdsproblem – Utsatthet för brott och oro för brott 1988-1999. I Bergmark, Å. (Red). Ofärd i välfärden. (s.223-263) Stockholm: Graphium/Norstedts AB.
Expressen (2003). Om Expressen [Elektronisk].
Tillgänglig:<http://www.expressen.se/expressen/jsp/polopoly.jsp?d=230&a=
72970> [2003-11-03].
Fredriksson, Jimmy (jimmy.fredriksson@gt.se) (031105). Information om GT.
Gordon, M., & Heath, L. (1991) The new business, crime and fear. I Protess, D. L.,
& McCombs, M. (Red). Agenda setting – Readings on Media, Public Opinion, and Policymaking. (s.71-74) Hillsdale, N.J. : Erlbaum
Gustafsson, Ingemar (nyheter@gp.se) (031107). Information om GP.
Hadenius, S., & Weibull, L. (2000). Massmedier. Press, radio och TV i förvandling. (7:e upplagan) Stockholm: Bonnier
Hartman, J. (1998). Vetenskapligttänkande - från kunskapsteori till metodteori. Lund:
Studentlitteratur.
Holme, I. M., & Solvang, B. K. (1997). Forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Höijer, B. (1994). Våldsskildringar i TV-nyheter, produktion, utbud, publik. Stockholm:
Institutionen för journalistik, medier och kommunikation.
Ingelstam, M., & Thunberg, A-M. (1983). Våld föder våld. En rapport om samband mellan samhälle, våld, massmedier. Stockholm: Proprius.
Jarlbro, G. (2002) Skål och tack!? Påverkar medierna människors attityd till alkohol?
[elektronisk]
Tillgänglig:<http://www.svekom.se/kultfri/StorochStark/pdf/11_mediapaverkan.p df>[2004-01-06]
Jarlbro, G., & Jönsson, A. (1995). Våldsbrott i svensk press, en jämförelse mellan åren 1983 och 1993. Göteborg : Institutionen för journalistik och masskommunikation.
Kidd – Hewitt, D., & Osborne, R. (1995). Crime and the media – The postmodern spectacle.
London: Pluto Press.
Kulturdepartementet (1995). En handbok i fyra kapitel om Våldsskildringar i våra medier.
Stockholm: Nordstedts.
Leth, G. (1994). Kriminaljournalistik i historiskt perspektiv. I Gadd, P. (Red). Mord, Blod och Moral. (s.11-31). Stockholm: Carlsson Bokförlag
Lidskog, R., Johansson, B. & Lekare, K. (2001). Våldet och tryggheten i staden. I Elander, I. (Red). Den motsägelsefulla staden. Vardagsliv och urbana regimer. (s.53-82).
Lund: studentlitteratur.
Lindgren, S-Å. (2002) Brottslighetens struktur och utveckling i Göteborgsområdet.
[elektronisk]
Tillgänglig: <http://www.tryggaremanskligare.goteborg.se/text.fakta.struktur.html>
[2003-10-23]
McCombs, M., & Shaw, D. (1991) The Agenda – Setting of Mass Media. I Protess, D. L., & McCombs, M. (Red). Agenda setting – Readings on Media, Public Opinion, and Policymaking. (s. 17-26) Hillsdale, N.J. : Erlbaum
McQuail, D. (2000). Mcquail´s Mass Communication Theory (4 th ed.). Oxford: Sage Publication Ltd.
Mosander, J. (1994). Kriminaljournalistik – allmänt och specifikt. I Gadd, P. (Red).
Mord, Blod och Moral. (s.32-47). Stockholm: Carlsson Bokförlag
Newbold, C. (1997). The media effects tradition. I Boyd-Barret, O & Newbold, C.
(Red). Apporaches to Media. (s.118-123) Bristol: Arnold
Nilsson, Å. (2000). Kvantitativ innehållsanalys. I Ekström, M., & Larsson, L. (Red).
Metoder i kommunikationsvetenskap. (s.111-139) Lund: Studentlitteratur.
Nohrstedt, S. A. (1996). Medievåldets sociala verkningar. I Andén-Papadopouls, K.
& Höijer, B. (Red). Våldsamma nyheter. Perspektiv på dokumentära våldsskildringar i media.
(s.83-99) Eslöv : B. Östlings bokförlag Symposion
Nord, L. (1997) Spelet om opinionen – Möten mellan makthavare, medier och medborgare.
Lund: Studentlitteratur.
Nowak, K. (1983). Reliabiliteten – ett mätteoretiskt begrepp. I Strand, H. (Red).
Tillförlitlighetsproblem vid tolkning och innehållsanalys. (s.24-32) Stockholm:
Akademilitteratur.
Näslund, L. (2003, oktober, 30). GT ökar igen. Upplagan fortsätter stiga – för 15:e månaden i rad. Göteborgs Tidningen, s. 17
Olsson, M., & Lindström, P. (1995). Vad säger kriminalstatistiken? I Hagerman, M.
(Red). Det obegripliga våldet. Forskare om ungdomar och våld. (s.13-28) Solna:
Forskningsrådsnämnden
Olsson, T. (1996). Den skrattande teaterboven och den lidande rikspolischefen.
Svensk kriminaljournalistik under 1900-talet. I Andén-Papadopouls, K. & Höijer, B.
(Red). Våldsamma nyheter. Perspektiv på dokumentära våldsskildringar i media. (s.223-235) Eslöv : B. Östlings bokförlag Symposion
Pollack, E. (2000). Brottet som nyhet. [elektronisk]
Tillgänglig: <http://www.stratresearch.se/fff/ester2.htm> [2003-11-02]
Pollack, E. (2001). En studie i medier och brott. Stockholm: Inst. För journalistik, medier och kommunikation.
Sarnecki, J. (1994). Brott, journalistik och verkligheten. Kriminaljournalistikens betydelse för samhället. I Gadd, P. (Red). Mord, Blod och Moral. (s.48-65). Stockholm:
Carlsson Bokförlag
Sjölin, M. (1994). Massmedier och opinionsbildning. I Sannerstedt, A., & Jerneck, M.
(Red). Den moderna demokratins problem. (s.150-186) Lund: Studentlitteratur.
Strömbäck, J. (2001). Gäster hos verkligheten – en studie av journalistik, demokrati och politisk misstro. Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag Sympostion AB
Tham, H. (1994). Kriminalpolitik, statistik och journalistik. I Gadd, P. (Red). Mord, Blod och Moral. (s.188-206). Eslöv. Carlsson Bokförlag
Thelin, K. (1994). Kriminaljournalistik. I Gadd, P. (Red). Mord, Blod och Moral. (s.147-164). Eslöv. Carlsson Bokförlag
Zetterberg, L H. (1995) Moralisk panik. [elektronisk]
Tillgänglig: <http://www.zetterberg.org/Press/DN/dn950515.htm> [2003-11-04]
Bilaga 1
Kodschema
V1. Tidning
1. GP 2. GT
V2. År
1. 2003 2. 1988
V3. Dag
1. Måndag 2. Torsdag 3. Söndag
V4. Placering i tidningen
1. Första sidan - komplett 2. Första sidan – övergång 3. Uppslag 4. Insida
V5. Sida _______________________________________
V6. Totalt antal artiklar ______________________
V7. Antal brottsartiklar ______________________
V8. Bild
1. Foto 2. Teckning 3. Figur
4. Faximil 5. Ingen bild
V9. Spalt cm (bild + bildtext) ______________________
V10. Spalt cm (Rubrik + text) ______________________
V11. Spalt cm (Rubrik) ______________________
V12. Brottskategori
1. Våldsbrott 2. Sexbrott 3. Rån
4. Inbrott 5. Övrigt
V13. Källa till artikeln
1. Polis 2. Offer 3. Vittne
4. Gärningsman 5. Anhörig till offer 6. Anhörig till gärningsman 7. Myndighet/experter 8. Advokat 9. Åklagare
10. TT 11. Annan
V14. Brottet uppklarat?
1. Ja 2. Nej
V15. Namnges gärningsman?
1. Ja 2. Identitet antyds 3. Nej
V16. Gärningsmannens ålder?
1. 1-14 år 2. 15-21 år 3. 22-40 år
4. 41-65 5. 65- 6. Flera personer
7. Nämns ej blandad ålder
V17. Gärningsmannens kön
1. Man 2. Kvinna 3. Flera personer
4. Nämns ej både man och kvinna
V18. Gärningsmannens etnicitet
1. Utländskt härkomst 2. Svensk 3. Nämns ej
V19. Känd av polisen/tidigare straffad
1. Ja 2. Nej 3. Nämns ej
4. Vissa av gärningsmännen V20. Offret namnges
1. Ja 2. Nej 3. Många offer,
vissa namnges
V21. Offrets ålder
1. 1-14 år 2. 15-21 år 3. 22-40 år
4. 41-65 5. 65- 6. Flera personer,
7. Nämns ej blandad ålder
V22. Offrets kön
1. Man 2. Kvinna 3. Flera personer,
4. Nämns ej både man och kvinna
V23. Offrets etnicitet
1. Utländskt härkomst 2. Svensk 3. Blandat
4. Nämns ej
V24. Finns det en nära relation mellan gärningsman och offer?
1. Ja 2. Nej