Arkivlag (1990:782). Svensk författningssamling 1990:782. Stockholm: Kulturdepartementet. Hämtad 2014-01-25 från http://bit.ly/1enrFz1
Aronson, L. (2011). Twelve Tips for Teaching Reflection at All Levels of Medical Education. Medical Teacher, 33(3), 200–205.
Bek, A. (2012). Undervisning och reflektion. Om undervisning och förutsättningar för
studenters reflektion mot bakgrund av teorier om erfarenhetslärande. Doktorsavhandling.
Umeå: Pedagogiska Institutionen, Umeå universitet.
Bengtsson, J. (2007). Vad är reflektion? Om reflektion i läraryrke och lärarutbildning. I Brusling, C. & Strömqvist, G. (red.). Reflektion och praktik i läraryrket, s. 81-95. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Bie, K. (2009). Reflektionshandboken. Första upplagan, fjärde tryckningen. Malmö: Gleerups. Boud, D. (red.) (1985). Reflection: Turning Experience into Learning. London: Kogan Page. Braun, V. & Clarke, V. (2006). Using Thematic Analysis in Psychology. Qualitative
Research in Psychology, 3(2), 77-101.
Brockbank, A., McGill, I., and Beech, N. (2002). The Nature and Context of Learning. In Brockbank, A., McGill, I., and Beech, N. (eds.). Reflective Learning in Practice, s. 5-14. Aldershot: Gover Publishing Company.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 2. Stockholm: Liber.
Clark, P.G. (2009). Reflecting on Reflection in Interprofessional Education: Implications for Theory and Practice. Journal of Interprofessional Care, 23(3), 213–223.
Comenius, J.A. (1999 [1657]). Didactica Magna. Stora undervisningsläran. Översättning och inledning av Kroksmark, T. Lund: Studentlitteratur.
Cooper, B. (2013). Reflective Writing/Reflective Practice: Promoting Engaged Learning and Student Confidence in the Beginning Ballet Class. Journal of Dance Education, 13(1), 4- 11.
Dewey, J. (1998[1933]). How We Think. A Restatement of the Relation of Reflective Thinking
to the Educative Process. Boston: Houghton Mifflin Company.
Ellström, P.-E. (1996). Rutin och reflektion – förutsättningar och hinder för lärande i dagligt arbete. I Larsson, S. (red.) m fl. Livslångt lärande, s. 142-179. Lund: Studentlitteratur. Emsheimer, P., Hansson, H. & Koppfeldt, T. (red.) (2005). Den svårfångade reflektionen.
36 Lund: Studentlitteratur.
Farrell, T.S.C. (2013). Reflective Writing for Language Teachers. Sheffield, England; Bristol, Connecticut: Equinox Publishing.
Fejes, A. (2008). Governing Nursing through Reflection: A Discourse Analysis of Reflective Practice. Journal of Advanced Nursing, 64(3), 243-250.
Fejes, A. & Thornberg, R. (2009). Handbok i kvalitativ analys. Första upplagan. Stockholm: Liber.
Folkbildningsrådet (2013a). Folkbildningens Vägval & Vilja. Om studieförbundens och
folkhögskolornas roll och uppgifter i dagens och morgondagens samhälle. Stockholm:
Folkbildningsrådet.
Folkbildningsrådet (2013b). Folkbildning 2013. Årsskrift om folkbildningen i samhället.
Stockholm: Folkbildningsrådet.
Folkbildningsrådet. (2013c). Fakta om folkbildning 2013. Stockholm: Folkbildningsrådet. Hämtad 2014-02-08 från http://bit.ly/MBbWFJ
Folkhögskolornas informationstjänst. (2014). Internetkälla, hemsida. www.folkhogskola.nu Hämtad 2014-02-08.
Förordning (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen. Svensk författningssamling
1991:977. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 2013-11-28 från
http://bit.ly/1oUoZzR
Förordning (SKOLFS 2012:101) om läroplan för vuxenutbildningen. Statens skolverks
författningssamling 2012:101. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2013-12-12 från
http://bit.ly/1gwjIgP
Gursansky, D., Quinn, D. & Le Sueur, E. (2010). Authenticity in Reflection: Building Reflective Skills for Social Work. Social Work Education, 29(7), 778–791.
Gustavsson, B. (2009). Utbildningens förändrade villkor. Nya perspektiv på kunskap,
bildning och demokrati. Första upplagan. Stockholm: Liber.
Hansson, H. (2005). Reflektionsbegreppet i styrdokument. I Emsheimer, P., Hansson, H. & Koppfeldt, T. (red.). Den svårfångade reflektionen, s. 53-74. Lund: Studentlitteratur. Harlin, E.-M. (2013). Lärares reflektion och professionella utveckling – Med video som
verktyg. Doktorsavhandling. Linköping Studies in Behavioural Science, No. 176.
37
Hatton, N. & Smith, D. (1995). Reflection in Teacher Education: Towards Definition and Implementation. Teaching and Teacher Education, 11, 33–49.
Hjertström Lappalainen, J. (2009). I begynnelsen var fantasin. Om den reflekterande
människan. I Fjelkestam, K. (Red.). Reflektionens gestalt, s. 18-35. Huddinge: Södertörns högskola.
Holloway, I. & Todres, L. (2003). The Status of Method: Flexibility, Consistency and Coherence. Qualitative Research, 3(3), 345-357.
Högskolelag (1992:1434). Svensk författningssamling 1992:1434. Stockholm: utbildnings- departementet. Hämtad 2013-11-18 från http://bit.ly/1sxeNh4
Jarvis, P. (2010) Adult Education and Lifelong Learning. Theory and Practice. Fourth edition. London: Routledge.
Johns, C. (2013). Becoming a Reflective Practitioner. Chichester: Wiley.
Kihlström, S. (2007). Att undersöka. I Dimenäs, J. (red.) Lära till lärare, s. 226-242. Första upplagan. Stockholm: Liber.
Kottkamp, R.B. & Osterman, K.F. (2004). Reflective Practice for Educators: Professional
Development to Improve Student Learning. Thousand Oaks, Calif.: Corwin Press.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk pedagogik, 25(1), 16-35. [Linköping University Post Print, 1-32.]
Larsson, S. (2009). A Pluralist View of Generalization in Qualitative Research. International
Journal of Research & Method in Education, 32(1), 25-38.
Larsson, S. (2013a). Didaktik, design och dilemma. I Eriksson, L., Larsson, S., Lundberg, M. & Nordvall, H. Folkbildning för förändring - Dilemman i politiskt mobiliserande didaktik, s. 11-20. Linköping: Linköping University Electronic Press.
Larsson, S. (2013b). Vuxendidaktik: fjorton tankelinjer i forskningen om vuxnas lärande. Första utgåvan. Stockholm: Natur & Kultur.
Lundgren, U.P. (1981). Model Analysis of Pedagogical Processes. Andra upplagan. Lund: Liber Läromedel/Gleerup.
Mann, K., Gordon J. & MacLeod, A. (2009). Reflection and Reflective Practice in Health Professions Education: a Systematic Review. Advances in Health Science Education, 14(4),
38 595–621.
Marton, F. & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur.
Moon, J.A. (2004). A Handbook of Reflective and Experiential Learning: Theory and
Practice. London: Routledge.
Offentlighets- och sekretesslag (2009:400). Svensk författningssamling 2009:400. Stockholm: Justitiedepartementet L6. Hämtad 2014-01-25 från http://bit.ly/1bpcrIR
Patton, M.Q. (2002). Qualitative Research & Evaluation Methods. 3rd ed. London: Sage. Proposition 2005/06:192. Lära, växa, förändra. Stockholm: Utbildnings- och kultur- departementet. Hämtad 2013-10-12 från http://bit.ly/ZulgtB
Proposition 2012/13:30. Forskning och innovation. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 2013-12-22 från http://bit.ly/1a4pJtx
Proposition 2013/14:1. Budgetpropositionen för 2014. Utgiftsområde 17: Kultur, medier,
trossamfund och fritid. Stockholm: Finansdepartementet. Hämtad 2014-02-07 från
http://bit.ly/1dvYHvW
Proposition 2013/14:172. Allas kunskap – allas bildning. Stockholm: Utbildnings- departementet. Hämtad 2014-03-07 från http://bit.ly/O3AhVw
Redmond, B. (2004). Reflection in Action: Developing Reflective Practice in Health and
Social Services. Aldershot: Ashgate.
Rodgers, C. (2002). Defining Reflection: Another Look at John Dewey and Reflective Thinking. Teachers College Record, 104(4), 842-866.
Ruschkowski, A. (2013). Folkhögskollärares design av förutsättningar för deltagares
reflektion. Opublicerat examensarbete, folkhögskollärarprogrammet. Linköping:
Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet.
Ryan, G.W. & Bernard, H.R. (2003). Techniques to Identify Themes. Field Methods, 15(1), 85-109.
Selander, S. (2012). Didaktik – undervisning och lärande. I Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.). Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare, s. 199-216. Andra utgåvan. Stockholm: Natur & Kultur.
Skollag (2010:800). Svensk författningssamling 2010:800. Stockholm: Utbildnings- departementet. Hämtad 2013-11-12 från http://bit.ly/1gsJrbK
39
2013-11-24 från www.skolverket.se/skolformer/karta-over-utbildningssystemet
Smith, E. (2011). Teaching Critical Reflection. Teaching in Higher Education, 16(2), 211- 223.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2013-10-19 från http://bit.ly/PoSEjv
Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2013-10-21 från http://bit.ly/HwLquU
Vetenskapsrådet. (2013a). Beredningshandbok Utbildningsvetenskap 2013. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2013-11-24 från http://bit.ly/1mwWVTI
Vetenskapsrådet. (2013b). Etik. Internetkälla <www.vr.se>. Hämtad 2013-11-02 från http://bit.ly/RH1pvo
40
Bilagor
Bilaga 1: brev till potentiella informanter (Anonymisering tydliggörs med klamrar […])
Hej!
Jag heter Andreas Ruschkowski och skriver under vårterminen en 15hp uppsats i för- djupningskursen Pedagogiskt arbete med inriktning mot folkbildning, vuxenutbildning och
yrkesutbildning. Det är en 30hp-kurs som bedrivs på halvfart distans vid Linköpings
universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL).
Jag söker sex lärare som arbetar på folkhögskolor i […] och som kan ställa upp för intervju. Det insamlade datamaterialet ligger sedan till grund för uppsatsen. Varje intervju tar c:a 45 minuter och genomförs på de medverkandes arbetsplats under v. 7 och 8. Se specifika datum och tider längre ner!
Syftet är att undersöka folkhögskollärares uppfattningar om hur de utformar under- visning som iscensätter deltagarnas reflektion. För att säkerställa hög tillförlitlighet kommer intervjuerna spelas in. Medverkan är självfallet frivillig och i den färdiga uppsatsen kommer de medverkande av etiska skäl att anonymiseras.
Både manliga och kvinnliga lärare i olika åldrar söks! Företrädesvis med varierad utbildnings- bakgrund och yrkeserfarenhet, i en variation av ämnen, med undervisning på olika kurser, aktiviteter och utbildningar.
Av praktiska skäl föredras flera intervjuer på samma folkhögskola under samma dag. Aktuella dagar är:
Mån 10/2 mellan kl. 9:30–16:30 Tor 13/2 kl. mellan kl. 9:30–16:30 Mån 17/2 mellan kl. 9:30–16:30 Tor 20/2 mellan kl. 9:30–16:30
Din medverkan kan vara av värde för lärare och lärarutbildare inom fältet vuxnas lärande! Intresserad? Frågor? Hör av dig till mig! Jag nås på andreas.ruschkowski@folkbildning.net eller 073-[…]. Information om kursen fås av mina lärare Eva-Marie eller Per härnedan. Mvh ,
Andreas Ruschkowski
Eva-Marie Harlin Per Andersson
Kursansvarig och lärare Lärare och ansvarig avdelningschef
eva-marie.harlin@folkbildning.net per.andersson@liu.se
41 Bilaga 2: intervjuguide
Bakgrundsfrågor
1. Hur ser din utbildnings- och yrkesbakgrund ut?
2. Vad arbetar du med idag och på vilka kurser/aktiviteter?
Uppvärmningsfrågor
3. Hur tänker du kring undervisning av just vuxna? Är det något speciellt? Om så, vad? 4. Kan du beskriva hur du förstår begreppet reflektion?
Huvudfrågor
5. Ges deltagarna möjlighet till reflektion i din undervisning? Om så, vad är syftet? 6. Om så, hur ges de möjlighet till reflektion? Vilka olika undervisningssätt
använder du dig av?
7. Vilka utgångspunkter/vad erbjuds deltagarna att reflektera kring? 8. Var sker reflektionen? På någon särskild plats?
Möjliga fortsättningsfrågor
9. Vad krävs i utformningen av undervisning för att deltagarna ska ges möjlighet att reflektera? Vilka saker/faktorer, a) underlättar?, respektive, b) försvårar?
10. Vilka risker kan det finnas med att utforma undervisning som ämnar iscensätta reflektion? Egna erfarenheter?
11. Pratar ni i lärarlaget om olika sätt att utforma undervisning som ämnar iscensätta reflektion?