Amcoff E, Edberg A, Enghardt Barberi H, Lindroos A, Nälsén C & Pearson M. “Riksmaten - vuxna 2010 - 11. Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige.” Uppsala: Livsmedelsverket, 2012. https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor- halsa-miljo/kostrad- matvanor/matvaneundersokningar/riksmaten_2010_20111.pdf [2017-04- 19].
Australian Government Department of Health (2014) USA. “Move and play every day. National physical activity recommendations for children 0–5 years.”
Canberra: Commonwealth of Australia Department of Health; (2014) http://www.health.gov. au/internet/main/publishing.nsf/content/
Bengtsson, M (2016). “How to plan and perform a qualitative study using content analysis”. Nursingplus open, 2 ss. 8–14.
Berg, U & Ekblom, Ö (2017). ”Rekommendationer om fysisk aktivitet för barn”. I Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS).
Stockholm: Läkartidningen förlag.
Biddle, SJ, Pearson, N, Ross, GM & Braithwaite, R (2010) USA. “Tracking of sedantary behaviours of young people; a systematic review”.
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0091743510002975?via%3Dihub
Biddle, SJ & Asare, M (2011) USA. ”Physical activity and mental health in children and adolescents: A review of reviews”. I British Journal of Sports Medicine, vol. 45, nr. 11, s. 886–895.
Bjelland M, Bergh IH, Grydeland M, Klepp KI, Andersen LF, Anderssen SA, et al. (2011) USA. “Changes in adolescents' intake of sugar-sweetened beverages and sedentary behaviour: results at 8 month mid-way assessment of the HEIA study--a comprehensive, multi- component school-based randomized trial.”
36 Bugge A, El-Naaman B, Dencker M, Froberg K, Holme IM, McMurray RG, et al. (2012) USA. “Effects of a three-year intervention: the Copenhagen School Child Intervention Study.” Medicine & Science in Sports & Exercise. 2012;44(7):1310-7
Ekblom-Bak, E & Ekblom, Ö. (2014). Läkartidningen. “Stillasittandets effekter på barns hälsa är underbeforskat”. 2015:112: DHWM.
Läkartidningen
Ekblom-Bak, E. “Långvarigt stillasittande - en hälsofara i tiden”. Stockholm: Studentlitteratur, (2013). 197 sid.
Ekonomistyrningsverket, ESV (2018) “Statsbidrag för hälsofrämjande skolutveckling 2018”.
Folkhälsomyndigheten (2014). “Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14 - grundrapport”. Stockholm: Folkhälsomyndigheten; 2014. Art.nr.: 201411-04
Folkhälsomyndigheten - Skolbarns hälsovanor [2018-06-26].
Folkhälsomyndigheten (2018). “Hälsa på lika villkor 2014-2018”. Stockholm: Folkhälsomyndigheten.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistikdatabaser-och-
visualisering/nationella-folkhalsoenkaten/ [2018-12-12]
Folkhälsomyndigheten (2017). “Folkhälsans utveckling. Årsrapport 2017.” Solna: Folkhälsomyndigheten, 2017, artikelnummer: 16136.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/9de83d1af6ce4a429e833d3c8d7ccf85/fol
khalsans-utveckling-arsrapport-2017-16136-webb2.pdf
Folkhälsomyndigheten (2018). “Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige?”.
Utvecklingen under perioden 1985-2014. Stockholm: Folkhälsomyndigheten; 2018. Art.nr.: 18023-2.
37 Folkhälsomyndigheten (2017).“Folkhälsodata.”
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistikdatabaser-och- visualisering/folkhalsodata/ [2017-03-31].
GBD 2015 Risk Factors Collaborators. (2015) USA. “Global, regional, and national comparative risk assessment of 79 behavioural, environmental and occupational, and
metabolic risks or clusters of risks, 1990-2015: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2015.” Lancet. 2016;388(10053):1659-724. DOI:10.1016/s0140-
6736(16)31679-8.
Grasten A, Yli-Piipari S, Watt A, Jaakkola T & Liukkonen J. (2015) USA. “Effectiveness of school- initiated physical activity program on secondary school students' physical activity participation. Journal of School Health.” 2015;85(2):125-34.
Gymnastik, - och Idrottshögskolan, GIH. “Utbildning - hälsopedagogprogrammet”. Senast uppd.: Ekström, L.
gih.se [2018-11-01].
Hamilton, M.T., Hamilton D.G. & Zderic T.W. (2007) USA. “Role of low energy expenditure and sitting in obesity, metabolic syndrome, type 2 diabetes, and cardiovascular disease.” Diabetes, 56(11), ss. 2655-67.
Hassmén, N & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Stockholm. SISU Idrottsböcker ss. 1-141.
Hedwall, K., Larsson L.T., et al., (2016). “Vägledning för elevhälsan.” ISBN: 978-91-7555-404-4.
Socialstyrelsen [2016 -11- 4].
Janssen, I. (2007) USA. ”Physical activity guidelines for children and youth”. I Canadian Journal of Public Health, vol. 98, suppl. 2, s. 109–121.
38 Janssen, I. & LeBlanc, A. G. (2010) USA. ”Systematic review of the health benefits of
physical activity and fitness in school-aged children and youth”. I International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity, vol. 7, s. 40.
Kost och Näring. Delikata utmaningar. Kartläggning av mat- och måltidsfokus inom vård-, omsorgs- och lärarutbildningarna. Kost och Näring, 2014. http://docplayer.se/8287916- Delikata-utmaningar-kartlaggning-av-mat-och- maltidsfokus-inom-vard-omsorgs-och- lararutbildningarna-en-rapport-fran.html
Kremer P, Elshaug C, Leslie E, et al. (2014) USA. “Physical activity, leisure-time screen use and depression among children and young adolescents.” J Sci Med Sport. 2014;17:183-7. 3. Kvale S & Brinkmann S (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur s. 412.
Lassenius O. (2014) “Kroppen i hälsans rörelse – fysisk aktivitet som möjlighet till återhämtning i vårdande vid psykiska ohälsa.”
Lund: Studentlitteratur.
Lindqvist AK, Mikaelsson K, Westerberg M, Gard G, Kostenius C. (2014) USA. Moving from idea to action: promoting physical activity by empowering adolescents. Health Promotion Practice. 2014;15(6):812-8.
Livsmedelsverket (2018). “Måltider i skolan”.
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/maltider-i-vard-skola-och- omsorg/skola#Skolmåltiden%20-%20en%20värdefull%20resurs [2018-11-06]
Maras D, Flament MF, Murray M, et al. (2015). USA. “Screen time is associated with depression and anxiety in Canadian youth”. Prev Med. 2015;73:133-8.
Moller NC, Tarp J, Kamelarczyk EF, Brond JC, Klakk H, Wedderkopp N. (2014) USA. “Do extra compulsory physical education lessons mean more physically active children - findings from the childhood health, activity, and motor performance school study Denmark.” (The CHAMPS-study DK). Int J Behav Nutr Phy. 2014;11
39 Myndigheten för skolutveckling (2005). “Fysisk aktivitet för bättre kunskapsutveckling – slutrapport.”
http://www.skolutveckling.se/publikationer/publ/main?uri=scam%3A%2F%2Fpubl%2F540& cmd=download
Neovius M & Rasmussen F (2011). “Alarmerande siffror för övervikt och fetma i Sverige och världen.”
Läkartidningen. 2011;108(49): 2566-8.
Nilsson Gren, A & Manhof, L (2018). “Fysisk aktivitet för barn och ungdomar - en bild av nuläget.”
Västra Götelandsregionen: Fysisk aktivitet för barn och ungdomar - en bild av nuläget [2018- 10-18]
Nordic Council of Ministers, NCM (2017). “Nordic Nutrition Recommendations 2012.
Integrating nutrition and physical activity.” Copenhagen: Nordic Council of Ministers, 2012. https://www.norden.org/en/theme/nordic-nutrition-recommendation/nordic- nutrition-
recommendations-20128 [2017-04-20].
Nyberg, G (2018). “Få unga rör sig tillräckligt”. I: Dartsch, C, Norberg, J.R & Pihlblad, J (red.), De aktiva och De inaktiva - Om ungas rörelse i skola och på fritid.
Stockholm: Centrum för idrottsforskning, s. 27-42.
SCB (2012). Levnadsförhållanden – Rapport 127. Hälsa 2012–2013. Stockholm: SCB, enheten för social välfärdsstatistik, 2015.
http://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/LE0101_2012I13_BR_00_LE127BR1501.pdf
Shephard RJ & Balady GJ. (1999) USA. Exercise as cardiovascular therapy. “Cirkulation”. 1999;99:963-72.
Sjoberg A, Moraeus L, Yngve A, Poortvliet E, Al-Ansari U & Lissner L. (2011) USA. “Overweight and obesity in a representative sample of schoolchildren - exploring the urban- rural gradient in Sweden.” Obes Rev. 2011;12(5):305-14. DOI:10.1111/j.1467-
40 Skolverket (2004). Skolverkets insatser för att bidra till att nå det övergripande
folkhälsomålet. Stockholm: skolverket.
Skolverket (2018a). “Statsbidrag för hälsofrämjande skolutveckling 2018. Skolverket.se [2018-05-28].
Skolverket (2018b). “Mat i förskolan och skolan”.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/mat-i-
forskolan-och-skolan [2018-09-19]
Skolverket (2018c). “Bra måltider i skolan - Råd för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem.” 49 sid.
livsmedelsverket_artikel.se [November 2018]
Socialstyrelsen (2012). “Skolans betydelse för barns och ungas psykiska hälsa”.
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18702/2012-5-15.pdf [2012- 05-15].
Socialstyrelsen & Skolverket (2016). “Vägledning för Elevhälsan”. S. 28-30.
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20394/2016-11-4.pdf [2016- 11-04].
Socialstyrelsen (2017). “Utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna”.
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20785/2017-12-29.pdf [2017- 12-29].
Stockholms stad (2018). “Grundskola och grundsärskola”.
http://www.stockholm.se/ForskolaSkola/Grundskola/ [2018-01-29]
Stockholms stad (2019). “Skolmåltid”.
41 Tjomsland HE (2010). USA. “Sustaining comprehensive physical activity practice in
elementary school: a case study applying mixed methods.” Teach Teach. 2010;16(1):73-95 WHO (2018) USA. World Health Organization, Regional Office Of Europa: “Physical Denmark”. euroWHO.int
WHO (2003) USA. Diet, nutrition and the prevention of chronic diseases. Report of a joint WHO/FAO Expert Consultation. WHO Technical Report Series 916. Geneva: World health organisation (WHO).
WHO (2002) USA. “Physical inactivity a leading cause of disease and disability, warns WHO.” WHO.int [2014-12-03]
Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet (2016). Rekommendationer om fysisk aktivitet för barn och ungdomar.
42
Bilagor
Bilaga 1
Intervjuguide - hälsopedagog
1. Vem/vilka är involverade i hälsoarbetet på er skola?
2. Berätta om hur arbetet ser ut rörande det hälsofrämjande arbetet kring psykisk hälsa. 3. Vad är anledningen till att ni har börjat med ett hälsoarbete på er skola?
4. Hur viktigt upplever du att det hälsofrämjande arbetet är på skolor för elever i nuläget? 5. Beskriv hur arbetet ser ut för dig som Hälsopedagog? Hur ser arbetsuppgifterna ut på
skolan?
6. Hur gör ni för att nå ut till eleverna?
7. Har ni några strategier för att främja den psykiska ohälsan hos eleverna?
8. Görs något preventivt för att förebygga psykisk ohälsa hos eleverna? Till vem/vilka kan eleverna gå till om de mår psykiskt dåligt?
9. Hur arbetar ni med att främja fysiska aktivitet, har ni några extra rörelsemoment utöver idrottslektionerna? Gör ni något för att minska stillasittandet?
10. Berätta och ge exempel på hur ni arbetar kring frågor rörande hälsosamma kostvanor? 11. Har ni någon metod för att dela kunskap om hälsa och hälsosam livsstil, hur går ni
tillväga?
43
Bilaga 2
Intervjuguide - rektor, med anställd hälsopedagog
1. Vem/vilka är involverade i hälsoarbetet på er skola?
2. Berätta om hur arbetet på er skola ser ut rörande det hälsofrämjande arbetet. 3. Vad är anledningen till att ni har börjat med ett hälsoarbete på er skola? 4. Hur gör ni för att nå ut till eleverna?
5. På vilka sätt arbetar ni för att främja den psykiska ohälsan hos eleverna?
6. Görs något preventivt för att förebygga psykisk ohälsa hos eleverna? Till vem/vilka kan eleverna gå till om de mår psykiskt dåligt?
7. Hur arbetar ni med att främja fysisk aktivitet, har ni några extra rörelsemoment utöver idrottslektionerna? Gör ni något för att minska stillasittandet?
8. Berätta och ge exempel på hur ni arbetar kring frågor rörande hälsosamma kostvanor? 9. Hur viktigt upplever du att det hälsofrämjande arbetet är på skolor för elever i nuläget?
44
Bilaga 3
Intervjuguide - rektor, skola utan hälsopedagog
1. Vem/vilka är involverade i hälsoarbete på er skola?
2. Berätta om hur arbetet ser ut rörande det hälsofrämjande arbetet kring psykisk hälsa. 3. Vad är anledningen till att ni har börjat med ett hälsoarbete på er skola?
4. Hur viktigt upplever du att det hälsofrämjande arbetet är på skolor för elever är i nuläget?
5. Hur gör ni för att nå ut till eleverna? Vilken metod har ni för att dela kunskap om hälsa och hälsosam livsstil, hur går ni tillväga?
6. Har ni några strategier för att främja den psykiska ohälsan hos eleverna?
7. Görs något preventivt för att förebygga psykisk ohälsa hos eleverna? Till vem/vilka kan eleverna gå till om de mår psykiskt dåligt?
8. Hur arbetar ni med att främja fysiska aktivitet, har ni några extra rörelsemoment utöver idrottslektionerna? Gör ni något för att minska stillasittandet?
9. Berätta och ge exempel på hur ni arbetar kring frågor rörande hälsosamma kostvanor? 10. Om ni skulle ha en hälsopedagog anställd hos er, vad skulle era förväntningar vara?
45
Bilaga 4
Intervjuguide - projektmedarbetare “Spring i benen”
1. Kan du berätta om ert projekt? Vad ni gör och vad det handlar om? 2. Berätta hur det kommer sig att ni startade detta projekt?
3. Vad är syftet med projektet?
4. Har ni några speciella fokusområden/teman/infallsvinklar ni fokuserar på? 5. I vilken period har arbetet pågått och kommer att pågå?
6. Vilka är med i projektet?
7. Vad har ni fått för respons av projektet?
8. Vad har ni för mål med projektet? När ni nått ert mål, hur ska ni använda det? 9. Hur ser framtidsplanerna ut för projektet? Hur kommer ni utveckla detta?
46
Bilaga 5
Informationsblad
Du är respondent i vår intervju för ett arbete i vår utbildning, att göra en studie och skriva en vetenskaplig rapport kring ett eget valt ämne. Vi är två snart färdig examinerande
hälsopedagoger som brinner för att elever i skolan ska må bra och därför vill vi undersöka hur skolor arbetar preventivt för att förebygga fysisk och psykisk ohälsa hos elever.
Vårt syfte med studien är att undersöka hur hälsoarbetet ser ut på grundskolor samt om det arbetes hälsopreventivt mot psykisk ohälsa hos elever i grundskolan. För att få tillgång till rätt information vill vi hålla i enskilda intervjuer för rektorer och för hälsopedagog, om det finns en anställd hälsopedagog på skolan.
Samtalet är beräknat att ta cirka 40 minuter. Vi kommer ställa runt 10 frågor med följdfrågor rörande hur hälsoarbetet ser ut på skolan. Vi kommer ha en diktafon som spelar in samtalet för att vi lättare ska kunna analysera det som sägs.
Nyttjandet av informationen kommer vara till vår skriftliga rapport och redovisning på vår högskola, Gymnastik, - och Idrottshögskolan där lärare och högskoleelever kommer delta. Med detta informationsblad vill vi informera dig om de etiska aspekterna du har rätt att veta om:
Information
Du som respondent och valt att medverka i en intervju har rätt att vara anonym, vi kommer inte nämna dig vid namn eller skolans namn. Du har rätt att avbryta eller välja att inte svara på alla frågor. Du kan när som helst välja att hoppa av och du har heller ingen skyldighet att formulera en anledning.
Konfidentiellt
Att du som respondent ska veta att all datahantering vid intervjun kommer ingen obehörig ha tillgång till. Det som sägs kommer att stå med i vår rapport men du förblir anonym. All data kommer raderas efter avslutad kurs.
Inspelningen
All transkribering kommer endast hanteras av oss och kommer ej spridas vidare.
Du har valt att frivilligt delta i vår studie och delta i intervju som kommer ske vid ett tillfälle. Härmed samtycker du och förblir anonym och att du har rätt att när som helst hoppa av utan anledning.
Med Vänliga Hälsningar,
Andrea Liljeström, andrea.liljestrom@student.gih.se Felicia Söderström, felicia.soderstrom@student.gih.se
47
Bilaga 6
Litteratursökning
Syfte och frågeställningar
Sökord
Var och hur?
Syftet med studien är att undersöka hur hälsoarbetet ser ut rörande hälsofrågor kring fysisk aktivitet och hälsosam kost för att främja psykisk hälsa hos elever i grundskolan.
1
.
1. Hur ser hälsoarbetet ut på en skola med anställd hälsopedagog, till skillnad på en skola utan anställd hälsopedagog utifrån rektorns och hälsopedagogens perspektiv?2. Hur arbetar Stockholms stad med hälsoarbete på grundskolor?
Ämnesord och synonymer svenska Fysisk aktivitet, stillasittande, psykisk ohälsa/hälsa, kostvanor. Hälsoprojekt, rörelseprojekt, hälsa, främjande, förebyggande
Ämnesord och synonymer engelska Physical activity, stillasittande, mental health, kostvanor, healthwork,
rörelseprojekt, health.
Databaser och andra Sökkombination Källor
Pubmed Rekommendationer fysisk aktivitet barn och ungdomar (+ engelska)
Google scholar Physical activity youth and children. Hälsoarbete på skolor i Stockholm.
GIH:s bibloteks- Fysisk aktivitet, stillasittande och psykisk hälsa/ohälsa på barn katalog och ungdomar/skolelever i Sverige.
Rekommendationer fysisk aktivitet barn och ungdomar Psykisk ohälsa skolelever - orsaker. Skolverket – hälsoarbete Främjande/förebyggande psykisk hälsa/fysisk aktivitet
Vi fann det svårt att hitta andra hälsoarbeten på skolelever och hur många barn och ungdomar som uppnår tillräcklig fysisk aktivitet och hur hälsan förändrats på tid. GIH:S biblotekskatalog fann vi bra och relevanta referenser och studier som andra GIH