Andersen, Ib (2012). Den uppenbara verkligheten: om kunskapsproduktion i samhällsvetenskaperna. 2., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur
Alvesson, M & Sköldberg, K (2008). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. 2., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur
Babiak, K. & Trendafilova, S. (2011). CSR and environmental responsibility: motives and pressures to adopt green management practices. CORPORATE SOCIAL RESPONSIBILITY AND ENVIRONMENTAL MANAGEMENT, vol. 18(1), pp. 11-24.
Blom, E, Arnberg, J & Gustafsson, N. (2013). Det ansvarsfulla företaget. (Rapport).
Stockholm: Svensk Handel.
Ballou, B., Heitger, D.L. & Landes, C.E. (2006). The future of corporate sustainability reporting. Journal of Accountancy. vol. 202, nr.6, s 65-74.
Barkland, Mia & Ljungberg, Magnus (2010). Konsten att hållbarhetsredovisa: vägledning för kommunikation och utveckling av hållbarhetsarbetet. Stockholm: SIS förlag
Utrikesdepartementet (2010). Regeringens handelspolitiska deklaration 2010.(14 april 2010) http://www.regeringen.se/content/1/c6/14/37/94/f1b3d0ff.pdf [2013-05-02]
Borglund, T, De Geer, H & Hallvarsson, M (2008). Värdeskapande CSR: hur företag tar socialt ansvar. 1. uppl. Stockholm: Norstedts akademiska förlag
Bryman, A & Bell, E (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 1. uppl. Malmö: Liber ekonomi
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber
CSR Sweden (CSR Sweden) (u.å). Om CSR Sweden.
http://www.csrsweden.se/OmCSRSweden.aspx [2013-04-24]
David, K. (2012). Get Ready: Mandated Integrated Reporting Is The Future of Corporate Reporting. MIT Sloan Management Review, vol. 53(3), p. 1.
Deegan, C. (2002). The legitimising effect of social and environmental disclosures -- a theoretical foundation. Accounting, Auditing & Accountability Journal, vol. 15(3), p. 282.
Deegan, Craig & Unerman, Jeffrey (2006). Financial accounting theory. European ed.
Maidenhead: Mc Graw-Hill Education
Dixon, R. (2004). The necessary characteristics of environmental auditors: a review of the contribution of the financial auditing profession. Accounting Forum, vol. 28(2), pp. 119-138.
Frostenson, M, Helin, S & Sandström, J (2012). Hållbarhetsredovisning: grunder, praktik och funktion. 1. uppl. Malmö: Liber
- 29 -
FAR (2011). Var med och diskutera framtidens rapportering, Pressmeddelande 2011-09-13.
http://www.far.se/PageFiles/2133/PRESSMEDDELANDE%2013%20SEP%202011.PDF Fars samlingsvolym. 2012, Revision. [34:e uppd. utg.] (2012). Stockholm: Far Akademi Grafström, M, Göthberg, P & Windell, K (2008). CSR: företagsansvar i förändring. 1. uppl.
Malmö: Liber
Gray, R (2001). Thirty years of social accounting, reporting and auditing: what (if anything) have we learnt? Business Ethics: A European Review, Vol. 10 Issue 1, ss. 9-15.
Gray, R, Owen, D & Adams, C (1996). Accounting & accountability. London: Prentice Hall GRI (2009) Riktlinjer för hållbarhetsredovisning, [online]
https://www.globalreporting.org/resourcelibrary/Swedish-G3-Reporting-Guidelines.pdf, [2013-04-19]
GRI (2012) What is GRI?, [online] https://www.globalreporting.org/information/about-gri/what-is-GRI/Pages/default.aspx, [2013-04-19]
GRI (2013) G4 development, [online] https://www.globalreporting.org/reporting/latest-guidelines/g4-developments/Pages/default.aspx [2013-04-19]
Öhrlings PricewaterhouseCoopers (2008). CSR - från risk till värde: en skrift om corporate social responsibility, CSR. Lund: Studentlitteratur.
Jacobsen, D. I (2002). Vad, hur och varför: om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur.
Jensen, J. C. & Berg, N. (2012). Determinants of Traditional Sustainability Reporting Versus Integrated Reporting. An Institutionalist Approach. Business Strategy and the Environment, vol. 21(5), pp. 299-316.
Johannessen, A & Tufte, P. A (2003). Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl.
Malmö: Liber
Jonsson, L.(2013). Integrerad rapportering ersätter hållbarhetsredovisningen. Yttra[blogg], 11 mars. http://yttra.se/integrerad-rapportering/ [2013-05-08]
Jutterström, M & Norberg, P (red.) (2011). Företagsansvar - CSR som managementidé. 1.
uppl. Lund: Studentlitteratur
Kanji, G. K. & Chopra, P. K. (2010). Corporate social responsibility in a global economy.
Total Quality Management & Business Excellence, vol. 21(2), pp. 119-143.
Kiron, D. (2012). Get Ready: Mandated Integrated Reporting Is The Future of Corporate Reporting. MIT Sloan Management Review, vol. 53(3), p. 1.
Larsson, L-O (1997). Miljöredovisningen och miljöinformation i årsredovisningar. Lund:
Studentlitteratur.
- 30 -
Ljungdahl, F (1999). Utveckling av miljöredovisning i svenska börsbolag: praxis, begrepp, orsaker. Diss. Lund: Univ.
Löhman, O. & Steinholtz, D. (2003). Det ansvarsfulla företaget: corporate social responsibility i praktiken. Stockholm: Ekerlid.
Medley, P. (1997). Environmental accounting - what does it mean to professional accountants? Accounting, Auditing & Accountability Journal, vol. 10(4), p. 594
Moneva, J. M., Archel, P. & Correa, C. (2006). GRI and the camouflaging of corporate unsustainability. Accounting Forum, vol. 30(2), pp. 121-137.
NU 2012/13:NU7 , Stockholm: Sveriges riksdag, Näringsutskottets betänkande, Statliga företag.
Pflugrath, G., Roebuck, P. & Simnett, R. (2011). Impact of Assurance and Assurer's Professional Affiliation on Financial Analysts' Assessment of Credibility of Corporate Social Responsibility Information. AUDITING-A JOURNAL OF PRACTICE & THEORY, vol. 30(3), pp. 239-254.
Regeringskansliet (2012). Statens ägarpolicy och riktlinjer för företag med statligt ägande.
(Elektronisk) Tillgänglig: http://www.regeringen.se/content/1/c6/19/72/14/1ab09ceb.pdf [2013-04-08]
Ziek, P. (2009). Making Sense of CSR Communication. CORPORATE SOCIAL RESPONSIBILITY AND ENVIRONMENTAL MANAGEMENT, vol. 16(3), pp. 137-145
Simnett, R. (2012). Assurance of sustainability reports. Sustainability Accounting, Management and Policy Journal, vol. 3(1), pp. 89-98.
Smith, A. D. (2011). Corporate social responsibility implementation. International Journal of Accounting and Information Management, vol. 19(3), pp. 231-246.
Tilt, C. A. (2010). Corporate Responsibility, Accounting and Accountants. Professionals' Perspectives of Corporate Social Responsibility. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, pp. 11-32.
Toppinen, A., Li, N., Tuppura, A. & Xiong, Y. (2012). Corporate Responsibility and Strategic Groups in the Forest‐based Industry: Exploratory Analysis based on the Global Reporting Initiative (GRI) Framework. CORPORATE SOCIAL RESPONSIBILITY AND ENVIRONMENTAL MANAGEMENT, vol. 19(4), pp. 191-205.
Westermark, C (2012). Bokföringslagen, revisionslagen och revisorslagen: samt normer för hållbarhetsredovisning. 3., omarb. uppl. Stockholm: Norstedts juridik
Åberg, E. (2012). Granskning av hållbarhetsredovisning i 25 svenska storföretag. (Rapport 2012). Stockholm: Unionen
- 31 - Muntliga källor
Charlotte Söderlund 2013-04-25 kl 10.15 –11.00 Andreas Drugge 2013-04-29 kl 10.00-10.50 Karin Dahlin Thomas 2013-04-30 kl 10.15-11.00 Karin Sivertsson 2013-05-02 kl 10.00-10.55 Emilie Westholm 2013-05-08 kl 10.00-10.30
Skriftliga källor
Isabelle Jonasson 2013-05-03
Bilagor
Bilaga 1: Intervjufrågor Namn
Arbetsuppgifter/Arbetsområde:
Företag/Organisation:
1. Hur lång erfarenhet har du inom området?
2. Hur definierar Ni hållbarhetsredovisning?
3. Vid granskning, vad är det vanligaste fallet som Ni måste stryka och som företag inte kan bestyrka?
4. Vad har Ni för uppfattningar om varför företag väljer att hållbarhetsredovisa och därefter efterfrågar att granska sina hållbarhetsredovisningar? Kan det vara för att få legitimitet med arbete de gör?
5. Det blev beslutat år 2008 att statligt ägda företag ska redovisa en hållbarhetsredovisning enligt GRI, anser Ni att man bör ha göra likadant med de större privatägda företagen och iså fall varför?
6. Hur upplever Ni att förändringen som gjordes år 2008 har påverkat ert sätt att arbeta med hållbarhetsredovisning? Har de blivit mer jobb eller ser arbetssättet likadant ut?
7. Vad anser Ni om det riktlinjer som man arbetar med för att utforma en hållbarhetsredovisning? Önskar Ni att man gjorde det på något annat sätt?
8. Vad tycker Ni om att statligt ägda företag ska formulera egna konkreta och relevanta hållbarhetsmål?
- 32 -
9. Varför tror Ni att allt fler företag väljer att hållbarhetsredovisa och vad tror Ni att det beror på?
10. Tycker Ni att GRI:s standarder och riktlinjer är bra? Eller bör de utforma riktlinjerna på något annat sätt?
11. Hur anser ni att dialogen till intressenter är idag? Kan de förbättras och göras på ett annat sätt?
12. Vad är de största bristerna med dagens hållbarhetsredovisning och vad behöver förbättras med hållbarhetsredovisningar?
13. Vad tror Ni att hållbarhetsredovisningen kommer att få för roll i framtiden?
14. Får vi lov att publicera ditt och företagets namn i uppsatsen?
- 33 -
Högskolan i Borås är en modern högskola mitt i city. Vi bedriver utbildningar inom ekonomi och informatik, biblioteks- och informationsvetenskap, mode och textil, beteendevetenskap och lärarutbildning, teknik samt vårdvetenskap.
På institutionen Handels- och IT-högskolan (HIT) har vi tagit fasta på studenternas framtida behov.
Därför har vi skapat utbildningar där anställningsbarhet är ett nyckelord. Ämnesintegration, helhet och sammanhang är andra viktiga begrepp. På institutionen råder en närhet, såväl mellan studenter och lärare som mellan företag och utbildning.
Våra ekonomiutbildningar ger studenterna möjlighet att lära sig mer om olika företag och förvaltningar och hur styrning och organisering av dessa verksamheter sker. De får även lära sig om samhällsutveckling och om organisationers anpassning till omvärlden. De får möjlighet att förbättra sin förmåga att analysera, utveckla och styra verksamheter, oavsett om de vill ägna sig åt revision, administration eller marknadsföring. Bland våra utbildningar finns alltid något för dem som vill designa framtidens IT-baserade kommunikationslösningar, som vill analysera behov av och krav på organisationers information för att designa deras innehållsstrukturer, bedriva integrerad IT- och affärsutveckling, utveckla sin förmåga att analysera och designa verksamheter eller inrikta sig mot programmering och utveckling för god IT-användning i företag och organisationer.
Forskningsverksamheten vid institutionen är såväl professions- som design- och utvecklingsinriktad.
Den övergripande forskningsprofilen för institutionen är handels- och tjänsteutveckling i vilken kunskaper och kompetenser inom såväl informatik som företagsekonomi utgör viktiga grundstenar. Forskningen är välrenommerad och fokuserar på inriktningarna affärsdesign och Co-design. Forskningen är också professionsorienterad, vilket bland annat tar sig uttryck i att forskningen i många fall bedrivs på aktionsforskningsbaserade grunder med företag och offentliga organisationer på lokal, nationell och internationell arena. Forskningens design och professionsinriktning manifesteras också i InnovationLab, som är institutionens och Högskolans enhet för forskningsstödjande systemutveckling.
BESÖKSADRESS:JÄRNVÄGSGATAN 5·POSTADRESS:ALLÉGATAN 1,50190BORÅS
TFN:033-4354000·E-POST: INST.HIT@HB.SE ·WEBB: WWW.HB.SE/HIT