Ahlström, M & Preisler, G. (1998). En studie om hörselklasser som flyttar in i dövskolan. Rapport nr. 100. Stockholms universitet; psykologiska institutionen. Ahström, M, Preisler, G, Thorén A. (1996). Hörelskadade och döva barn i förskolan. Rapporter nr. 92. Psykologiska institutionen. Stockholms universitet.
Ahlström, M, Preisler, G, Tvingstedt, A-L. (2003), (A). Skolplacering av barn med cochlea implantat. Rapporter nr. 115. Psykologiska institutionen. Stockholms universitet.
Ahlström, M, Preisler, G, Tvingstedt, A-L. (2003), (B). Skolsituationen för barn med cochlea implantat – ur föräldrars, lärares och assistenters perspektiv. Rapporter nr. 116. Psykologiska institutionen. Stockholms universitet.
Andersson, E. (1997). Döva och gravt hörselskadade ungdomars självbild och sociala relationer. En jämförelse mellan integrerade och segregerade ungdomar. Rapport 1. Institutionen för pedagogik. Göteborgs universitet.
Ardbo, C. (ed). Socialstyrelsen. (2005). Folkhälsorapport 2005. Edita Norstedts tryckeri.
Bat-Chava, Y, Martin, D, Kosciw, J.G. (2005). Longitudinal improvements in
communication and socialization of deaf children with cochlear implants and hearing aids: evidence from parental reports. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 46:12 (2005), pp 1287-1296.
Bergmark, Å. (1998). Nyckelbegrepp i socialt arbete. Studentlitteratur: Lund.
Bergkvist, H. (2001). 74 röster om skolan. Att vara hörselskadad individualplacerad i år 7, 8 eller 9. Enkätundersökning bland elever i DESTUW län som är ordinerade hörapparat. Specialpedagogiska institutet.
Bodner-Johnson, B. (2003). The Deaf Child in the Family. I Bodner-Johnson, B & Sass- Lehrer, M, (ed.). (2003). The Young Deaf or Hard of Hearing Child. A Family-
Centered Approach to Early Education. Gallaudet University, Washington, DC Bodner-Johnson, B & Sass-Lehrer, M, (ed.). (2003). The Young Deaf or Hard of
Hearing Child. A Family-Centered Approach to Early Education. Gallaudet University, Washington, DC.
Bond, D. (2000). Mental Health in Children who are Deaf and have Multiple Disabilities. I Hindley, P & Kitson, N. (ed). (2000). Mental Health and Deafness. London: Whurr Publishers Ltd.
Brunnberg, E. (2003). Vi bytte våra hörande skolkamrater mot döva! Förändring av hörselskadade barns identitet och självförtroende vid byte av språklig skolmiljön. Örebro Universitet: Örebro.
Cornes, A & Wiltshire, C. (1999). Still waiting to be heard: deaf children in Australia. Australasian Psychiatry, vol. 7, no6:1999, 315-318.
Emanuelsson, I. (2004). Integrering/inkludering i svensk skola. I Tøssebro, J. (2004). Integrering och inkludering. Studentlitteratur: Lund.
Forsberg. C & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier. Natur och kultur: Stockholm.
Gilman, R, Easterbrooks, S, Frey, M. (2004). A preliminary study of multidimensional life satisfaction among deaf/hard of hearing youth across environmental settings. Social Indicators Research 66: 143-164. 2004.
Glickman, N.S & Gulati, S. (ed). (2003). Mental Health Care of Deaf People. A Culturally Affirmative Approach. Lawrence Erlbaum Associates, Publishers: New Jersey.
Gulati, S. (2003). Psychiatric Care of Culturally Deaf People. I Glickman, N.S & Gulati, S. (ed).(2003). Mental Healt Care of Deaf People. Lawrence Erlbaum Associates, Publishers: New Jersey.
Gustavsson, A. (1998). Inifrån utanförskapet. Om att vara annorlunda och delaktig. Johansson & Skyttmo förlag: Stockholm.
Hadjikaou, K, Petridou, L, Stylianou, C. (2005). Evaluation of the Support Services Provided to Deaf Children Attending Secondary General Schools in Cyprus. Cyprus Ministry of Education and Culture. Journal of Deaf Studies and Deaf Education, vol. 10, nr. 2.
Higgins, P & Pinkerton, J. (1998). Literature Reviewing: Towards a more Rigorous Approach. I Iwaniec, D & Pinkerton, J. (ed). (1998). Making Research Work.
Promoting Child Care Policy and Practice. John Wiley & Sons. Chichester: England. Hindley, P. (1997). Psychiatric Aspects or Hearing Impairments. Journal of child psychology and psychiatry and allied disciplines. Vol. 38, no. 1, 1997:101-117. Hindley, P. (2000). Child and Adolescent Psychiatry. I Hindley, P & Kitson, N (ed). (2000). Mental Health and Deafness. London: Whurr Publishers Ltd.
Hindley, P. (2005). Mental health problems in deaf children. Current Paediatrics (2005), 15, 114-119.
Hindley, P & Kitson, N, (ed.). (2000). Mental Health and Deafness. London: Whurr Publishers Ltd.
Hindley, P & Roberts, C. (1999). Practitioner Review: The Assessment and Treatment of Deaf Children With Psychiatric Disorders. Cambridge University Press, no 2, pp. 151-167.
Hintermair, M. (2006). Parental Resources, Parental Stress, and Socioemotional Development of Deaf and Hard of Hearing Children. Oxford University Press, s. 493- 510.
Hoem Kvam, M. (2004). Sexual abuse of deaf children. A retrospective analysis of the prevalence and characteristics of choldhood sexual abuse among deaf adults in Norway. Child abuse Neglect, 28, (2004), 241-251.
Hörselskadades riksförbund (HRF). (2006). Det går väl ganska bra? – om hörselskadades situation i Sverige. Årsrapport 2006.
Israelite, N, Goldstein, G, Ower, J. (2002). Hard-of-Hearing Adolescents and Identity Construction: Influences of School Experiences, Peers, and Teachers. Oxford
University Press, s. 134-146.
Iwaniec, D & Pinkerkton, J. (1998). Making Research Work. Promoting Child Care Policy and Practice. John Wiley & Sons: Chichester, England.
Jackson-Croyle, C. (2003). Inclusion of Young Children who are Deaf and Hard of Hearing. I Bodner-Johnson & Sass-Lehrer (ed). The Young Deaf or Hard of Hearing Child. A Family-Centered Approach to Early Education. Gallaudet University, Washington, DC.
Jones, T.W & Jones J.K (2003). Educationg Young Deaf Children with Multiple Disabilities. I Bodner-Johnson & Lehrer (ed). (2003). The Young Deaf or Hard of Hearing Child. A Family-Centered Approach to Early Education. Gallaudet University, Washington, DC.
Jonsson, I. (1999), (A). Hörselskadade barn med flerfunktionshinder – intersektoriellt och transdisciplinärt samarbete med föräldrar och med barnets behov och resurser i fokus. Rapport nr. 7. Hörcentralen. Habiliterings- och hjälpmedelsverksamheten: Landstinget i Uppsala län.
Jonsson, I. (1999), (B). Hörselskadade barn med tilläggshinder – en allt större grupp? Rapport nr 11. Hörcentralen. Habiliterings- och hjälpmedelsverksamheten: Landstinget i Uppsala län.
Kent, B. (2003). Identity Issues for Hard-of-Hearing Adolescents Aged 11, 13, and 15 in Mainstream Settings. Journal of Deaf Studies and Deaf Education, vol. 8, no. 3:315- 324.
Kent, B, Smith, S. (2006). They Only See It When the sun Shines in My Ears: Exploring Perceptions of Adolescent Hearing Aid Users. Journal of Deaf Studies and Deaf
Education, 11:4, 2006, 461-476.
Knutson, J.F, Johnson, C.R, Sullivan, P.M. (2004). Disciplinary choices of mothers of deaf children and mothers of normally hearing children. Child Abuse & Neglect, volume 28, issue 9, 2004:925-937.
Lawenius, M. (1997). Döva och gravt hörselskadade ungdomars självbild och sociala relationer. En jämförelse mellan integrerade och segregerade ungdomar. Rapport 2. Institutionen för pedagogik. Göteborgs universitet.
Mathos, K, Broussard, Elsie. (2005). Outlining the Concerns of Children Who Have Hearing Loss and Their Families. Journal of the American Academy of Child & Adolescence Psychiatry. Volume 44, Issue 1, January 2005:96-100.
Preisler, G, Tvingstedt, A-L, Ahlström, M. (2002). A psychosocial follow-up study of deaf preschool children using cochlear implants. Blackwell Science Ltd, Child:Care, Health & Development. 2005, 28,5,403-418.
Preisler, G, Tvingstedt, A-L, Ahlström, M. (2005). Interviews With Deaf Children About Their Experiences using Cochlear Implants. American Annals of The Deaf: Volume 150, nr 3:260-267.
Printz, A, I Statens folkhälsoinstitiut. (2006). Särbehandlad och kränkt – en rapport om sambanden mellan diskriminering och hälsa. Statens folkhälsoinstitut. Stockholm: Edita.
Rushmer, N. (2003). The Hard of Hearing Child: The Importance of Appropriate Programming. I Bodner-Johnson & Lehrer (ed.). (2003). The Young Deaf or Hard of Hearing Child. A Family-Centered Approach to Early Education. Gallaudet University, Washington, DC.
Sahli, S & Belgin, E. (2006). Comparison of self-esteem level of adolescents with cochlear implant and normal hearing. International Journal of Pediatric
Otorhinolaryngology (2006), 70, 1601-1608.
Silverman, D. (2004). Qualitative research; theory, method and practice. Sage: London.
Statens offentliga utredningar 2006:77. Ungdomar, stress och psykisk ohälsa: analyser och förslag till åtgärder: slutbetänkande/ av Utredningen av ungdomars psykiska hälsa. Stockholm: Editra Sverige AB.
Stefanis, N, Thewissen, V, Bakoula, C, van Os, J, Myin-Germeys, I. (2006). Hearing impairment and psychosis: A replication in a cohort of young adults. Schizophrenia research, volume 85, Issues 1-3, July 2006, p. 266-272.
Stinson, M & Whitmire, K. (1996). Self-Perceptions of Social Relationships in
Hearing-Impaired Adolescents. Journal of Educational Psychology, 1996, vol. 88, no. 1, 132-143.
Stinson, M & Whitmire, K.A. (2000). Adolescents Who Are Deaf or Hard of Hearing: A Communication Perspective on Educational Placement. Top Lang Disord 2000;20 (2):58-72.
Sullivan, P, Brookhouser, P, Scanlan, M. (2000). Maltreatment of Deaf and Hard of Hearing Children. I Hindley, P & Kitson, N (ed). (2000). Mental Health and
Deafness.London: Whurr Publishers Ltd.
Tones, K & Green, J. (2005). Health Promotion. Planning and Strategies. London: Sage Publications.
Tong, C, Cornes, A, Wiltshire, C. (1999). Through the glass darkly: deaf children from non-english speaking background families. Australian Psychiatry. Vol. 7, no 6, 1999, 319-232.
Tøssebro, J. (2004). Integrering och inkludering. Studentlitteratur: Lund. Tvingstedt, A-L. (1998). Sociala betingelser för hörselskadade elever i vanliga klasser”. Reprocentralen: Lärarhögskolan i Malmö.
Ulfendahl, M. (2004). Bättre språk och tal hos hörselskadade barn med tidigt kokleaimplantat. Läkartidningen nr: 38, 2004, volym 101.
Utrikesdepartementet (2003). Mänskliga rättigheter. Konventionen om barnets rättigheter. UD-PIK-INFO. Edita Norstedts Tryckeri AB: Stockholm.
Van Eldik, T. (2005). Mental Health Problems of Dutch Youth With Hearing Loss as Shown on the Youth Self Report. American Annals of the Deaf. Volume 150, Nr. 1, 2005.
Van Eldik, T, Treffers, P.D.A, Veerman, J.W, Verhulst, F.C. (2004). Mental Health Problems of Deaf Dutch Children As Indicated by Parents’ Respones to the Child Behavior Checklist. American Annals of the Deaf. Volume 148, no 5:2004, 390-395. Wake, M, Hughes, E.K, Collins, C.M, Poulakis, Z. (2004). Parent-Reported Health- Related Quality of Life in Children With Congenital Hearing Loss. A Population Study. Ambulatory Pediatrics. Volume 4, Issue 5, 2004:411-147.
Wallis, D, Musselman, C, MacKay, S. (2004). Hearing Mothers and Their Deaf Children: The Relationship between Early, Ongoing Mode Match and Subsequent Mental Health Functioning in Adolescence. Journal of Deaf Studies and Deaf Education, vol. 9, no. 1, p.2-14.
Weisel, A, Most, T, Eftron, C. (2005). Inititations of Social Interactions by Young Hearing Impaired Preschoolers. Journal of Deaf Studies and Deaf Education. Vol. 10, no. 2, 161-170.
Willis, R.G, McCay, V. (2002). Residential Psychiatric Treatment of Emotionally Disturbed Deaf Youth. America Annals of the Deaf. Volume 147, no. 1, 2002:31-34. Zheng, Y, Caissie, R, Comeau, M. (2003). Perception of Hearing Dificulties by Adolscents Who Are Deaf or Hard of Hearing and Their Parents, Teachers, and Peers with Normal Hearing. The Volta Revies, vol. 103(3), 185-202.
Ågren, G. (2003). Den nya folkhälsopolitiken. Nationella mål för folkhälsan. Statens folkhälsoinstitut. Sandviken: Sandvikens tryckeri.
Webbsidor:
Allt om döva:
<http://www.alltomdova.se/ArticlePages/200605/17/20060517160213_Administrators7 52/20060517160213_Administrators752.dbp.asp
Barnplantorna: Hämtat 060818. <http://www.barnplantorna.o.se
Hörselskadades Riksförbund, A. Hämtat 060828. Hörselskadades Riksförbund <http://www.hrf.se/templates/Page2x1____3897.aspx
Hörselskadades Riksförbund, B. Hämtat 060828. <http://www.hrf.se/templates/Page.aspx?id=2156
International Federation of Social Workers (2005). Hämtat 070202. <http://www.ifsw.org/en/p38000412.html
Socialstyrelsen 061127. Hämtat 061207.
http://www.socialstyrelsen.se/Om_Sos/organisation/Epidemiologiskt_Centrum/Enheter/ A/Folkhalsorapportering.htm
Socialstyrelsen (2007).Folkhälsa – Lägesrapporter 2006. Hämtat 070227. http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/E8B505A3-047B-484C-95F8- 0BCBE59F0BA/7133/200713115_rev.pdf
Bilaga 1: Översiktstabell
Författare och år Syfte Metod Studiegrupp Land Huvud-
resultat
Ahlström & Preisler, (1998).
Att belysa och beskriva situa- tionen för hörselskadade ele- ver vid byte av skolmiljö, med fokus på det kommunikativa, sociala och språkliga.
Kvalitativ: Intervjuer
Hörselskadade Sverige Positivt resultat av bytet.
Ahlström, Preisler, Thorén, (1996).
Att titta på barnens utveckling vad gäller det sociala, kommunikativa och emotionella. Kvalitativ: Videoobser- vationer Döva/ Hörselskadade Sverige Mycket är beroende av kommunika- tionsförmåga. Ahlström, Preisler, Tvingstedt, (2003), (A).
Att titta på hur situationen ser ut i olika skolplaceringar för barn med CI-implantat
Kvalitativ: Intervjuer.
CI-opererade Sverige Svårt att välja skolplacering. Ahlström, Preisler,
Tvingstedt, B. (2003), (B).
Att belysa skolsituationen för CI- opererade barn.
Kvalitativ: Observa- tioner, intervjuer.
CI-opererade Sverige Många faktorer påverkar skol- situationen. Andersson, (1997). At undersöka skillnader i själv-
bild och självbeskrivning mellan döva/gravt hörsel- skadade ungdomar som lever i en dövkultur och de som lever i hö- hörande miljöer. Kvantitativ: självvärde- ringstester, sociogram, språktest. Döva/ hörselskadade Sverige Sämre själv- värdering hos döva. Bat-Chava, Marin, Kosciw, (2005).
Att undersöka förändring i social kompetens över tid hos barn med hörselnedsättning Kvantitativ: Enkätfrågor till föräld- rarna. Oklart. CI. USA CI-implantat förbättrar den sociala ut- vecklingen snabbare. Bergkvist, (2001) Att eleverna själva ska få
berätta om sin skolsituation för att erhålla bättre insatser.
Kvantitativ: Enkäter.
Hörselskadade Sverige Skolsituationen Är inte tillfreds- ställande. Bodner-Johnson &
Sass-Lehrer (ed.) (2003).
Att visa på hur hörselnedsättning påverkar barnets kommunikation, sociala samvaron och identitet med början i familjen.
Antalogi Döva USA De ungdomar som ingår i stu- dien identifierar med döva och det döva sam- hället
Bond, (2000). Att titta på mental hälsa hos döva barn med tilläggsfunktionshinder.
Litteratur- studie Döva/ Hörselskadade Storbri- tannien
Dessa har ökad risk för mental ohälsa. Brunnberg, (2003) Att se om hörselskadad barns iden-
titet och självförtroende förändras i samband med byte av språklig skolmiljö. Kvalitativ: Videoobser- vationer, intervjuer, skrivna berät- telser/teck- ningar
Hörselskadade Sverige Barnen fick bättre själv- förtroende efter bytet.
Cornes & Wiltshire, (1999).
Att se hur kommunikationsproblem påverka döva barns psykiska hälsa.
Litteratur- studie
Oklart Australien Viktigt med bilingualitet. Gilman, Easterbrooks,
Frey, (2004).
Att jämföra tillfredsställelsen med livet bland döva/hörselskadade ungdomar på segregerade special- internatskolor med döva/hörsels-
Kvantitativ: Olika test. Döva/hörsel- skadade USA Signifikant skillnad.
kadadeungdomar på segregerade specialskolor på dagtid.
Glickman & Gulati (ed.), (2003).
Att belysa det mentala hälso- arbetet kring döva med tillhörig- het i dövkulturen. Antalogi Döva/ hörselskadade USA Svårt med identitets- utvecklingen. Hadjikaou, Petridou, Stylianou, (2005).
Att utvärdera stödinsatserna för döva elever i vanliga skolor på Cypern.
Kvantitativ: Enkäter.
Döva Cypern Fungerar inte tillfreds-
ställande. Hindley, (1997). Att genom en litteraturstudie som
fokuserar på psykiatriska aspekter av hörselnedsättningar hos barn
Litteratur- studie. Döva/ Hörselskadade. Storbri- tannien Ökad risk för psykisk ohälsa. Hindley, (2000). Att titta på kulturella och medicins-
ka orsaker till mental ohälsa.
Litteratur- studie Döva/ Hörselskadade Storbri- tannien Båda viktiga. Hindley, (2005). Att beskriva olika faktorer som gör
att döva barn löper ökad risk för mentala problem. Litteratur- studie Oklart Storbri- tannien Flera faktorer spelar in. Hindley & Kitson,
(2000).
Antalogi kring mental hälsa och dövhet. Antalogi. Döva/ Hörselskadade Storbri- tannien Ökad risk för mental ohälsa Hindley & Roberts,
(1999).
Att ge en överblick över behandling av döva barn med psykiska problem
Kunskaps- genomgång Oklart Stor- britanien Kommunikations svårigheter Hoem Kvam, (2004). Att undersöka förekomsten av
sexuella övergrepp bland döva barn Norge och jämföra med hörande
Kvalitativ: Enkäter.
Döva Norge Döva barn löper större risk för sexuella över- grepp. Hintermair, (2006). Att utröna om det finns någon
skillnad mellan föräldrar till hörselskadade barns upplevelser av stress och barnens socioemotionella problem. Kvantitativ: Enkätfrågor. Hörselskadade/ döva/ CI-opererade Tyskland Samband finns Israelite, Goldstein, Ower, (2002).
Att belysa identitetsutveck- lingen hos sju hörselskadade ung- domar som till största delen gått i specialskola.
Kvalitativ: Intervjuer.
Hörselskadade USA Finns en hörselskade- identitet. Jackson, Croyle,
(2003).
Att belysa fördelar och svårigheter när döva och hörselskadade barn går integrerade med hörande elever
Kunskaps- genomgång
Döva/
Hörselskadade
USA Resultatet visar att det är mycket svårt att komma fram till bäst placering för döva och hörselskadade barn.
Jones & Jones, (2003). Att se vilka stödbehov döva och hörselskadade barn med
tilläggsfunktionshinder och deras familjer har.
Kunskaps- genomgång
Döva/
Hörselskadade
USA Det är mycket svårt att få till insatser som klarar hela spek- tra av behov det döva och hörselskadade barnet har .
Jonsson, (1999), (A). Att förbättra samarbetet mellan barnet och dess familj och sam- hällets vårdgivare.
Kvalitativ: Intervjuer.
Hörselskadade Sverige Finns önske- mål om för- bättringar. Jonsson, (19999), (B). Att titta på andelen hörsel-
skadade barn med tilläggsfunktionshinder. Kvalitativ: Interjuer, journaler, psykolog- utredningar.
Hörselskadade Sverige Andelen har ökat.
Kent, (2003). Att jämföra identitet och hälsa mellan hörselskadade och hörande ungdomar.
Kvantitativ: Enkätfrågor.
Hörselskadade Nya Zee- land
Ser sämre ut hos hörsel- skadade. Kent & Smith, (2006). Att ta reda på hörselskadade ungdo-
mars erfarenheter av och syn på hörapparater.
Kvalitativ: Intervjuer.
Hörselskadade Nya Zee- land
Beror mycket på om ungdo- marna ser det som normalt. Knutson, Johnson,
Sullivan, (2004).
att titta på om det finns någon skillnad avseende hur mödrar disciplinerar sina barn beroende på om barnet är dövt eller hörande.
Kvalitativ: Film- sekvenser
Döva USA Döva barn straffas oftare fysiskt än hörande. Lawenius, (1997). Att se om det är någon skillnad
mellan hur döva och hörsel- skadade ungdomar identifierar sig själva beroende på uppväxt.
Kvalitativ. Intervjuer.
Döva/ hörselskadade
Sverige Oklar identi- tet för integ- rerade hörsel- skadade. Mathos & Broussard,
(2005).
Att genom litteratur-
studie undersöka risker för att utveckla psykisk ohälsa hos barn med hörselnedsättning Litteratur- studie. Oklart: Hörselned- sättning.
USA Bland annat otillräcklig kommunikations förmåga är en risk för psykisk ohälsa. Preisler, Tvingstedt, Ahlström, (2002).
Att utforska kommunikations- mönster mellan CI-opererade barn och deras föräldrar, lärare och vänner under en två års period.
Kvalitativ: Videobserv. Intervjuer.
CI Sverige Flera faktorer påverkar resul-
tatet av implan- tatet.
Preisler, Tvingstedt, Ahlström, (2005).
Att belysa CI-opererade barns egna erfarenheter av sitt CI- implantat.
Kvalitativ: Videoinspel- ningar, inter- vjuer.
CI-opererade Sverige Positivt men svårt i miljöer med bakgrunds- ljud.
Rushem, (2003) Att påvisa betydelsen av tidiga insatser för hörselskadade barn
Kunskaps- genomgång
Hörselskadade USA Krävs utbildning För familjer och lärare för att motsvara barnets behov.
Sahli, Belgin, (2006). Att jämföra självförtroendet hos ungdomar före och efter CI- implantat med hörande ungdomar.
Kvantitativ: Olika tester. CI Turkiet CI-implantat förbättrar livs- kvaliteten och självförtroendet. Stefanis, Thewissen,
Bakoula, van Os, Myin- Germeys, (2006).
Att undersöka kopplingen mellan hörselnedsättning och psykoser bland grundskoleelever.
Kvalitativ: Enkäter, CAPE
Oklart Grekland Samband finns.
Stinson & Whitmire, (1996).
Att undersöka ungdomar med hörselnedsättningars upplevelser av sociala relationer. Kvantitativ: Olika test. Oklart USA/ Canada De känner sig tryggare med andra med hör- selnedsättning. Stinson & Whitmire,
(2000).
Att undersöka nyckelfaktorerna motivation, kompisrelationer och identitet för hörselskadade ungdo- mar.
Litteratur- studie
Döva/
Hörselskadade
USA Flera faktorer inverkar.
Sullivan, Brookouser, Scanlan, (2000).
Att påvisa risken för vanvård av döva/hörselskadade barn. Litteratur- studie Döva/ Hörselskadade Storbri- tannien Ökad risk för övergrepp. Tong, Cornes, Wilt-
shire, (1999).
Att undersöka psykiatriska och psykologiska aspekter hos döva barn från, NESB
Litteratur- studie. Vignetter.
Oklart Australien Döva barn från NESB har svårt att få rätt hjälp. Tvingstedt, (1998). Att se över hur den sociala situa-
tionen ser ut för hörselskadade elever i hörande klasser.
Triangulering Intervjuer, videoobser- vationer, en- käter.
Hörselskadade Sverige Svår situation för dessa barn.
Van Eldik, (2005). Att se om YSR (Youth Self Report) fungerar för döva/hörselskadade ungdomar samt att se hur den mentala hälsan såg ut hos dessa.
Kvantiativ: YSR Döva/Hörsel- skadade Neder- länderna YSR behöver anpassas mer. Döva/hörsel- skadade har mer problem än hörande. Van Eldik, Treffers,
Veerman, Verhulst, (2004).
Att undersöka förekomsten av känslomässiga problem hos döva barn.
Kvantitativ: Olika tester.
Döva Neder- länderna
Döva barn har mer känslo- mässiga problem ån hörande. Wake, Hughes, Collins,
Poulakis, (2004).
Att mäta HRQoL (Health-Related Quality of Life) hos barn med hörselnedsättning i jämförelse med hörande barn Kvantiativ: HRQoL Oklart: hörsel- nedsättning. Austra- lien. Barn med hör- selnedsättning hade sämre än hörande barn på HRQoL. Wallis, MacKay, Musselman,, (2004).
Att undersöka sambandet mellan mental hälsa hos ungdomar och deras språkmatching med modern
Kvantitativ: Youth Self Report.
Döva/oklart USA De ungdomar som har en språkmatc- ming med sin mor har bättre mental hälsa. Weisel, Most, Efron,
(2005).
Att undersöka hur hörselskadade barn mellan två och tre års ålder tar kontakt med andra hörselskadade respektive hörande barn.
Kvalitativ: Videoinspel- ningar.
Hörselskadade Israel Tillvägagångs- sätten skiljer sig åt. Willis & McCay,
(2002).
Att jämföra den psykiska statusen mellan 58 döva ungdomar på ett behandlingshem för ungdomar med psykiska problem, Litteratur- studie samt kvantitativ: journaldata. Döva USA/ Canada Psykiska sta- tusen var sämre hos de döva. Zheng, Caissie,
Comeau, (2003).
Att undersöka vilka
kommunikationssvårigheter döva och hörselskadade ungdomar upp- lever och jämföra det med uppfatt- ningen hos deras föräldrar, lärare och kompisar. Kvantiativ: APHAB Döva/ Hörselskadade Canada Information behövs för samtalspartners.