Källförteckning - I stadsplaneringsidealens spår

Böcker och artiklar:

Ahlberg, N. (1998). Stadens mönster: de historiska kartorna berättar. Stockholm:

Riksantikvarieämbetet.

Aitken, C. S. (2005). Textual analysis: reading culture and context. I Flowerdew, R. &

Martin, D. (ed.). Methods in human geography – A guide for students doing a research project. 2 uppl. Pearson Prentice Hall: Harlow, England, ss. 233-249.

Bellander, G. (2005). Blandstaden: ett planeringskoncept för en hållbar bebyggelseutveckling? Karlskrona: Boverket.

Björk, C., Nordling S., & Reppen, L. (2008). Så byggdes staden. 2 uppl. Stockholm: AB Svensk Byggtjänst.

Boverket. (2006). Lär känna din ort! Metoder att analysera orter och stadsdelar. Karlskrona:

Boverket.

Castree, N. (2009). Place: Connections and Boundaries in an Interdependent World. I Clifford, N., Holloway, S.L., Rice, S.P. & Valentine, G. Key concepts in geography. 2 uppl.

London: SAGE Publication, ss. 153-172.

Clark, G. (2005). Secondary data. I Flowerdew, R. & Martin, D. (ed.). Methods in human geography – A guide for students doing a research project. 2 uppl. Pearson Prentice Hall:

Harlow, England, ss. 57-72.

Cresswell, T. (2009). Place. Royal Holloway, University of London. Egham, UK.

Eriksson, E. (2001). Den moderna staden tar form Arkitektur och debatt 1910-1935.

Stockholm: Ordfront.

Gehl, J. (2011). Life between buildings: using public space. Washington DC: Island Press.

Graham, E. (2005). Philosophies underlying human geography research. I Flowerdew, R. &

Martin, D. (ed.). Methods in human geography – A guide for students doing a research project. 2 uppl. Pearson Prentice Hall: Harlow, England, ss. 8-29.

Hall, T. (1997). Den moderna planeringens genombrott. I Hall, T. & Dunér K. (red.) Den svenska staden planering och gestaltning – från medeltid till industrialism. Stockholm:

Sveriges Radios Förlag, ss. 106-123.

Hermelin, B. (2005). Samhällsplaneringen och dess praktik i förändring. I Forsberg, G. (red.).

Planeringens utamningar och tillämpningar. Uppsala: Uppsala Publishing house, ss. 306-317.

57 Holt-Jensen, A. (2009). Geography: history and concepts. London: SAGE Publication.

Jacobs, J. (2005). Den amerikanska storstadens liv och förfall. Göteborg: Daidalos.

Jerkbrant, C. & Särnbratt, L. (1992). Sevärt värt att vårda: kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer 1. Kristinehamn: Kristinehamns kommun.

Johannessen, A. & Tufte, P-A. (2003). Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö:

Liber.

Kylén, J-A. (197?). Observation. Stockholm: J-A Kylén – Utbildningskonsulter AB. (Exakt årtal okänt)

Larsen, A-K. (2009). Metod helt enkelt. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Larsson, B. (1994). Stadens språk stadsgestaltning och bostadsbyggande i nordiska huvudstäder under 1970- och 1980-talen. Diss. Lund: Lunds universitet.

Nayak, A. & Jeffrey, A. (2011). Geographical Thought. An Introduction to Ideas in Human Geography. 1 uppl. San Fransisco: Prentice Hall.

Norberg-Schulz, C. (1992). Om platskvalitet. Arkitektur 1992 (2). 34-37.

Norberg-Schulz, C. (1980). Genius loci: towards a phenomenology of architecture. New York: Rizzoli.

Rose, G. (1995). Place and identity: a sense of place. I Massey, D. & Jess, P (ed.). (1995). A Place in the World? New York: Oxford University Press, ss. 87-133.

Rudberg, E. (1992). Folkhemmets byggande under mellan- och efterkrigstiden. Stockholm:

Svenska Turistföreningen.

Rådberg, J. (1994). Den svenska trädgårdsstaden. Stockholm: Byggförlaget.

Rådberg, J. (1997). Drömmen om atlantångaren utopier & myter i 1900-talets stadsbyggande.

Stockholm: Atlantis.

Svedberg, O. (1996). Planerarnas århundrade Europas arkitektur 1900-talet. 5 uppl.

Stockholm: Arkitektur Förlag AB.

Söderlind, J. (1998). Stadens renässans – Från särhälle till samhälle. Om närhetsprincipen i stadsplaneringen. Stockholm: SNS Förlag.

Söderqvist, L. (2005). Att läsa staden. I Forsberg, G (red.). Planeringens utmaningar och tillämpningar. Uppsala: Uppsala Publishing house, ss. 92-108.

58 Söderqvist, L. (2008). Att gestalta välfärd - Från ide till byggd miljö. Forskningsrådet

Formas: Stockholm. Riksantikvarieämbetet: Stockholm.

Thunström, M. (2009). På spaning efter den goda staden. Diss. Örebro: Örebro Universitet.

Tuan, Y-F. (1979). Space and Place: Humanistic Perspective. I Gale, S & Olsson G. (ed.).

Philosophy in geography. Kluwer Academic Publishers, ss. 387-427.

Wettergren, G. (1990). Ditt Värmland – Värmländska kulturmiljöer åtgärdsprogram.

Karlstad: Länsstyrelsen Värmlands län.

Internetkällor:

Kristinehamns kommun. (2006). Översiktsplan 2004 faktadel. Kristinehamns kommun.

http://kristinehamn.se/sites/default/files/dokument/boende-miljo/samhallsplanering/oversiktsplanering/Oversiktsplan_del1_faktadel.pdf [2016-02-26]

Lantmäteriet. (u.å.1). Papperskartor. http://www.lantmateriet.se/Kartor-och-geografisk-information/Kartor/Papperskartor/[2016-05-02]

Lantmäteriet. (u.å.2). Rikets allmänna kartverks arkiv – RAK.

http://www.lantmateriet.se/sv/Kartor-och-geografisk-information/Historiska-kartor/Arkiven-som-ingar/Rikets-allmanna-kartverks-arkiv---RAK/#faq:Haradsekonomiska-kartan [2016-05-02]

Lantmäteriet. (u.å.3). Rikets allmänna kartverks arkiv – RAK.

http://www.lantmateriet.se/sv/Kartor-och-geografisk-information/Historiska-kartor/Arkiven-som-ingar/Rikets-allmanna-kartverks-arkiv---RAK/#faq:Ekonomiska-kartan [2016-05-02]

Nationalencyklopedin. (2016). Ideal. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ideal [2016-05-04]

Statistiska centralbyrån. (2015). Folkmängd efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1865-2015.

http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/Befol kningNy/table/tableViewLayout1/?rxid=ec4c75fd-976b-4e4b-956a-e119b2f0b45a [2016-02-26]

Statistiska Centralbyrån. (2012). Nästan 3000 småorter år 2010. http://www.scb.se/sv_/Hitta-

statistik/Statistik-efter-amne/Miljo/Markanvandning/Smaorter-arealer-befolkning/13030/13037/Behallare-for-Press/Smaorter-2010 / [2016-05-04]

Statistiska centralbyrån. (2010a). Folkmängd per tätort vart femte år 1990-2010.

http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/Folk mangdTatort/table/tableViewLayout1/?rxid=ec4c75fd-976b-4e4b-956a-e119b2f0b45a [2016-02-26]

59 Statistiska centralbyrån. (2010b). Folkmängd per småort (ort med 50-199 invånare) var femte år 1995-2010.

http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/Folk mangdSmaort/table/tableViewLayout1/?rxid=ec4c75fd-976b-4e4b-956a-e119b2f0b45a [2016-02-26]

Bilder:

Bild 1. Larsson, B. (1994). Illustration av stadsbyggnadstyperna gatubebyggelse,

gårdsbebyggelse samt punktbebyggelse. [Illustration]. I Larsson, B. (1994). Stadens språk stadsgestaltning och bostadsbyggande i nordiska huvudstäder under 1970- och 1980-talen.

Diss. Lund: Lunds universitet.

Kartor:

Karta 1. Rikets allmänna kartverk. (1883-1895). Ekonomisk karta över Värmland 1883-1895.

[Kartografiskt material] 212 Visnum. 1: 20 000. Gävle: Lantmäteriet.

Karta 2. Rikets allmänna kartverk. (1962). Ekonomisk karta över Sverige. [Kartografiskt material] 10E Karlskoga 2b Bäckhammar. 1:10 000. Stockholm: Rikets allmänna kartverk.

Karta 3. Lantmäteriverket. (1989). Gula Kartan – Den svenska originalkartan – redovisar Sverige i 13 000 rutor. [Kartografiskt material] Bäckhammar 10E:20. 1:20 000. Gävle:

Lantmäteriet.

Karta 4. Rikets allmänna kartverk.(1883-1895). Ekonomisk karta över Värmland 1883-1895.

[Kartografiskt material] 177 Ölme. 1:20 000. Gävle: Lantmäteriet.

Karta 5. Rikets allmänna kartverk.(1883-1895). Ekonomisk karta över Värmland 1883-1895.

[Kartografiskt material] 177 Ölme. 1:20 000. Gävle: Lantmäteriet.

Karta 6. Rikets allmänna kartverk. (1962). Ekonomisk karta över Sverige. [Kartografiskt material] 10D Karlstad 6j Nore. 1:10 000. Stockholm: Rikets allmänna kartverk.

Karta 7. Rikets allmänna kartverk. (1962). Ekonomisk karta över Sverige. [Kartografiskt material] 10D Karlstad 6i Ölme. 1:10 000. Stockholm: Rikets allmänna kartverk.

Karta 8. Lantmäteriverket. (1989). Gula Kartan – Den svenska originalkartan – redovisar Sverige i 13 000 rutor. [Kartografiskt material] Väse 10D:67. 1:20 000. Gävle: Lantmäteriet.

Karta 9. Lantmäteriverket. (1989). Gula Kartan – Den svenska originalkartan – redovisar Sverige i 13 000 rutor. [Kartografiskt material] Väse 10D:67. 1:20 000. Gävle: Lantmäteriet.

Karta 10. Rikets allmänna kartverk. (1895). Ekonomisk karta över Värmland 1883-1895. [Kartografiskt material] 204 Björneborg. 1: 20 000. Gävle: Lantmäteriet.

Karta 11. Rikets allmänna kartverk. (1962). Ekonomisk karta över Sverige. [Kartografiskt material] 10E Karlskoga 4c Björneborg. 1:10 000. Stockholm: Rikets allmänna kartverk.

60 Karta 11. Rikets allmänna kartverk. (1962). Ekonomisk karta över Sverige. [Kartografiskt material] 10E Karlskoga 3c Sälsjön. 1:10 000. Stockholm: Rikets allmänna kartverk.

Karta 12. Lantmäteriverket. (1989). Gula Kartan – Den svenska originalkartan – redovisar Sverige i 13 000 rutor. [Kartografiskt material] Järsberg 10E:40. 1:20 000. Gävle:

Lantmäteriet.

Karta 12. Lantmäteriverket. (1989). Gula Kartan – Den svenska originalkartan – redovisar Sverige i 13 000 rutor. [Kartografiskt material] Bäckhammar 10E:20. 1:20 000. Gävle:

Lantmäteriet.

Karta 13. Rikets allmänna kartverk. (1895). Ekonomisk karta över Värmland 1883-1895. [Kartografiskt material]. 219 Rudskoga. 1: 20 000. Gävle: Lantmäteriet.

Karta 14. Rikets allmänna kartverk. (1962). Ekonomisk karta över Sverige. [Kartografiskt material] 10E Karlskoga 0b Nybble. 1:10 000. Stockholm: Rikets allmänna kartverk.

Karta 15. Lantmäteriverket. (1989). Gula Kartan – Den svenska originalkartan – redovisar Sverige i 13 000 rutor. [Kartografiskt material] Nybble 10E:00. 1:20 000. Gävle:

Lantmäteriet.

Bilagor

Bilaga 1 – Observationsguide 1. Byggnader och arkitektur

___________________________________________________________________________

- Byggnadshöjd, material och entreutformning - Byggelsetäthet

- Blandad/enhetlig arkitektur

- Äldre/historisk bevarad bebyggelse - Hystyper (villor, flerfamiljshus etc.) - Spontant framvuxen/planerad bebyggelse - Bebyggelse anpassad till terräng

- Gårdsbebyggelse, gatubebyggelse eller punktbebyggelse 2. Offentliga rum

___________________________________________________________________________

- Tydligt centrum/utspridning av funktioner - Knutpunkter/mötesplatser (torg, hållplatser etc.)

- Gröna platser/vegetation (gröna kilar, parker, stråk, planteringar)

62 3. Identifikation och känsla

___________________________________________________________________________

- Särskilt identitetsskapande element (med höga lokala symbolvärden) - Kulturella/historiska landmärken

4. Trafiknät och gaturum

___________________________________________________________________________

- Gatunätet enhetligt och rätvinkligt/varierande och böjningar

- Gaturummets utseende (Bredd, sträckningar, böjningar, vida utblickar etc.)

- Gaturummets förhållande till bebyggelsen (stor/småskaligt, över/underordnat etc.) - Trafikslagsseparering

5. Öppet kommentarsfält

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

In document I stadsplaneringsidealens spår (Page 62-68)