Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Alvesson, M. (2001). Knowledge work: Ambiguity, image and identity. Human relations, 54(7), 863-886.
Andersson Odén, T., & Asp, K. (2007). Den svenska journalistkåren. Göteborg:
Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet.
Ashforth, B. E., Kreiner, G. E., & Fugate, M. (2000). All in a day's work: Boundaries and micro role transitions. Academy of Management review, 25(3), 472-491.
Asp, K. (2007). “Svenska journalister”, i Andersson Odén, T. & Asp, K. (2007). Den svenska journalistkåren. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet.
Barrow, M. (2006). Assessment and student transformation: linking character and intellect. Studies in Higher Education, 31(03), 357-372.
Bartel, C., & Dutton, J. (2001). Ambiguous organizational memberships: Constructing organizational identities. Social identity processes in organizational contexts, 115-130.
Bryman, A., & Bell, E. (2011). Business research methods. (3. ed.) Oxford: Oxford University Press.
Dobek-Ostrowska, B., & Nygren, G. (2015). Journalism in Change : Journalistic Culture in Poland, Russia and Sweden. Frankfurt: Peter Lang GmbH, Internationaler Verlag der Wissenschaften.
Dubois, A., & Gadde, L. E. (2002). Systematic combining: an abductive approach to case research. Journal of business research, 55(7), 553-560.
Edström, M. (2007). “Journalisters arbete och utbildning - omstrukturering pågår”, i Andersson Odén, T., & Asp, K. (red.). Den svenska journalistkåren. Göteborg:
Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet.
Fredriksson, M., & Johansson, B. (2014). The Dynamics of Professional Identity: Why journalists view journalists working with PR as a threat to journalism. Journalism Practice, 8(5), 585-595.
Fölster, S. (2014) Vartannat jobb automatiseras inom 20 år - utmaningar för Sverige.
Hämtad från Stiftelsen för strategisk forskning: http://stratresearch.se/wp-content/uploads/varannat-jobb-automatiseras.pdf.
Ghersetti, M. (2007). “Vad bestämmer nyhetsvärdet?”, i Andersson Odén, T. & Asp, K.
(red.). Den svenska journalistkåren. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet.
Gotsi, M., Andriopoulos, C., Lewis, M. W., & Ingram, A. E. (2010). Managing creatives: Paradoxical approaches to identity regulation. Human Relations, 63(6), 781-805.
Hammarén, N., & Johansson, T. (2009). Identitet. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Hatch, M. J., & Schultz, M. (1997). Relations between organizational culture, identity and image. European Journal of marketing, 31(5/6), 356-365.
Hatch, M. J., & Schultz, M. (2002). The dynamics of organizational identity.Human relations, 55(8), 989-1018.
Hogg, M. A., & Reid, S. A. (2006). Social identity, self‐categorization, and the communication of group norms. Communication theory, 16(1), 7-30.
Hox, J. J., & Boeije, H. R. (2005). Data collection, primary vs. secondary.Encyclopedia of social measurement, 1(1), 593-599.
Hunter, A. B., Laursen, S. L., & Seymour, E. (2007). Becoming a scientist: The role of undergraduate research in students' cognitive, personal, and professional development.
Science education, 91(1), 36-74.
Ibarra, H., & Barbulescu, R. (2010). Identity as narrative: Prevalence, effectiveness, and consequences of narrative identity work in macro work role transitions. Academy of Management Review, 35(1), 135-154.
Kira, M., & Balkin, D. B. (2014). Interactions between work and identities: Thriving, withering, or redefining the self?. Human Resource Management Review, 24(2), 131-143.
Koerner, M. M. (2014). Courage as identity work: Accounts of workplace courage.
Academy of Management Journal, 57(1), 63-93.
Kreiner, G. E., Hollensbe, E. C., & Sheep, M. L. (2006). Where is the “me” among the
“we”? Identity work and the search for optimal balance. Academy of Management Journal, 49(5), 1031-1057.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Kärreman, D., & Alvesson, M. (2001). Making newsmakers: Conversational identity at work. Organization Studies, 22(1), 59-89.
Kärreman, D., & Alvesson, M. (2004). Cages in tandem: Management control, social identity, and identification in a knowledge-intensive firm. Organization, 11(1), 149-175.
Kärreman, D., & Rennstam, J. (2012) “Styrning - beteenden, resultat och normer”, i Alvesson, M. & Sveningsson, S. (red.): Organisationer, ledning och processer.Lund:
Studentlitteratur.
Mallett, O., & Wapshott, R. (2012). Mediating ambiguity: Narrative identity and knowledge workers. Scandinavian Journal of Management, 28(1), 16-26.
Meister, A., Jehn, K. A., & Thatcher, S. M. (2014). Feeling misidentified: The consequences of internal identity asymmetries for individuals at work. Academy of Management Review, 39(4), 488-512.
Merriam, S.B. (2009). Qualitative research: a guide to design and implementation. (2.
ed.) San Francisco: Jossey-Bass.
Miscenko, D., & Day, D. V. (2016). Identity and identification at work.Organizational Psychology Review, 6(3), 215-247.
Nerman, B. (1996). “Mellan demokrati och marknad”, i Ekström, M. & Nohrstedt, S.A.
(Red). Journalistikens etiska problem. Stockholm: Rabén Prisma.
Nicholson, N. (1984). A theory of work role transitions. Administrative science quarterly, 172-191.
Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. (3. uppl.) Stockholm: Liber.
Paterson, M., Higgs, J., Wilcox, S. & Villenuve, M. 2002. Clinical reasoning and self‐
directed learning: Key dimensions in professional education and professional socialisation. Focus on Health Professional Education, 4(2): 5–21.
Pérez-Peña, R. (2009). The Popular Newsweekly Becomes a Lonely Category.
Nytimes.com. Hämtad, från
http://www.nytimes.com/2009/01/17/business/media/17weeklies.html Hämtad [28-03-17].
Porfeli, E. J., Lee, B., Vondracek, F. W., & Weigold, I. K. (2011). A multi-dimensional measure of vocational identity status. Journal of Adolescence, 34(5), 853-871.
Pratt, M. G., Rockmann, K. W., & Kaufmann, J. B. (2006). Constructing professional identity: The role of work and identity learning cycles in the customization of identity among medical residents. Academy of management journal, 49(2), 235-262.
Robinson, O. C. (2014). Sampling in interview-based qualitative research: A theoretical and practical guide. Qualitative Research in Psychology, 11(1), 25-41.
Saunders, M., Lewis, P., & Thornhill, A. (2016). Research methods for business students. (7. ed.) Harlow: Pearson Education.
Schilling, A., Werr, A., Gand, S., & Sardas, J. C. (2012). Understanding professionals' reactions to strategic change: the role of threatened professional identities. The Service Industries Journal, 32(8), 1229-1245.
Scroggins, W. A. (2008). Antecedents and outcomes of experienced meaningful work:
A person-job fit perspective. Journal of Business Inquiry, 7(1), 68-78.
Sennett, R. (1998). The corrosion of character: the personal consequences of work in the new capitalism. New York: W.W. Norton.
Slay, H. S., & Smith, D. A. (2011). Professional identity construction: Using narrative to understand the negotiation of professional and stigmatized cultural identities. Human Relations, 64(1), 85-107.
Stets, J. E., & Burke, P. J. (2000). Identity theory and social identity theory. Social psychology quarterly, 224-237.
Stryker, S., & Burke, P. J. (2000). The past, present, and future of an identity theory.
Social psychology quarterly, 284-297.
Svenningsson, S., & Sörgärde, N. (2012) “Organisationsförändring - från ingengörskonst till tolkng”, i Alvesson, M. & Sveningsson, S. (red.): Organisationer, ledning och processer.Lund: Studentlitteratur.
Teddlie, C., & Yu, F. (2007). Mixed methods sampling: A typology with examples.
Journal of mixed methods research, 1(1), 77-100.
Tracy, S. J., & Trethewey, A. (2005). Fracturing the real‐self↔ fake‐self dichotomy:
Moving toward “crystallized” organizational discourses and identities. Communication Theory, 15(2), 168-195.
Trede, F., Macklin, R., & Bridges, D. (2012). Professional identity development: a review of the higher education literature. Studies in Higher Education, 37(3), 365-384.
Waisbord, S. (2013). Reinventing professionalism: Journalism and news in global perspective. John Wiley & Sons.
Weller, C. (2016,10 mars). Obama just warned congress about robots taking over jobs that pay less than 20$ an hour. Business Insider. Hämtad från http://www.businessinsider.com/obama-warns-congress-about-robot-job-takeover-2016-3?r=US&IR=T&IR=T. Hämtad [25-10-16].
Westlund, I. (2015). “Hermeneutik”, i Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2015).
Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl.) Stockholm: Liber.
Wiik, J. (2010). Journalism in transition. The Professional Identity of Swedish Journalists. Institutionen för Journalistik, medier och kommunikation. Diss. Göteborgs universitet. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/21853/1/gupea_2077_21853_1.pdf.
Wiik, J., & Nygren, G. (2016). Den journalistiska professionen i nätverkssamhället [Elektronisk resurs]. Stockholm: Wolters Kluwer.
Witschge, T., & Nygren, G. (2009). Journalistic Work: a profession under pressure?.
Journal of Media Business Studies, 6(1), 37-59.
Bilagor
Bilaga A
Intervjuguide
Inledande frågor
Hur länge har du arbetat som journalist?
Namn och ålder
Hur ser ditt anställningsavtal ut? (frilans, projekt, fastanställning?)
Varför valde du att bli journalist?
Berätta om en vanlig arbetsdag för dig?
Allmänt om journalister och din roll som journalist
Om du får jämföra vilka nyheter som tar mest plats idag jämfört med förr, hur ser det ut då?
Kan du försöka ge en förklaring till vad en nyhet är, och vad som inte kan klassificeras som en nyhet?
Vad ser du är journalister uppgift i samhället?
Kan du resonera kring internets inflytande och vilken effekt det har fått på journalistrollen? Vad ser du kommer att förändras?
Hur har din yrkesroll som journalist ändrats idag jämfört med när du började?
(generellt)
Vad är viktigt för dig i din yrkesroll som journalist?
Framhäver du din roll som journalist i sociala medier?
Vad är en journalist för dig?
Vem får kalla sig för en journalist enligt dig och varför?
Vad har du för inställning till att i princip vem som helst kan producera material som uppfattas journalistiskt på Internet i dag?
Kan du förklara vad som skiljer en yrkesjournalist från en “hobbyjournalist” och ge några exempel?
Journalistbranschens förändring och journalistrollens status
Hur bedömer du att yrket förändrats av internet?
I och med internets påverkan på journalistbranschen, använder du dig utav sociala medier i både ditt yrke och privatliv?
Vissa hävdar att kvalitén på journalistiken har blivit lidande på grund av 24/7 - rapporteringen, hur ser du på det?
Vissa personer säger att journalister står inför en identitetskris, vad skulle du säga om det?
Hur upplever du att journalisters status har förändrats sedan du började som journalist?
Vissa menar att Journalister har tappat sin maktposition i samhället på grund av att de inte alltid har ensam tillgång till all information längre, hur ser du på det?
Har du någon gång känt en oro eller osäkerhet för ditt jobb? (exempelvis bli av med jobbet, eller förändrade arbetsuppgifter etc.?)
Tänk dig att jag som nyexaminerad journalist ska börja min första dag idag. Hur tror du att min första dag skulle se ut jämfört hur din första dag såg u