Artsberg, Kristina (2005). Redovisningsteori: -policy och -praxis . 2. uppl. Malmö:
Liber ekonomi
Backlund, Samuel (2012). K3 i praktiken: PwC:s handbok vid tillämpning av K3. 1.
uppl. Lund: Studentlitteratur
Backman, Ylva (2012). Vetenskapliga tankeverktyg: till grund för akademiska studier. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Baker, C, Richard & Barbu, Elena M (2007). Evolution of research on international accounting harmonization: a historical and institutional perspective.
Socio-Economic Review; 2007, Vol. 5 Issue 4, p603-632, 30p.
http://ser.oxfordjournals.org/content/5/4/603.full.pdf+html?maxtoshow=&hits=10&
RESULTFORMAT=&fulltext=accounting+qualitative+chararteristics&searchid=1&
FIRSTINDEX=0&resourcetype=HWCIT (Hämtad 2015-04-13)
BFN (Bokföringsnämnden). 2015a. Om BFN.
http://www.bfn.se/bfn/infobfn.aspx (Hämtad 2015-03-30)
BFN. 2015b. K-projektet.
http://www.bfn.se/aktuellt/aktuelltkprojekt.aspx (Hämtad 2015-03-30)
BFNAR 2001:3 (Bokföringsnämndens Allmänna Rekommendationer). 2001. BFN’s vägledning: Materiella anläggningstillgångar.
http://www.bfn.se/redovisning/vag/VL01-3-materiellaAT.pdf (Hämtad 2015-04-01)
BFNAR 2012:1. 2012. BFN’s allmänna råd om årsredovisning och koncernredovisning.
http://www.bfn.se/redovisning/rad/bfnar12-1-grund.pdf
(Hämtad 2015-03-30)
Broberg, Anette & Eriksson, Claes (2014). Bokslut och årsredovisning i mindre aktiebolag - K3: [byggnader, inventarier, komponentavskrivning, immatriella tillgångar, ned- och uppskrivning, uppskjuten skatt, lager m.m.]. 1. uppl. Näsviken:
Björn Lundén Information
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber Bryman, Alan & Bell, Emma (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 2., [rev.] uppl. Stockholm: Liber
Eliasson, Annika (2013). Kvantitativ metod från början. 3., uppdaterade uppl. Lund:
Studentlitteratur
EG 1606/2002 (2002). EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om tillämpning av internationella redovisningsstandarder.
http://old.eurex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2002:243:0001:000 4:SV:PDF
(Hämtad 2015-05-04)
Fangen, Katrine & Sellerberg, Ann-Mari (red.) (2011). Många möjliga metoder. 1.
uppl. Lund: Studentlitteratur
FAR (2006). Revision: en praktisk beskrivning. [2., uppdaterade och kompletterade uppl.] (2006). Stockholm: FAR förlag
FAR (2013). Uttalande RedU 13: Övergång till komponentmetod.
http://www.far.se/PageFiles/8048/Uttalande_FAR_RedU_13_Overgang_till_kompon entmetod_130313.pdf
(Hämtad 2015-03-31)
FAR, 2015a. (2015). Om oss.
http://www.far.se/Om-oss/
(Hämtad 2015-30-30)
FAR. 2015b. (2015). Remissvar: Bokföringsnämndens vägledning: Upprättande av årsredovisning (K3)
http://www.far.se/PageFiles/2575/K3%20BREV.PDF (Hämtad 2015-04-01)
Fastighetsägarna (2010). Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning (K3)
http://www.fastighetsagarna.se/aktuellt-och-opinion/remissyttranden/skatter-och-ekonomi/forslag-till-nytt-allmant-rad-med-tillhorande-vagledning-(k3)
(Hämtad 2015-04-01)
Gröjer, Jan-Erik (2002). Grundläggande redovisningsteori. 5., [rev.] uppl. Lund:
Studentlitteratur
Grönlund, Anders, Tagesson, Torbjörn & Öhman, Peter (2013). Principbaserad redovisning. 5. uppl. Lund: Studentlitteratur
Guba, E. G., & Lincoln, Y. S. (1994). Competing paradigms in qualitative research.
In N. K. Denzin & Y. S. Lincoln (Eds.), Handbook of qualitative research (pp. 105-117). Thousand Oaks, CA: Sage.
https://www.uncg.edu/hdf/facultystaff/Tudge/Guba%20&%20Lincoln%201994.pdf (Hämtad 2015-04-14)
Gummesson, Evert (2000). Qualitative methods in management research. 2. ed.
Thousand Oaks, California: Sage
Hellman, N., Nordlund, B. & Pramhäll, C. (2011) Förbättrad redovisning med komponentansatsen: Nyttan överstiger kostnaderna. Balans nr 12. s.49-53
IAS 16 (2009). International Accounting Standard 16. Property, Plant and Equipment
http://ec.europa.eu/internal_market/accounting/docs/consolidated/ias16_en.pdf (Hämtad 2015-05-04)
Lundquist, Mathias & Söderholm, Linda (2013). K3-regelverkets krav på komponentavskrivning: Vägen till en mer rättvisande redovisning? Uppsats, magisternivå. Mälardalens Högskola.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:633337/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2015-04-13)
Marton, Jan (2013). Redovisning: förståelse, teori och principer. 1. uppl. Lund:
Studentlitteratur
Nilsson, Robin & Bohlin, Fredrik (2014). K3 & Komponentansatsen:
Komponentansatsens förändring av det administrativa arbetet – dess nytta &
kostnad. Uppsats, kandidatnivå. Högskolan i Halmstad.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:753919/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2014-04-13)
Nilsson, Stellan (2014). Redovisningens normer och normbildare: en nationell och internationell översikt . 5. uppl. Lund: Studentlitteratur
Olsson, Henny & Sörensen, Stefan (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. 3. uppl. Stockholm: Liber
Patel, Runa & Davidson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 4., [uppdaterade] uppl. Lund:
Studentlitteratur
Ryen, Anne (2004). Kvalitativ intervju: från vetenskapsteori till fältstudier. 1. uppl.
Malmö: Liber ekonomi
Saunders, Mark, Lewis, Philip & Thornhill, Adrian (2009). Research methods for business students. 5. ed. Harlow: Financial Times Prentice Hall
SCB, 2015. Prisbasbeloppet för år 2015.
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Priser-och-
konsumtion/Konsumentprisindex/Konsumentprisindex-KPI/33772/33779/Behallare-for-Press/375807/
(Hämtad 2015-04-13)
Selek, Sevinc & Larsson Schill, Sofie (2014). Implementeringen av K3 - En
standardisering av redovisningens regelverk. Magisteruppsats, Södertörns högskola.
http://sh.diva-portal.org/smash/get/diva2:749047/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2014-05-18)
Smith, Dag (2006). Redovisningens språk. 3., rev. uppl. Lund: Studentlitteratur
Intervjuer
Andersson, auktoriserad revisor, 2015-05-08.
Karlsson, revisionsmedarbetare, 2015-05-06.
Nilsson, auktoriserad revisor, 2015-05-12.
Olsson, auktoriserad revisor, 2015-04-28.
Persson, auktoriserad revisor och partner, 2015-04-28.
Bilagor
Bilaga A, Intervjufrågor Vilken roll har du på företaget?
Följdfråga: Tidigare erfarenheter?
Hur har du upplevt övergången till K3?
Vad anser du om att det är krav på komponentavskrivning i det nya K3-regelverket?
En av de större förändringarna jämfört med tidigare regelverk är hur vi värderar och skriver av materiella anläggningstillgångar. Hur har du upplevt denna komponentindelning?
Följdfråga: I vilka fall har du anammat komponentindelning? Finns det nåt annat fall än fastigheter där du delat in exempelvis maskiner i komponenter?
Hur har dina klienter upplevt det komponentindelningen?
Följdfråga: Hur har klienterna värderat och delat in fastigheterna i komponenter (generellt)?
Vilka tror du drar störst nytta av införandet av komponentavskrivning?
Har det skett någon genomgående förändring på företagens balans- och resultaträkning?
Följdfråga: Vilka är förändringarna?
I punkt 17.5 framgår. “Förväntas skillnaden i förbrukning av en materiell anläggningstillgångs betydande komponenter vara väsentlig, ska tillgången delas upp på dessa.” Beskriv hur du upplever rekvisitet betydande komponent?
Följdfråga: Hur komplicerat är det att avgöra vad en betydande komponent är?
Beskriv hur du upplever rekvisitet väsentlig skillnad i förbrukning av en materiell anläggningstillgång?
Följdfråga: Komplicerat?
Hur tolkar du begreppet rättvisande bild?
Hur anser du att komponentavskrivning påverkar den rättvisande bilden av företags redovisning?
Hur anser du att komponentavskrivning påverkar jämförbarheten över åren i företag?
Hur anser du att komponentavskrivning påverkar jämförbarheten mellan företag?
Anser du att komponentavskrivning gör redovisningen mer tillförlitlig?
Följdfråga: Hur?
Hur går ni tillväga för att verifiera komponentindelningarna?
Föjdfråga: Hur verifierar ni dessa komponenter?
Hur avgör ni den ekonomiska livslängden på komponenterna?
Anser du att redovisningen blir enklare eller svårare att förstå med komponentmetoden?
Följdfråga: Hur?
Anser du att nyttan överstiger den kostnad som komponentavskrivning innebär för företagen?
Vad anser du är det positiva respektive negativa med komponentavskrivning?
Regelverket är kortfattat och ger ingen direkt vägledning utöver vissa riktlinjer. Vad
anser du om det?
Följdfråga: För- och nackdelar?
Har du något ytterligare att tillägga som du känner att vi inte diskuterat?