Anderberg, M. & Dahlberg, C. (2015). Att upptäcka spelproblem: En pilotstudie vid ett socialkontor. Socialmedicinsk Tidskrift, 92(4), 505–517.
Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Binde, P. & Romild, U. (2018). Self-reported negative influence of gambling advertising in a Swedish population-based sample. Journal of Gambling Studies. Doi:10.1007/s10899- 018-9791-x
Bramley, S., Norrie, C. & Manthorpe, J. (2019). Gambling risks: Exploring social work practitioners’ experiences of clients presenting with risks of gambling-related harm. Practice: Social Work in Action. Doi: 10.1080/09503153.2018.1545015
DiMaggio, P. J. & Powell, W. W. (1983). The iron cage revisited: Institutional isomorphism and collective rationality in organizational fields. American Sociological Review, 48(2), 147–160. Doi: 10.2307/2095101
Dowling, N. A., Merkouris, S. S., Greenwood, C. J., Oldenhof, E., Toumbourou, J. W. & Youssef, G. J. (2017). Early risk and protective factors for problem gambling: A systematic review and meta-analysis of longitudinal studies. Clinical Psychology Review, 51, 109–124. Doi: 10.1016/j.cpr.2016.10.008
Engel, R. J., Bechtold, J., Kim, Y. & Mulvaney, E. (2012). Beating the odds: Preparing graduates to address gambling-related problems. Journal of Social Work Education, 48(2), 321–335. Doi: 10.5175/JSWE.2012.201000128
Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 34–54). Stockholm: Liber.
Evans, T. (2016). Street-level bureaucracy, management and the corrupted world of service. European Journal of Social Work, 19(5), 602–615. Doi: 10.1080/13691457.2015.1084274
Fixsen, D. L., Naoom, S. F., Blase, K. A., Friedman, R. M., Wallace, F. (2005).
Implementation research: A synthesis of the literature. Tampa, Florida: University of South Florida, Louise de la Parte Florida Mental Health Institute, The National Implementation Research Network.
Folkhälsomyndigheten. (2016a). Förebyggande insatser mot spelproblem i Sveriges kommuner: Resultat från en kartläggning av kommunernas arbete 2015. Östersund: Folkhälsomyndigheten. Från https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/
d4600dbf429845209f0830b3b80df305/forebyggande-insatser-problem-kommuner-16047.pdf
Folkhälsomyndigheten. (2016b). Spel om pengar och spelproblem i Sverige 2008/2009: Huvudresultat från Swelogs befolkningsstudie. Östersund: Folkhälsomyndigheten. Från https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/f097a1d6520f4c3f902d5bc71ab0da9a/r2 010-23-spel-om-pengar-o-spelproblem.pdf
Folkhälsomyndigheten. (2016c). Tabellsammanställning för Swelogs prevalensstudie 2015: Med jämförelser mot prevalensstudien 2008/2009. Östersund: Folkhälsomyndigheten. Från https://www.folkhalsomyndigheten.se/globalassets/livsvillkor-levnadsvanor/andts/spel/swelo gs/tabellsammanstallning-swelogs-prevalensstudie-2015.pdf
Folkhälsomyndigheten. (2016d). Återhämtning från och konsekvenser av problemspelande: En rapport från Swelogs fördjupningsstudie (Swelogs-programmet: nr 8). Östersund: Folkhälsomyndigheten. Från https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/ 72ab8a8965f44f8581f398c40e3d4075/aterhamtning-konsekvenser-problemspelande- 16040-webb.pdf
Folkhälsomyndigheten (2017a). Kartläggning av kommuners, landstings och regioners arbete med spelproblem. Hämtad 22 mars, 2018, från Folkhälsomyndigheten,
Folkhälsomyndigheten. (2017b). Problem med spel om pengar – vi reder ut begreppen. Östersund: Folkhälsomyndigheten. Från https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/ 1113ad1d97704de3ba95d011a4488180/problem-med-spel-om-pengar-vi-reder-ut-begreppen- 01384-2017-8-181113.pdf
Folkhälsomyndigheten. (2017c). Spel om pengar är en folkhälsofråga: Kunskapsstöd för att förebygga spelproblem. Östersund: Folkhälsomyndigheten. Från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/4f3d1175836843398dd7c9915f3b50e7/s pel_om_pengar_folkhalsofraga.pdf
Folkhälsomyndigheten. (2018). Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt. Östersund: Folkhälsomyndigheten. Från https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/ f3cabb24b7924bbb9f92b1c6a0a8b8b3/spelproblem-paverkar-bade-spelaren-narstaende-negat ivt.pdf
Forsström, D. & Samuelsson, E. (2018). Utbud av stöd och behandling för spelproblem: En studie om utmaningar inför förtydligat ansvar i lagstiftningen. Research Reports in Public Health Sciences, Stockholm University, no: 2018:1. Doi: 10.17045/sthlmuni.6015458
Gainsbury, S., Hing, N. & Suhonen, N. (2014). Professional help-seeking for gambling problems: Awareness, barriers and motivators for treatment. Journal of Gambling Studies, 30, 503–519. Doi: 10.1007/s10899-013-9373-x
Goffman, E. (2014). Stigma: Den avvikandes roll och identitet. Lund: Studentlitteratur.
Grape, O. (2006). Domänkonsensus eller domänkonflikt: Integrerad samverkan mellan myndigheter. I O. Grape, B. Blom & R. Johansson (red.), Organisation och omvärld: Nyinstitutionell analys av människobehandlande organisationer (s. 47–72). Lund: Studentlitteratur.
Grell, P. (2016). Komplexa behov eller komplexa organisationer?: Konsekvenser av
universitet, Institutionen för socialt arbete). Från http://www.diva-portal.org/smash/get/ diva2:954621/FULLTEXT03.pdf
Grell, P., Ahmadi, N. & Blom, B. (2013). Hur inverkar organisationsstrukturen på socialtjänstens klientarbete?: En sammanfattning av kunskapsläget. Socialvetenskaplig tidskrift, 20(3–4), 222–240.
Hasenfeld, Y. (1983). Human service organizations. Englewood Cliffs, N.J.: Prentice-Hall.
Implementeringsforskning. (u.å.). I Nationalencyklopedin. Hämtad 22 mars, 2018, från http://www.ne.se/
Johansson, R. (2007). Vid byråkratins gränser: Om handlingsfrihetens organisatoriska begränsningar i klientrelaterat arbete. Lund: Arkiv.
Karlsson, A. & Håkansson, A. (2018). Gambling disorder, increased mortality, suicidality and associated comorbidity: A longitudinal nationwide register study. Journal of Behavioral Addictions, 7(4), 1091–1099. Doi: 10.1556/2006.7.2018.112
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kåver, A. (2016). KBT i utveckling: En grundbok i kognitiv beteendeterapi. Stockholm: Natur & Kultur.
Lane, W., Sacco, P., Downton, K., Ludeman, E., Levy, L. & Tracy, J. K. (2016). Child maltreatment and problem gambling: A systematic review. Child Abuse & Neglect, 58, 24–38. Doi: 10.1016/j.chiabu.2016.06.003
Larsson, S. (2005). Kvalitativ metod: En introduktion. I S. Larsson, J. Lilja & K.
Mannheimer (red.), Forskningsmetoder i socialt arbete (s. 91–128). Lund: Studentlitteratur.
Lipsky, M. (2010). Street level bureaucracy: Dilemmas of the individual in the public service (30th anniversary expanded ed.). New York: Russell Sage Foundation.
Lundgren, M., Blom, B., Morén, S. & Perlinski, M. (2009). Från integrering till
specialisering: Om organisering av socialtjänstens individ- och familjeomsorg 1988–2008. Socialvetenskaplig tidskrift, (2), 162–183.
Lundquist, L. (1992). Förvaltning, stat och samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Meeuwisse, A & Swärd, H. (2002). Vad är ett socialt problem? I A. Meeuwisse & H. Swärd (red.), Perspektiv på sociala problem (s. 23–53). Stockholm: Natur & Kultur.
Molinaro, S., Benedetti, E., Scalese, M., Bastiani, L., Fortunato, L., Cerrai, S. … Urdih Lazar, T. (2018). Prevalence of youth gambling and potential influence of substance use and other risk factors throughout 33 European countries: First results from the 2015 ESPAD study. Addiction, 113, 1862–1873. Doi: 10.1111/add.14275
Morén, S., Perlinski, M. & Blom, B. (2015). En domänteori för organisering av socialt arbete i offentlig sektor. Socialvetenskaplig tidskrift, 22(1), 22–43.
Proposition 2016/17:85. Samverkan om vård, stöd och behandling mot spelmissbruk. Stockholm: Socialdepartementet. Från https://www.regeringen.se/4919de/contentassets/ ec44ca1a87294fe7b04faffebd62cc78/samverkan-om-vard-stod-och-behandling-mot-spelmiss bruk-prop.-161785.pdf
Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I G. Ahrne & P. Svensson (red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 220–236). Stockholm: Liber.
Ricijas, N., Dodig Hundric, D. & Huic, A. (2016). Predictors of adverse gambling related consequences among adolescent boys. Children and Youth Services Review, 67, 168–176. Doi: 10.1016/j.childyouth.2016.06.008
Rogers, J. (2013). Problem gambling: A suitable case for social work? Practice: Social Work in Action, 25(1), 41–60. Doi: 10.1080/09503153.2013.775234
Samuelsson, E., Sundqvist, K. & Binde, P. (2018). Configurations of gambling change and harm: qualitative findings from the Swedish longitudinal gambling study (Swelogs). Addiction Research & Theory, 26(6), 514–524, DOI: 10.1080/16066359.2018.1448390
Sansanwal, R. M., Derevensky, J. L. & Gavriel-Fried, B. (2016). What mental health professionals in Israel know and think about adolescent problem gambling. International Gambling Studies, 16(1), 67–84. Doi: 10.1080/14459795.2016.1139159
Socialstyrelsen. (2018). Behandling av spelmissbruk och spelberoende: Kunskapsstöd med nationella rekommendationer till hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Stockholm: Socialstyrelsen. Från https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/ 21131/2018-12-5.pdf
Suurvali, H., Cordingley, J., Hodgins, D. & Cunningham, J. (2009). Barriers to seeking help for gambling problems: A review of the empirical literature. Journal of Gambling Studies, 25, 407–424. Doi: 10.1007/s10899-009-9129-9
Suurvali, H., Hodgins, D. C. & Cunningham, J. A. (2010). Motivators for resolving or seeking help for gambling problems: A review of the empirical literature. Journal of Gambling Studies, 26, 1–33. Doi: 10.1007/s10899-009-9151-y
Svedberg, L. (2016). Gruppsykologi: Om grupper, organisationer och ledarskap. Lund: Studentlitteratur.
Svensson, J., Romild, U., & Shepherdson, E. (2013). The concerned significant others of people with gambling problems in a national representative sample in Sweden: A 1 year follow-up study. BMC Public Health, 13(1), 1–11. Doi: 10.1186/1471-2458-13-1087
Svensson, K., Johnsson, E. & Laanemets, L. (2008). Handlingsutrymme: Utmaningar i socialt arbete. Stockholm: Natur & Kultur.
Svensson, P. & Ahrne, G. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I G. Ahrne & P. Svensson (red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 17–31). Stockholm: Liber.
Thylefors, I. (2016). Chef- och ledarskap inom välfärdssektorn. Stockholm: Natur & Kultur.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Öberg, P. (2015). Livshistorieintervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 55–67). Stockholm: Liber.
Bilaga 1
Informationsbrev till informanter
Förfrågan om att delta i en studie om handläggares förutsättningar att arbeta enligt socialtjänstlagen gällande missbruk av spel om pengar
Från och med den första januari 2018 ingår missbruk av spel om pengar i socialtjänstlagen. Vi är av denna anledning intresserade av att veta hur du som handläggare upplever dina förutsättningar att arbeta enligt socialtjänstlagen gällande missbruk av spel om pengar.
Studien är ett examensarbete på grundnivå, ingår som ett moment i socionomutbildningen vid Högskolan i Gävle och kommer att genomföras med intervjuer under april och maj 2019.
Om du vill delta i studien kommer vi att genomföra en intervju med dig på en plats som du själv bestämmer. Intervjun beräknas ta ungefär 45–60 minuter. Som intervjuperson har du rätt att när som helst under intervjun låta bli att svara på en fråga eller avbryta.
Intervjun kommer att spelas in och inspelningen kommer att raderas efter att den skrivits ut i text. Dina svar kommer att behandlas så att utomstående ej kan ta del av dem. Utskriften av intervjun kommer att avidentifieras och inga uppgifter som kan kopplas till dig som person kommer att publiceras. Dina personuppgifter, såsom namn och telefonnummer, kommer att förvaras utan åtkomst för utomstående och raderas då studien är genomförd.
Deltagande i studien är frivilligt och du kan när som helst välja att avbryta din
medverkan. Alla uppgifter om dig kommer då att raderas. Om du önskar, kan du ta del av din intervju genom att begära en avidentifierad utskrift.
Vid intresse att delta, hör av dig till oss eller skicka ett mail med dina uppgifter så hör vi av oss till dig. Om du har frågor gällande studien, går det också bra att höra av sig. Tack på förhand!
Kontaktuppgifter
Linnéa Andersson Camilla Gustavsson Jofen Kihlström
Student Student Handledare
E-post E-post E-post
Bilaga 2
Intervjuguide Inledande frågor● Kan du beskriva hur socialtjänsten i […] är organiserad? ● Hur länge har du arbetat inom socialtjänsten?
● Hur många år har du arbetat på den här enheten? ● Hur många arbetar på enheten?
● Var arbetade du innan du började här? ● Vilken utbildning har du?
Det praktiska arbetet
● Vad har du för erfarenhet av arbete med klienter som har spelproblem? ● Hur kommer ni (på enheten) i kontakt med klienter som har spelproblem? ● Hur går du tillväga för upptäcka och identifiera spelproblem hos klienter?
○ Använder du dig av någon specifik metod i arbetet? ■ Vad innebär denna metod?
● Hur går du tillväga för att utreda och bedöma behov av stöd hos personer som har spelproblem?
○ Hur ser ärendegången ut om du bedömer att en person med spelproblem har rätt till stöd enligt socialtjänstlagen?
■ Vilka insatser kan vara aktuella? ■ Vilka insatser finns tillgängliga?
○ Om du bedömer att en person med spelproblem inte har rätt till stöd enligt socialtjänstlagen – vad händer då?
■ Vilket annat stöd finns att tillgå?
● Vad har ni (på enheten) för rutiner kring arbetet med klienter som har spelproblem? ○ Vilka på enheten ansvarar för frågor om spelproblem?
Kunskap
● Hur har ni (på enheten) förberett er inför ändringarna i socialtjänstlagen? ○ Har du tagit del av någon information inför lagändringarna?
■ Vilken typ av information?
■ Hur har du tagit del av denna information? ○ Har du gått någon utbildning inför lagändringarna?
■ Vilken typ av utbildning?
● Hur väl förberedd kände du dig inför ändringarna i socialtjänstlagen?
● Hur ser du på dina kunskaper om spelproblem, den reviderade socialtjänstlagen och socialtjänstens utökade ansvarsområde?
● Hur ser du på dina förutsättningar att arbeta enligt socialtjänstlagen gällande missbruk av spel om pengar i dag?
Möjligheter och utmaningar
● Finns det något som är särskilt utmanande vad gäller arbetet med klienter som har spelproblem?
● Kan du berätta om en situation där du känner att du verkligen har gjort skillnad för en person med spelproblem?
● Vilka möjligheter och utmaningar upplever du att socialtjänstens utökade ansvarsområde medför?
Avslutande frågor
● Finns det något du vill berätta som vi ännu inte berört?