Alvesson, M., & Sköldberg, K. (1994). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Arnberg, L. (2004). Så blir barn tvåspråkiga: vägledning och råd under förskoleåldern. Stockholm: W&W. Brower, B., Cullham, E.G., Liston, R.A.L., & Grant, T. (1998). Normal variability of postural measures: implications for the reliability of relative balance performance outcomes.
Scandinavian Journal of Rehabilitation Medicine, 30, 131-137.
Bruyninckx , M., & Harmegnies, B. (1999). A study of the language dominance effects on bilinguals' voice quality. J. Acoust. Soc. Am., 105, 2, 1094-1094.
Bruce, G. (1998). Allmän och svensk prosodi. Lund: Lunds universitet. Bryman, A. (2001). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.
Corbin, J., & Strauss, A. (2008). Basics of qualitative research. Thousand Oaks: Sage. Dahl, Ö. (2000). Språkets enhet och mångfald. Lund: Studentlitteratur.
Diaz, B. (2008). Brain potential to native phoneme discrimination reveal the origin of individual differences in learning the sounds of a second language. PNAS, 105, 16083-16088. Ejlertsson, G. (2003). Statistik för Hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Elert, C.-C., & Hammarberg, B. (1991). Regional voice quality in Swedish. I E. Zetterholm (2003). Voice imitation. A phonetic study of perceptual illusions and acoustic success. Lund: Studentlitteratur.
Fant, G., & Kruckenberg, A.(1994). Notes on Stress and Word Accent in Swedish. STL-QPSR,
2-3, 125-144.
Finger, L.S., Cielo, C.A., & Schwarz, K. (2009). Acoustic vocal measures in women without voice complains and with normal larynxes. Braz. J. Otolaryngol., 79, 432-440.
Fritzell, B. (1996). Voice disorders and occupations. Log Phon Vocol, 21, 7-12. Gunnarsson, R. (2002). Validitet och reliabilitet. Hämtad 25 januari, 2010 från
http://www.infovoice.se/fou/bok/10000035.htm Gårding, E. (1974). Kontrastiv prosodi. Lund: Liber Läromedel.
Hammarberg, B. (2008). Röststörningar: allmän del. I L. Hartelius, U. Nettelbladt & B. Hammarberg (Red.), Logopedi. (s.245-263). Lund: Studentlitteratur.
Hart, J.’t., Collier, R., & Cohen, A. (1990). A perceptual study of intonation: an experimental-phonetic
approach to speech melody. Cambridge: Cambridge University press.
Haugen, E. (1987). Blessings of babel. Bilingualism and language planning. Berlin, New Yourk, Amsterdam: Mouton de Gruyter.
Heim, S., & Alter, K. (2006). Prosodic Pitch accents in language comprehension and production: ERP data and acoustic analyses. Acta Neurobiol. Exp., 66, 55-68.
Hyltenstam, K. (1996). Tvåspråkighet med förhinder? Invandrare- och minoritetsundervisning i Sverige. Lund: Studentlitteratur.
Hyltenstam, K. (1999). Svenskan i minoritetsperspektiv. I K. Hyltenstam (Red.), Sveriges sju
inhemska språk- ett minoritetsspråksperspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Hyltenstam, K., & Stroud, C. (1991). Språkbyte och språkbevarande. Om samiskan och andra
minoritetsspråk. Lund: Studentlitteratur.
Jilka, M., & Möhler, G. (1998). International foreign accent: speech technology and foreign language teaching. STiLL, 115-118.
Johansson, A. (2006, Mars 11). Det hänger på rösten. Dagens nyheter. Hämtad 12 februari, 2010 från http://www.dn.se/2.738/det-hanger-pa-rosten-1.590244
Johnson, J. S. (1989). Critical period effects in second language learning: the influence of maturational state on the acquisition of English as a second language. Cognitive
psychology, 21, 60-99.
Johns-Lewis, C. (1986). Prosodic differentiation of discourse modes. I H. Traunmüller & A. Eriksson (1995b). The frequency range of the voice fundamental in the speech of male and female
adults. Hämtad 03 mars, 2010 från
http://74.125.77.132/search?q=cache%3ANxmfdxAMmaEJ%3Awww.ling.su.se%2 Fstaff%2Fhartmut%2Ff0_m%26f.pdf+kitzing+1979+glottografisk&hl=sv&gl=se Kitzing, P. (1979). Glottografisk frekvensindikering: En undersökningsmetod för mätning av röstläge och
röstomfång samt framställning av röstfrekvensdistributionen. Malmö: Lunds Universitet.
Krashen, S. D. (1981). Second Language Acquisition and Second Language Learning. Hämtad 12 december, 2009 från
Lindblad, P. (1992). Rösten. Lund: Studentlitteratur.
Lindström, E., & Werner, C. (1995). A-ning neurolingvistisk afasiundersökning. Stockholm: Ersta utbildningsinstitut.
Lundeborg, U., & Nordin, R. (1989). Två språk- två röster? Olika aspeker på logopedisk behandling av
tvåspråkiga röstpatienter. (Magisteruppsats). Göteborg: Institutionen för logopedi och
foniatri.
Löwgren, K. (2005). Prosodisk transfer av ordaccenter från svenska till engelska. Akustisk analys av hur
förstaspråksdialekter påverkar andraspråket. Lund: Institutionen för lingvistik.
Miller, M. (2005). The Complete Idiot's Guide to Music Theory. Indianapolis: Alpha. Mitchell, R., & Myles, F. (1998). Second language learning theories. London: Arnold.
Naufel de Felippe, A. C., Marotti Grillo, M. H., & Grechi, T. H. (2006). Standartization of acoustic measures for normal voice patterns. Rev Bras Otolaryngol, 72(5), 659-664. Pegoraro Krook, M. I. (1988). Speaking fundamental frequency characteristics of normal swedish
subjects obtained by glottal frequency analysis. Folia Phoniat., 40, 82-90.
Perani, D. (1998). The bilingual brain. Profiency and age of acquisition of the second language.
Brain, 121, 1841-1852.
Persson, M., & Sigurd, M. (1984). Förändras rösten vid byte av språk? (Magisteruppsats). Lund: Institutionen för logopedi och foniatri.
Samuelsson, C. (2004). Prosody in Swedish children with language impairment. Perceptual, acoustic and
interactional aspects. (Doktorsavhandling). Lund: Institutionen för logopedi, foniatri
och audiologi. .
Schötz, S. (2007). En handledning till akustisk analys av tal med programmet Praat. Lund: Humanistlaboratoriet.
Shrout, P.E., & Fleiss, J.L. (1979). Intraclass correlations: uses in assessing rater reliability.
Psychological Bulletin, 86, 420-428.
Skutnabb-Kangas, T. (1981). Tvåspråkighet. Lund: Liber Läromedel.
Sundberg, J. (2001). Röstlära : fakta om rösten i tal och sång. Stockholm : Proprius. Svensson, A-K. (1998). Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur.
Traunmüller, H., & Eriksson, A. (1995a). The perceptual evaluation of F0-excursions in speech as evidenced in liveliness estimations. J. Acoust. Soc. Am, 97, 1905-1915.
Traunmüller, H., & Eriksson, A. (1995b). The frequency range of the voice fundamental in the speech of male and female adults. Hämtad 03 mars, 2010 från
http://74.125.77.132/search?q=cache%3ANxmfdxAMmaEJ%3Awww.ling.su.se%2 Fstaff%2Fhartmut%2Ff0_m%26f.pdf+kitzing+1979+glottografisk&hl=sv&gl=se Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Zetterholm, E. (2003). Voice imitation. A phonetic study of perceptual illusions and acoustic success. (Doktorsavhandling). Lund: Studentlitteratur.
Bilagor
Bilaga 1 – Informationsbrev
Jag heter Elena Dernroth och läser termin 5 på logopedprogrammet vid Linköpings universitet. Just nu är jag i inledningsfasen av min C-uppsats, vilken förväntas avslutas i april 2010. Som ämne till min uppsats har jag valt att undersöka eventuella samband mellan tvåspråkighet och rösten. Det finns vissa studier som behandlar tvåspråkighet och röst och som visar att det kan finnas vissa skillnader i rösten hos tvåspråkiga personer när de talar sitt första språk (modersmål) och sitt andra språk som de har lärt sig i vuxen ålder.
Syfte med studien är att undersöka ifall tvåspråkiga personer själva upplever någon skillnad i sin röst då de pratar sitt första och andraspråk. Jag vill även ta reda på om det föreligger en perceptuell och akustisk skillnad i rösterna på modersmålet och andraspråket.
I studien ska alla deltagare fylla i en enkät och svara på intervjufrågor som kommer att handla om bland annat deras upplevelse och erfarenheter angående röst och språkbyte. Jag vill även göra röstinspelningar av tvåspråkiga personer som talar svenska och sitt modersmål. Inspelningen kommer att användas för en perceptuell analys av några logopeder som ska bedöma rösterna ur logopediskt perspektiv enligt vissa röstparametrar som läge, styrka och kvalitet. Rösterna kommer även att analyseras akustiskt med hjälp av ett dataprogram för att undersöka eventuell akustisk skillnad i röstläge, styrka och kvalitet.
All information, inspelningar och annan data från undersökningen kommer att användas i den aktuella studien men persondata kommer att tas bort. Data kan utöver för denna studie eventuellt användas i vidare forskning samt andra områden inom logopedi och eventuellt i undervisningssyfte. Undersökningen är helt frivillig och du kan avbryta ditt samarbete även om inspelningen och intervjun är genomförda. Intervjuaren har tystnadsplikt. Är det något du undrar över angående undersökningen kan du höra av dig till mig.
Tack för din medverkan! Elena Dernroth
Tel. 0733xxxxxx E-post xxxxx@student.liu.se
Bilaga 2 – Godkännande
Jag tillåter att mina svar på enkäten och intervjun samt den inspelning som gjorts på min röst får användas som informationskälla i studien ” Röst och tvåspråkighet - subjektiv upplevelse samt akustisk och perceptuell bedömning”.
Jag har fått ett informationsbrev och är bekant med studiens syfte, undersökarens tystnadsplikt, insatser för att skydda min identitet samt min rätt att avbryta deltagandet när som helst.
Jag medger att data och inspelning får användas för studiens ändamål samt eventuellt i vidare forskning samt andra områden inom logopedi och eventuellt i undervisningssyfte.
Datum...
Underskrift ...
Bilaga 3 – Enkät
1. I vilka situationer pratar du ryska/svenska.
Ryska
Hemma Fritiden Skola Arbetet Annat
(ange vad)
Svenska
Hemma Fritiden Skola Arbetet Annat
(ange vad)
Annat språk (ange vilket)
Hemma Fritiden Skola Arbetet Annat
(ange vad)
2. Hur mycket tid (i procent) pratar du ryska/svenska i vardagen? Ryska _______________________%
Svenska_______________________%
3. Vilket språk (ryska eller svenska) pratar du huvudsakligen på fritiden/hemma och i arbetet/skolan?
Fritiden/hemma __________________________ I arbetet/skolan __________________________
Bilaga 4 – Intervjuguide
Om deltagare:
• Ålder
• Var är du född? / Vilket land kommer du ifrån?
• Hur länge har du bott i Sverige? Om språken:
• Ditt/dina modersmål
• Anser du dig själv som tvåspråkig?
• Hur gammal var du när du började studera svenska?
• Hur har du lärt dig svenska (t.ex. SFI, självständigt, annat)
• Vilka kurser i svenska har du avslutat (SFI, SAS A, SAS B, etc)
• Pratar du annat/andra språk än ryska och svenska? Vilket/vilka?
• Använder du andra språk än svenska i vardagen? Om rösten:
• Hur upplever du din röst? Varför?
• Hur känns det röstmässigt när du pratar ryska och svenska? Vad kan ha påverkat detta? Förklara (utveckla teman beroende på respondentens svar. Fokus på tonhöjd, styrka, kvalitet samt andra aspekter som känns viktiga för respondenten)
• Beskriv hur det känns i halsen när du pratar dina språk?
Bilaga 6 - Instruktioner för perceptuell röstbedömning (ryska) 1. Дата 2. Город 3. Прочитайте "Северный ветер и Солнце" Северный ветер и Солнце Однажды спорили Северный ветер и Солнце о том, кто из них сильнее. Вдруг они увидели одинокого странника, укутанного в теплое пальто. ”Давай соревноватьтся в том, кто скорее заставит странника снять с себя теплое пальто?” предложило Солнце. ”Давай, тот, кто выиграет, сильнее”. Ветер начал дуть изо всех сил. Но чем сильнее он дул, тем плотнее запахивал странник на себе пальто. В конце концов Ветру пришлось отступить. Тогда Солнце начало греть своими жаркими лучами, стало невыносимо душно и странник снял с себя пальто. Северному ветру пришлось признать, что Солнце сильнее. 4. Расскажите коротко о том, что происходит на рисунке "Посещение ресторана".
Bilaga 7 - Instruktioner för perceptuell röstbedömning (svenska)
1. Dagens datum 2. Stad du är i
3. Läs ”Nordavinden och Solen”
Nordavinden och Solen
En gång grälade Nordavinden och solen om vem av dem som var starkast. Just då kom en ensam vandrare vägen fram insvept i en varm kappa.
”Ska vi tävla om vem som först kan få vandraren att ta av sig kappan?” sa Solen. ”Ja, den som vinner är starkast”.
Nordavinden började blåsa och tjuta allt vad han orkade. Men ju mer han ansträngde sig desto tätare svepte vandraren kappan om sig.
Efter en stund måste Nordavinden ge upp Då lät Solen sina strålar skina och vandraren tog genast av sig kappan.
Nordavinden fick då erkänna att Solen var den starkaste av de två.
Bilaga 9 - Instruktioner för akustisk analys (ryska/svenska)
Instruktioner:
Du ska läsa texten på svenska och ryska fem gånger, totalt tio gånger. Läs först texterna några gånger tyst för att bekanta dig med dem.
Läs först den svenska texten fem gånger och sedan den ryska texten fem gånger med en kort paus mellan varje gång du läser.
… om vem av dem som var starkast. Just då kom en ensam vandrare vägen fram insvept i en varm kappa. Ska vi tävla om vem som först kan få vandraren att ta av sig kappan?
...о том, кто из них сильнее. вдруг они увидели одинокого странника, укутанного в теплое пальто. Давай посмотрим, кто первым заставит странника снять с себя пальто.