Tryckta källor
Abrahamsson, B. & Andersen, A. J. (1998) Organisation – att beskriva och förstå
organisationer, 2: a upplagan. Malmö: Liber Ekonomi.
Basic, G. (2009) Vi är fortfarande kompetenta! Röster från socialtjänsten om ett
samarbetsprojekt i ungdomsvården. Lund universitet.
Brottsförebyggande rådet, Statens institutionsstyrelse & Socialstyrelsen (2002) Unga
lagöverträdare – uppföljning av överlämnande till vård inom socialtjänsten samt sluten ungdomsvård. Stockholm: Socialstyrelsen.
Denscombe, M. (2009) Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Elvhage, G. (2006) Projekt som retorik och praktik - Om utvecklingsarbete på särskilda
ungdomshem. Lund: Socialhögskolan Lunds universitet.
Garbarino, J. (2000) Pojkar som gått vilse – varför våra söner blir våldsamma och hur
vi kan rädda dem. Stockholm: Nordstedts Tryckeri AB.
Hardwick, J. P. & Rowton, A. M. (1996) Adolescent homicide: towards assessment of risk. Journal of Adolescence. 1996: 19, 263-276.
Holmqvist, R., Hill, T. & Lang, A. (2005) Forskningsrapport nr 1 2005 Ger ART bättre
behandlingseffekter? – Utvärdering av metoder på tre ungdomshem. Stockholm: Edita
Tryck.
Inderbitzin, M. (2009) Reentry of Emerging Adults: Adolescent Inmates' Transition Back Into the Community. Journal of adolescent research. Vol. 24, No. 4, 453-476.
Johansson, R. (2002) Nyinstitutionalismen inom organisationsanalysen. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2002) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lukács, J., Mossler, K. & Reitan, T. (2009) Vårdkedja med framgång. Statens institutionsstyrelse & Sveriges Kommuner och Landsting.
Långström, N. (2003) SiS följer upp och utvecklar 2/03 Att bedöma risk för återfall hos
antisociala ungdomar – en kunskapsöversikt. Statens institutionsstyrelse.
Robson, C. (2002) Real world Research. Oxford: Blackwell Publishing.
Sallnäs, M. (2000) Barnavårdens institutioner – framväxt, ideologi och struktur. Rapport i socialt arbete nr 96 – 2000. Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete, Socialhögskolan
Statens institutionsstyrelse (2009) Årsredovisning
Statens institutionsstyrelse (2010) Årsredovisning
Pettersson, T. (2009) SiS-rapport 2/10 – Återfall i brott bland ungdomar dömda till
fängelse respektive sluten ungdomsvård. Stockholm: Edita Tryck
Puhakka, O. (2001) FoU-rapport 2001:9 - Den våldsrelaterade ungdomskriminaliteten i
Thunved, A., Clevesköld, L & Thunved, B. (2007) Samhället och de unga
lagöverträdarna. Stockholm: Nordstedts Juridik AB.
(2008) Sveriges Lagar. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet(2002) Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Tryck: Elanders Gotab
Internetkällor
Justitiedepartementet (2009:9) Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård och
ändrade gallringsregler i belastningsregistret
http://www.regeringen.se/content/1/c6/12/34/14/1dab5048.pdf 110509
Motion 1998/99:Ju917 Åtgärder mot ungdomsbrottslighet
http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=410&typ=mot&rm=1998/99&bet=Ju917 110509
Prop. 2010/11:107 Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård http://www.regeringen.se/content/1/c6/16/52/41/4476d9ba.pdf 110509
Samverkan mellan SiS och socialtjänsten inom sluten ungdomsvård
http://www.stat-inst.se/documents/publikationer/ovriga-publikationer/samarbete_lsu.pdf 110509 Sluten ungdomsvård http://www.stat-inst.se/om-sis/verksamhet/sluten-ungdomsvard/ 110509 Våra institutioner http://www.stat-inst.se/vara-institutioner/ 110509
Uppsala nya tidning http://www.unt.se/uppsala/fritog-mordare---efter-12-dagar-i-frihet-325161.aspx 110509 Om SiS http://www.stat-inst.se/om-sis 110528 Lagar Brottsbalk
Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga Lag (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård
Bilaga 1
Socionomprogrammet 210hp
Hej!
Som du vet är mitt namn Emelie Samuelsson Blomberg. Jag läser termin 6 av 7 på Socionomprogrammet vid Linnéuniversitetet i Kalmar. Under denna termin ska jag skriva min C – uppsats med handledning av Lars Sörnsen, doktorand i socialt arbete vid Linnéuniversitetet.
Du får detta informationsbrev eftersom att du har tackat ja till att vara med som
informant i min studie. Nedan följer all information som du behöver ha inför intervjun.
Ämnet för min C – uppsats är eftervård av LSU (Lag om verkställighet av sluten ungdomsvård) -dömda ungdomar. Syftet med studien är att undersöka hur personal inom SiS, socialtjänst och brukarorganisation för f.d. kriminella anser att eftervården av LSU-placerade ungdomar fungerar.
Detta kommer att undersökas genom att genomföra intervjuer med personal på de olika instanserna. Intervjuerna kommer att genomföras över telefon och de har en beräknad tid på ca 45 – 60 minuter. Jag kommer att genomföra en intervju med varje informant och jag kommer att spela in intervjun efter överenskommelse med varje informant.
Alla informanter kommer att vara anonyma och deltagandet är helt och hållet frivilligt. Insamlad data kommer bara att användas i forskningssyfte och informanten bestämmer själv vad den vill ha med i min studie. De inspelade ljudfilerna raderas så snart studien är genomförd.
Intervjun består av olika teman och tillhörande frågor. Tanken är att du ska kunna förbereda dig inför intervjun, därför har jag bifogat intervjuguiden. Tänk hela tiden utifrån egen erfarenhet när du ska besvara frågorna. Om du har några frågor är det bara att höra av dig!
Min förhoppning är att börja med intervjuerna under denna vecka. Så snart du har funnit en tid som passar dig är det bara att meddela mig via mail eller telefon.
Tack på förhand!
Med Vänliga Hälsningar Emelie Samuelsson Blomberg
Bilaga 2
Inledning:
– presentera mig själv – studien och dess syfte
– konfidentiellt, filerna raderas så snart studien är klar – inspelning
– går det bra att återkomma om några fler frågor skulle dyka upp – intervjutiden
– intervjuns innehåll
– har informanten några frågor till mig
Informanten:
– yrke
– erfarenhet av LSU-dömda ungdomar.
Eftervård (allmänt):
1. Vilka frågor kring eftervård diskuterar ni på din arbetsplats?
2. Vilka ansvarsuppgifter har den instans som du arbetar på i eftervården? 3. Vad skulle du säga kännetecknar fungerande eftervård?
4. Vad skulle du säga kännetecknar icke fungerande eftervård? 5. Vad anser du vara viktigast att tänka på när eftervården utformas?
6. Hur arbetar ni på din arbetsplats för att förhindra att den unge återfaller i brott?
Insatser:
7. Jag har i SiS årsrapport från 2010 läst att inte alla ungdomar har några planerade insatser efter avtjänat straff, vad skulle du säga att det beror på?
8. Erbjuds alla som slussas ut eftervård?
9. Hur görs bedömningen att någon inte behöver eftervård?
10. Hur vanligt anser du att det är att den unge inte vill ha någon kontakt och vad gör socialtjänsten när det inträffar?
11. Hur skulle du säga att SiS arbetar för att motivera den unge till att ha kontakt med socialtjänsten vid utslussningen?
12. De ungdomar som får eftervård, vad är det för typ av behandling som erbjuds? 13. Brukar socialtjänsten följa upp med den behandling som SiS har påbörjat, t.ex. ART?
14. Gör SiS någon uppföljning på de ungdomar som haft planerade insatser vid utslussningen?
Förändring:
15. Det finns ett förslag om att SiS ska ta över ansvaret för eftervården också, vad anser du om det?
16. Anser du att brukarorganisationer för f.d. kriminella borde ha större del i eftervården?
17. Är samarbete mellan de olika instanserna viktigt för att eftervården ska fungera? 18. Om du fick bestämma, hur skulle du vilja förändra eftervården?
Avslutning:
– om det finns något mer att tillägga – tacka informanten för medverkan