Andersson, P., Berg Svantesson, E., Fast, C., Roland, K., & Sköld, M. (red.) (2000).
Spökägget: att läsa och skriva i förskola och skola. 1. uppl.
Stockholm: Natur och kultur
Bandura, A. (1997). Self-efficacy: the exercise of control. Basingstoke: W. H. Freeman. Braun, V. & Clarke, V. (2006). Using theme analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3 (2), 77–101.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber Christoffersen, L. & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. Johanneshov: MTM
Damber, U. (2013) Write to Read in Two Different Practices: Literacy versus Technology in Focus. Journal of Education and Learning, 2 (2), doi: 10.5539/jel.v2n2p96.
Druid-Glentow, B. (2006). Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter: metodisk handbok. (1. uppl.) Stockholm: Natur och kultur.
Elbro, C. (2004). Läsning och läsundervisning. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Eriksson Barajas, K., Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i
utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. (1. utg.)
Stockholm: Natur & Kultur.
Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl.) Stockholm: Liber.
Folkesson, A-M. & Swalander, L. (2007) Self-regulated learning through writing on computers: Consequences for reading comprehension. Computers in Human Behavior, 23, 2488-2508.
Forsberg, A. & Lövgren, E. (2013). Med datorn som skrivverktyg vad? hur? varför?. 1. uppl. Stockholm: Sanoma utbildning
43
Friman, C. (2015). Att skriva sig till läsning: bokstavsschema. 1. uppl. Malmö: Gleerup Genlott, A.A. & Grönlund, Å. (2013) Improving literacy skills through learning reading by writing: The iWTR method presented and tested. Computers & Education, 67, 98 – 104. Genlott, A.A. & Grönlund, Å. (2016) Closing the gaps - Improving literacy and mathematics by ict-enhanced collaboration. Computers & Education, 99, 68-80.
Gormley, K. & McDermott, P. (2013) Integrating the Digital Literacies Into an After-School Program: A structural Analysis of Teachers’ Lessons. The Language and Literacy Spectrum. Volume 23.
Gough, P. & Tunmer, W. (1986). Decoding, reading and reading disability. Remedial and
Special Education, 7, 6–10.
Hultin, E. & Westman, M. (red.) (2014). Att skriva sig till läsning: erfarenheter och analyser
av det digitaliserade klassrummet. (1. uppl.) Malmö: Gleerup.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur: Lund
Lundberg, I. (2008). God skrivutveckling: kartläggning och övningar. (1. uppl.) Stockholm: Natur och kultur.
Lundberg, I. & Herrlin, K. (2014). God läsutveckling: kartläggning och övningar. (3., utök. uppl.) Stockholm: Natur & Kultur.
Skolverket (2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2017. [Stockholm]: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2697
Svensson, A. (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. (2., omarb. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Säljö, R. (2015). Lärande: en introduktion till perspektiv och metaforer. (1. uppl.) Malmö: Gleerup.
44
Takala, M. (2013) Teaching reading through writing. Support for learning. Volume 28. Number 1.
Taube, K. (2011). Barns tidiga skrivande. Stockholm: Norstedt
Trageton, A. (2014). Att skriva sig till läsning: IKT i förskoleklass och skola. 2., [rev.] uppl. Stockholm: Liber
Vetenskapsrådet (2002) God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vygotskij, Lev Semenovič (1978). Mind in society: the development of higher psychological
processes. Cambridge, Mass.: Harvard U.P.
Woolfolk, A., Woolfolk, A., Hughes, M., Walkup, V. & McMillan, J.H. (red.)
(2012). Educational psychology and classroom assessment. Harlow: Pearson Education. Wollscheid, S., Sjaastad, J., Tomte,C. & Lover, N. (2016). The effect of pen and paper or tablet computer on early writing – A pilot study. Computers & Education. 98, 70-80.
45
Bilagor
Bilaga ett: Samtyckesblanketter för lärarna
Hej
Jag heter Karin Gustafsson och kommer ifrån Linköpings universitet, Campus Valla, som skriver ett examensarbete om undervisningsmetoden Att Skriva sig till Läsning. Syftet med studien är att undersöka hur metoden användas inom klassrummet genom att observera i klassrummen. Undervisningen ska följa den vanliga planeringen och det är utifrån den som observationerna ska genomföras. Via intervjuer kommer även lärares och elevers inställningar och åsikter om undervisningsmetoden undersökas. Intervjuerna sker strax efter avslutande lektionerna. Det är således undervisningsmetodens fördelar och nackdelar som är i centrum i studien.
Examensarbetet tar hänsyn till Vetenskapsrådets fyra forskningsetiska principerna:
informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialetskravet samt nyttjandekravet. Deltagarna i
studien har informerats om studiens syfte, genomförande och användning av
datainsamlingsuppgifterna. Deltagarna och skolorna i studien är anonymiserade, deltagandet är frivilligt och deltagarna får närhelst avbryta sin medverkan och uppgifterna som samlas in kommer enbart att användas till denna studie. När studien är avslutad kommer intervjuerna- och observationsanteckningarna att förstöras.
Med detta brev vill jag be om samtycke till att deltaga i studien kring hur man arbetar med Att
Skriva sig till Läsning. Om ni önskar ytterligare information ber jag er att kontakta mig via
mejl eller telefon. Med vänliga hälsningar Karin Gustafsson Kontaktuppgifter: Karin Gustafsson 070 - 4 27 53 06
46
Jag samtycker till att deltaga i studien om Att Skriva sig till Läsning. Datum:
Underskrift:
Namnförtydligande: Tack för deltagandet.
47
Bilaga två: Samtyckesblanketter för elever
Hej
Jag heter Karin Gustafsson och läser till lärare på Linköpings universitet. Jag skriver examensarbete om undervisningsmetoden Att Skriva sig till Läsning, hur den används inom klassrummet samt lärare och elevers inställning till metoden. Jag kommer att observera lärarna vid läs- och skrivningsundervisningen genom att titta, lyssna och ställa frågor. Efter observationerna vill jag intervjua elever, samt lärare. Eleverna, lärarna och skolan är anonymiserade, vilket innebär att namn kommer att ändras så att det enbart är jag som vet vilka som deltar i studien.
Om ni kan tänka er att ert barn deltar i studien eller har några frågor är ni välkomna att kontakt mig via mejl. Jag kommer att fråga ert barn om han/hon vill delta och respektera om han/hon inte vill eller visar tecken på att inte vilja delta. De kan alltid säga att de inte längre vill delta och det insamlade materialet kommer att förstöras och inte vara med i studien. Med vänliga hälsningar
Karin Gustafsson
Linköpings universitet, Campus Valla.
Mejladress till Karin: kargu019@student.liu.se
Jag/Vi godkänner att vårt barn kan delta i studien. Barnets namn:
Datum: Underskrift:
Namnförtydligande: Tack för deltagandet
48
Bilaga tre: Intervjufrågor till pedagogerna
Hur kommer det sig att du använder dig av metoden Att Skriva sig till Läsning?
När arbetade du med ASL första gången och i hur många klasser har du arbetet med det? Har du gått utbildning innan du började arbeta med ASL?
Hur tycker du det går att använda metoden?
Hur känner du för att inte använda penna eller papper under det första året? Vilken undervisningsmetod har du använt innan ASL?
Vilka fördelar respektive nackdelar ser du med ASL?
Har du märkt skillnad på elevernas kunskapsförmågor inom läsning och skrivning? Hur ser du på relationen mellan läsinlärning och skrivinlärning?
På vilket sätt har ASL förändrat elevers läs- och skrivaktivitet?
Vilka språkförmågor tycker du att ASL har hjälpt eleverna att förbättra? På vilka olika sätt eller med vilka uppgifter arbetar eleverna med på datorn? Enskilt eller grupp?
Finns det elever som denna metod tillämpar sig särskilt mycket åt? Pojkar v.s. flickor?
Har arbetet med ASL underlättat din roll i klassrummet?
Hur går återkopplingen/feedbacken när eleverna arbetar med IKT-verktyg istället för böcker? Vad tror du om ASL:s framtid i skolorna?
49
Bilaga fyra: Intervjufrågor till eleverna
Kan du läsa?
Tycker du om att läsa? Varför?
Hur gör du när du ska läsa ett nytt ord? Brukar du läsa hemma?
Kan du skriva?
Tycker du om att skriva?
Hur gör du när du ska skriva ett nytt ord? Brukar du skriva hemma?
Beskriv hur era svensklektioner/ASL lektioner går till? Vad är lättast/svårast att göra?
När ni skriver, får ni skriva på datorn/lärplatta? Vad tycker du om att få skriva på datorn/lärplattan?
Om du får välja mellan tangentbord eller penna, vad väljer du då? När du skriver, arbetar du med en klasskamrat då?
Hur brukar du och din klasskamrat samarbete under lektionerna? Är det lätt att arbeta med en klasskamrat? Varför?
Är det svårt att arbeta med en klasskamrat? Varför?
Om datorn/lärplattan går sönder eller får slut på batteri, vad får ni göra då? Får ni arbeta med penna eller får ni börja samarbeta med andra?
50
Bilaga fem: Observationsschema
Händelser
Antal
Elevarbeten sitter uppe på väggarna.
Förklarar läraren hur eleven ska lösa uppgiften med IKT-verktyg
Får eleverna samarbete tillsammans
Sker stöttning mellan lärare och elev
Skriver läraren förståelig text under elevernas spökskrift
Finns material lättillgängligt för eleverna (hörlurar, tangentbord)
Använder eleverna rätt komponenter (hörlurar, tangentbord)
Ansvarar eleverna själva för framplockning/bortplockning Skriver läraren ut elevernas arbete
Har eleverna bestämda platser
Frågor att skriva om:
Hur är klassrummet uppbyggt?
51
Bilaga sex: Självvärdering
Under denna studie har jag arbetat själv. Jag upplever att arbetet i stort har gått väldigt bra, även om det hade varit motiverande att arbeta med en partner. Under arbetsprocessen har jag känt tidspress, mycket på grund av att jag genomförde en större datainsamling än planerat. Under sökandet av deltagare för studien så fick jag ett mindre antal lärare som ställde upp än vad jag hade önskat, och valde därför att fylla ut med elevintervjuer. Det ledde till ett bättre underlag, men som sagt större än förväntat.
Jag känner överlag att det har varit ett mycket givande arbete, där jag fått möta intressanta människor och spännande arbetssätt.