10.1 Översiktsplanehandlingar
Planstrategi- Vårt framtida Piteå. (2016). Hämtad 2018-03-18 från Piteå kommuns webbplats:
https://www.pitea.se/contentassets/6f858eaa9359447e8f1e83c286bd591e/01-oversiktsplan-planstrategi.pdf
Bilaga planeringsunderlag. (2016). Hämtad 2018-03-18 från Piteå kommuns webbplats:
https://www.pitea.se/contentassets/6f858eaa9359447e8f1e83c286bd591e/02-bilaga-planeringsunderlag.pdf
Bilaga konsekvenser. (2016). Hämtad 2018-03-18 från Piteå kommuns webbplats:
https://www.pitea.se/contentassets/6f858eaa9359447e8f1e83c286bd591e/03-bilaga-konsekvenser.pdf
FÖP LANDSBYGDSCENTRA. Granskningshandlingar. (2018). Hämtad 2018-04-15 från Piteå kommuns webbplats: https://www.pitea.se/Invanare/Kommun-politik/hallbar-samhallsutveckling/alla-projekt-samhallsutveckling/fordjupad-oversiktsplan/
10.2 Tryckta källor
Andersson, B. (2005). Som man frågar får man svar: En introduktion i intervju- och enkätteknik. Stockholm: Prisma.
Didón, L U. (red.). (1987). Plan- och bygglagen: en kommentar. Stockholm: Norstedt.
Fejes, A. & Thornberg, R. (red.). (2009). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
26
Grant, J. (2006). Planning the good community. London: Routledge.
Knaggård, Å. & Pihl, H. (2013). Vad är målet med målet? Jiborn. M & Kander. A. (red.).
Generationsmålet: Kontroverser kring klimat och konsumtion. Stockholm: Dialogos.
May, T. (1997). Samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur
Miljödepartementet. (1996). Miljöbalken. En skärpt och samordnad miljölagstiftning för en hållbar utveckling Del 1 (SOU 1996). Stockholm: Norstedts tryckeri AB.
Mårtensson, B G. Jordbruk i översiktsplanen och andra kommunala planer. (R42:1988).
Pacione, M. Urban geography: A global perspective. London, New york: Routledge.
Repstad, P. (1999). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund:
Studentlitteratur.
Squires, G. Urban Sprawl: Causes, Consequences, & Policy Responses. Washington: The urban institute press.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
10.3 Elektroniska källor
Boverket. (2002) Stadsplanera - istället för trafikplanera och bebyggelseplanera.
Karlskrona: Boverket. Hämtad 2018-04-29 från Boverkets webbplats:
http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av- boverket/publikationer/2002/stadsplanera-istallet-for-trafikplanera-och-bebyggelseplanera/
Boverket. (2012). Miljökvalitetsmålen i kommunernas översiktsplanering (Rapport 2012:23). Hämtad 2018-04-27 från Boverkets webbplats:
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2013/miljokvalitetsm alen-i-kommunernas-oversiktsplanering.pdf
Boverket. (2016 a). Översiktsplanen. Hämtad 2018-04-25 från:
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/oversiktsplan/oversiktsplanens-funktion/
Boverket. (2016 b). Roller och ansvar. Hämtad 2018-04-12 från:
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/lov--byggande/roller-och-ansvar/
Boverket. (2018). Översiktsplanering - för en långsiktigt bra helhet. Hämtad 2018-03-26 från:
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/kommunal-planering/oversiktsplanering/
27
Glesbygdsverket. (2008). Landsbygdsdefinitioner i Sverige och andra länder. Hämtad 2018-03-13 från tillväxtanalys webbplats:
http://www.tillvaxtanalys.se/download/18.4258ed2314e1fb3261236197/143523105 5716/landsbygdsdefinitioner-i-sverige-och-andra-lander-08.pdf
Hedeklint, K. (2010). Tätorter 2010. (SM 1101). Hämtad 2018-03-14 från Sveriges statistiska centralbyrås webbplats:
http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2010A01/MI0810_2010A01_SM_MI38SM110 1.pdf
Jordbruket i siffror. (2014). 8 % av Sveriges landareal är jordbruksmark. Hämtad 2018-05-22 från Jordbruket i siffrors webbplats:
https://jordbruketisiffror.wordpress.com/2014/02/06/8-av-sveriges-landareal-ar-jordbruksmark/
Jordbruksverket. (2013). Väsentligt samhällsintresse?. (Rapport 2013:35). Hämtad 2018-03-20 från:
http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_rapporter/ra13_35 .pdf
Jordbruksverket. (2015). Jordbruksmarkens värden. (Artikelnr OVR362). Hämtad 2018-04-13 från:
https://www2.jordbruksverket.se/download/18.352c057214f2288b85cf16be/143954 1455348/ovr362.pdf
Jordbruksverket. (2016). Jordbruksmark - en smart investering. Hämtad 2018-04-02 från:
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/miljoklimat/ettriktodlingslandskap/s ejordbruksmarkensvarden/jordbruksmarkensmartinvestering.4.466f6a9c14e2f0659bb 1a433.html
Jordbruksverket. (2018a). Andelen jordbruksmark. Hämtad 2018-04-24 från:
https://jordbruketisiffror.wordpress.com/2018/03/14/vi-firar-pi-dagen-med-att-visa-jordbruksmarken-som-en-cirkel/
Jordbruksverket. (2018). Det här är jordbruksmark. Hämtad 2018-03-15 från:
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/stod/jordbrukarstod/saminternet/blo cken/dethararjordbruksmark.4.37e9ac46144f41921cd31ccd.html
Kommunallag. (SFS 1991:900) Hämtad 2018-04-08 från Riksdagens webbplats:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/kommunallag-1991900_sfs-1991-900
Kristina Yngwe. (2017) Skydda den värdefulla åkermarken. (Motion 2017/18:3509).
Hämtad 2018-05-05 från Riksdagens webbplats:
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H5023509 Lag om ändring i miljöbalken;. (SFS 2017:955). Hämtad 2018-03-26 från Lagrummets webbplats: https://beta.lagrummet.se/rinfo/publ/sfs/2017:955
28
Larsson, A. (2012). Mål och metoder för hushållning med god
jordbruksmark inom kommunal planering (2012:8). Hämtad 2018-04-05 från SLU Alnarps webbplats: https://pub.epsilon.slu.se/8760/13/larsson_et_al_120427.pdf Landshypotek bank. (2017). Att välja med hjärtat - så vill svenskarna helst bo. Hämtad 2018-03-12 från Landshypotek banks webbplats:
https://www.landshypotek.se/globalassets/bilder/nyhetsarkiv/rapport_bomedhjartat.
Länsstyrelsen Norrbotten. (u.å). Regionalt bebyggelsemönster i Norrbottens södra centralbygder. (Rapport 9/2001). Hämtad 2018-05-25 från Länsstyrelsens webbplats:
http://www.lansstyrelsen.se/Norrbotten/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/s amhallsplanering%20och%20kulturmiljo/Kulturmiljo/Regionalt%20bebyggelseprogra m%20S%20bygd.pdf
Länsstyrelsen Västra Götalands län. (u.å). Länsstyrelsens roll i planprocesser [PowerPoint-presentation]. Hämtad 2018-04-25 från Länsstyrelsens webbplats:
http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/SiteCollectionDocuments/Sv/djur-och- natur/Tr%C3%A4ff%20med%20ideella%20naturv%C3%A5rden/lansstyrelsens-roll-i-planprocessen.pptx
Länsstyrelsen Gävleborg. (2016). Jordbruksmark- en mångsidig resurs att förvalta.
Hämtad 2018-05-02 från Länsstyrelsens webbplats:
http://www.lansstyrelsen.se/Gavleborg/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/20 16/Jorbruksmark20160901.pdf
Miljöbalk (SFS 1998:808). Hämtad 2018-03-26 från Riksdagens webbplats:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/miljobalk-1998808_sfs-1998-808
Miljöbalksutbildningen. (u.å). Vad alla bör veta om miljöbalken! [broschyr]. Hämtad 2018-03-26 från: http://www.entek.chalmers.se/~anly/miljo/miljobalken.pdf Nationalencyklopedin A. (u.å). Naturresurslagen. Hämtad 2018-04-10 från:
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/naturresurslagen Nationalencyklopedin B. (u.å). Kommun. Hämtad 2018-04-10 från:
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kommun Nationalencyklopedin C. (u.å). Plan- och bygglagen. Hämtad 2018-04-11 från:
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/plan-och-bygglagen Nationalencyklopedin D. (u.å). Länsstyrelse. Hämtad 2018-04-11 från:
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/l%C3%A4nsstyrelse Naturskyddsföreningen. (2006). Den glesa staden. (91 558 7941 1). Hämtad 2018-05-08 från Naturskyddsföreningens webbplats:
29
https://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/2006_energi_transport_den_glesa_staden.pdf
Naturresurslagen. (SFS 1987:12). Hämtad 2018-04-10 från Notisums webbplats:
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19870012.htm
Naturvårdsverket A. (2017). Miljöbalken. Hämtad 2018-04-08 från:
https://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Rattsinformation/Miljobalken/
Naturvårdsverket B. (2017). Miljökvalitetsmålen. Hämtad 2018-03-26 från:
https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-miljomal/Miljokvalitetsmalen
Naturvårdsverket. (u.å). Sveriges miljömål. Hämtad 2018-03-28 från:
https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-miljomal/
Piteå kommun. (2017). Samhällsbyggnadsnämnden. Hämtad 2018-03-31 från:
https://www.pitea.se/Invanare/Kommun-politik/Politik/Namnder/Samhallsbyggnadsnamnden/
Piteå kommun. (2013). Landsbygd. Hämtad 2018-03-14 från:
https://www.pitea.se/Invanare/Kommun-politik/pitea---det-ar-hit-man-kommer-nar-man-kommer-hem/natur-och-miljo/Landsbygd/
Piteå kommun. (2012). Landskapsanalys. Hämtad 2018-05-03 från:
https://www.pitea.se/contentassets/24fb8688eca244f3bb6c493a77250330/landskaps analys-20120615-lag.pdf
Piteå kommun. (2007). Översiktsplan-fördjupning för Landsbygden.
https://www.pitea.se/contentassets/9376ab28685e4f26b6b3ba07c1bb6888/fordjupni ng-for-landsbygden.pdf
Piteå kommun. (u.å). Landsbygdsstrategi.
https://www.pitea.se/contentassets/c6931e92e1924b0c8ec76a112ccfecc1/landsbygds strategi.pdf
Prop. 1975/76:1. Redovisning av programskedet i den fysiska riksplaneringen. Hämtad 2018-03-26 från Riksdagens webbplats:
http://riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/regeringens-proposition-med-redovisning-av_FZ031 Prop. 1985/86:3. med förslag till lag om hushållning med naturresurser m.m. Hämtad 2018-03-26 från Riksdagens webbplats: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/med-forslag-till-lag-om-hushallning-med_G9033/html Sveriges statistiska centralbyrå. (2017a). Kommuner i siffror. Hämtad 2018-03-20 från:
http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/kommuner-i-siffror/#?region1=2581®ion2=
Sveriges statistiska centralbyrå. (2017 b). Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2017. Hämtad 2018-05-03 från:
30
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/
BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4
Sveriges kommuner och landsting. (2017). Kommungruppsindelning. Hämtad 2018-04-24 från:
https://skl.se/tjanster/kommunerlandsting/faktakommunerochlandsting/kommungru ppsindelning.2051.html
Sveriges miljömål. (u.å). Vem gör vad i miljömålssystemet. Hämtad 2018-04-25 från:
http://sverigesmiljomal.se/sa-fungerar-arbetet-med-sveriges-miljomal/vem-gor-vad-i-miljomalssystemet/
Omslagsbild hämtad från Hållbar stad 2018-05-30: https://hallbarstad.se/kronikor-om-hallbarhet/jordbruksmark-i-planeringen-att-brukas-eller-forbruka/