Almgren, J. (2003, 27 oktober), Ny strategi ska bota krisen i Skandia. Svenska Dagbladet. Hämtad 2016-04-19, från: http://www.svd.se/ny-strategi-ska-bota-krisen-i-skandia
Aschberg, R. (2016, 13 Januari), Tar medlemmarnas pengar - och satsar på lyxkrog och porr. Aftonbladet. Hämtad 2016-02-03, från:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/granskning/article22070298.ab
Aschberg, R. (2016, 14 Januari), Hade spritfest för flera hundratusen kronor - medlemmarna fick betala. Aftonbladet. Hämtad 2016-02-03, från:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/granskning/article22070879.ab
Djurfeldt, G., & Barmark, M. (2009). Statistisk verktygslåda 2: multivariat analys. Stockholm: Studentlitteratur.
Benoit, W. L. (1997). Image repair discourse and crisis communication. Public Relations Review,
23(2), 177–186.
Blois, K. J. (1999). Trust in business to business relationships: An evaluation of its status. Journal of
Management Studies, 36(2), 197–215.
Boin, A., & Hart, P. ’t. (2003). Public leadership in times of crisis: mission impossible? Public
Administration Review, 63(5), 544–553.
Burns, J. P., & Bruner, M. S. (2000). Revisiting the theory of image restoration strategies.
Communication Quarterly, 48(1), 27–39.
Brønn, P. S., & Brønn, C. (2002). Issues management as a basis for strategic orientation. Journal of
Public Affairs, 2(4), 247–258.
Carmeli, A., & Schaubroeck, J. (2008). Organisational crisis-preparedness: The importance of learning from failures. Long Range Planning, 41(2), 177–196.
Coombs, W. T., & Holladay, S. J. (2006). Unpacking the halo effect: reputation and crisis management. Journal of Communication Management, 10(2), 123–137.
Coombs, W. T. (2007). Protecting organization reputations during a crisis: The development and application of situational crisis communication theory. Corporate Reputation Review, 10(3), 163– 176.
Coombs, T., & Schmidt, L. (2000). An empirical analysis of image restoration: Texaco’s racism crisis. Journal of Public Relations Research, 12(2), 163–178.
David, G. (2011). Internal communication-essential component of crisis communication. Journal of
Media Research, 2(10), 72–81.
Efendic, N. (2016, 2 februari), När tar det slut, kommunal?. Svenska Dagbladet. Hämtad 2016-02-03, från: http://www.svd.se/nar-tar-det-slut-kommunal
Elo, S., & Kyngäs, H. (2008). The qualitative content analysis process. Journal of Advanced Nursing,
62(1), 107–115.
Eriksson, M. (2014). En kunskapsöversikt om krishantering, kriskommunikation och sociala medier. Sundsvall: Mittuniversitetet.
Falkheimer, J., & Heide, M. (2006). Multicultural crisis communication: Towards a social constructionist perspective. Journal of Contingencies and Crisis Management, 14(4), 180–189. Fors-Andrée, J. (2012), Modern kriskommunikation: din guide för framgångsrik kommunikation i
krissituationer!, Borås: Recito Bording).
Fors-Andrée, J., & Ronge, P. (2015), När drevet går: krishantering i praktiken, Stockholm: Liber.
Garland, R. (1991). The Mid-Point on a Rating Scale: Is it Desirable?. Marketing Bulletin, Vol. 1991(2), s. 1-74.
Gibbert, M., Ruigrok, W., & Wicki, B. (2008). What passes as a rigorous case study? Strategic
Management Journal, 29(13), 1465–1474.
Hale J. E., Dulek R. E., & Hale D. P (2005) Crisis response communication challanges: Building theory from qualitative data. Journal of Business Communication, 42( 2), 112-134.
Heath, R. L. (2002). Comment: Issues management: Its past, present and future. Journal of Public
Affairs, 2(4), 209–214.
Hsieh, H.-F., & Shannon, S. E. (2005). Three approaches to qualitative content analysis. Qualitative
Health Research, 15(9), 1277–1288.
Ivanov, A. (2016, 20 januari). Medlemsras och förtroendekris. Svenska dagbladet. Hämtad 2016-04-
25 från:
http://www.svd.se/medlemsras-och-fortroendekris
Johnsson, S., & Hedbjörk, E. (2016). Klarar polisen krisen?: En kvalitativ textanalys av polisens kriskommunikationsretorik. Hämtad från: http://www.diva-
Ketchen, D. J., & Shook, C. L. (1996). The application of cluster analysis in strategic management research: an analysis and critique. Strategic Management Journal, 17(6), 441–458.
Kommunal. (u.å). Om kommunal. Hämtad 2016-02-03, från: https://www.kommunal.se/om-kommunal
Mason, J. (2006). Mixing methods in a qualitatively driven way. Qualitative Research, 6(1), 9–25.
Matell, M. S. & Jacoby, J. (1972). Is there an optimal number of alternatives for Likert-scale items? - Effects of testing time and scale properties. Journal of Applied Psychology, Vol. 56(6), s. 506- 509.
McEvily, B., & Tortoriello, M. (2011). Measuring trust in organisational research: Review and recommendations. Journal of Trust Research, 1(1), 23–63.
McKnight, D. H., Cummings, L. L., & Chervany, N. L. (1998). Initial trust formation in new organizational relationships. Academy of Management Review, 23(3), 473–490.
Nationalencyklopedin, Krisberedskapsmyndigheten.
http://www.ne.se.webproxy.student.hig.se:2048/uppslagsverk/encyklopedi/lång/krisberedskapsm yndigheten (hämtad 2016-05-24)
O’Connell, C. J., & Mills, A. J. (2003). Making sense of bad news: the media, sensemaking, and organizational crisis. Canadian Journal of Communication, 28(3).
Pallant, J. (2005). SPSS survival manual. Buckingham: Open university press
Palm, L., & Faklheimer, J. (2005) Förtroendekriser kommunikationsstrategier före, under och efter. Krisberedskaps myndighetens temaserie 2005:5. pp 7-87.
Pearson, C. M., & Clair, J. A. (1998). Reframing crisis management. Academy of Management
Sapriel, C. (2003). Effective crisis management: Tools and best practice for the new millennium.
Journal of Communication Management, 7(4), 348–355.
SCImago Journal & Country rank. (u.å). Journal of Management Studies. Hämtad 2016-05-27, från http://www.scimagojr.com/journalsearch.php?q=20650&tip=sid&clean=0
Seeger, M. W. (2006). Best practices in crisis communication: An expert panel process. Journal of
Applied Communication Research, 34(3), 232–244.
Sohlberg, P., & Sohlberg, B.-M. (2013). Kunskapens former: vetenskapsteori och forskningsmetod. Stockholm: Liber.
Sohn, Y. J., & Lariscy, R. W. (2014). Understanding Reputational Crisis: Definition, Properties, and Consequences. Journal of Public Relations Research, 26(1), 23–43.
Spence, P. R., Lachlan, K. A., Omilion-Hodges, L. M., & Goddard, A. K. (2014). Being first means being credible? Examining the impact of message source on organizational reputation.
Communication Research Reports, 31(1), 124–130.
Stephens, K. K., Malone, P. C., & Bailey, C. M. (2005). Communicating with stakeholders During a Crisis Evaluating Message Strategies. Journal of Business Communication, 42(4), 390–419.
Wartick, S. L., & Heugens, P. P. (2003). Guest editorial: Future directions for issues management.
Corporate Reputation Review, 6(1), 7–18.
Wessling, S. (2013), Kriskommunikation: handbok för offentlighetsanställda, Stockholm: SKL Kommentus.
Wikström, T. (2016, 15 Januari), Ledare: fackets rätta ansikte. Dagens industri. hämtad 2016-02-04, från: http://www.di.se/artiklar/2016/1/15/ledare-fackets-ratta-ansikte/
Empiriskt material
Kommunal (2016, 15 januari). Aftonbladet ger felaktig bild av ombyggnaden av Metropol Palais.
[Pressmeddelande] Hämtad 2016-04-07, från
https://www.kommunal.se/nyhet/ombyggnad-av-metropol-palais
Tv4 (2016, 20 januari). ”Hela presskonferensen med Annelie Nordström” [Pressmeddelande] Hämtad från:
http://www.tv4.se/nyheterna/klipp/hela-presskonferensen-med-annelie-nordström-3264012 Tv4 (2016, 23 januari). “Efter skandalerna - Annelie Nordström gästar Nyhetsmorgon”
[Pressmeddelande] Hämtad från: http://www.tv4.se/nyhetsmorgon/artiklar/efter-skandalerna- annelie-nordström-gästar-nyhetsmorgon-56a3439ab9a9f6c1ef000506
Bilagor
Bilaga 1. Egen översättning av Image restoration theory.
Denial Förnekelse
- Simple denial - Enkel förnekelse
- Shift the blame - Skylla ifrån sig
Evasion of responsibility Utvärdering av ansvar
- Provocation - Provokation
- Defeasibility - Bakomliggande orsaker till krisen
- Accident - Olycka
- Good intentions - Goda avsikter
Reducing offensiveness of event Minska krisens förargelseväckande känslor
- Bolstering - Stöttande
- Minimization - Minimera
- Differentiation - Differentiering
- Transcendence - Fördel
- Attack accuser - Attackera den anklagande parten
- Compensation - Kompensation
Corrective Action Korrigerande åtgärd
Bilaga 2. Korrelationsanalys
https://docs.google.com/spreadsheets/d/1gqoFQCeA8WefXP6B5_jK- e3X3Pz26PFsmNYUoT1q1AA/edit?usp=sharing