Andersson, Gunvor (1991), Socialt arbete med små barn. Lund: Studentlitteratur. Andersson, Gunvor (1995), Barn i samhällsvård. Lund: Studentlitteratur.
Andersson, Gunvor, Aronsson, Karin, Hessle, Sven, Hollander, Anna & Lundström, Tommy (1996), Barnet i den sociala barnavården. Falköping: Liber.
Andersson, Gunvor (2001), Barns vardagsliv i familjehem s.144-176. Kapitel i Bäck- Wiklund, Margareta & Lundström, Tommy (2001), Barns vardag i det senmoderna
samhället. Stockholm: Natur och Kultur.
Andersson, Gunvor (2000), Barnen i socialt arbete – en maktlös grupp?s.172-185. Kapitel i Meeuwisse, Anna, Sunesson, Sune & Swärd, Hans (red.) (2000), Socialt arbete – en
grundbok. Stockholm: Natur och Kultur.
Aronsson, Karin (1996), Barnintervju och barns röst s.100-123. Kapitel i Andersson, Gunvor, Aronsson, Karin, Hessle, Sven, Hollander, Anna & Lundström, Tommy (1996), Barnet i den sociala barnavården. Falköping: Liber.
Barnombudsmannen (2004:08), Vi har så mycket att säga! Stockholm:
www.bo.se/files/publikationer.%20pdf/Mycketattsaga2004.pdf Hämtat: 2005-11-06 Berglind, Hans (1995), Handlingsteori och mänskliga relationer. Borås: Natur och Kultur Bergmark, Åke & Lundström, Tommy (2000), Kunskaper och kunskapssyn – Om
socialarbetare inom socialtjänsten. Socionomen: Forsknings Supplement.
Bergstrand, Bengt Olof (2003), Den nya socialtjänstlagen. Elanders Gummesson Falköping. Bernler, Gunnar & Johnsson, Lisbeth (1993), Den sociala journalen- en studie i akter – deras
struktur och funktionen. Göteborgs universitet: Avhandling i socialt arbete.
Bernler, Gunnar, Cajvert, Lilja, Johansson, Lisbeth & Lindgren, Hans (1999), Psykosocialt
arbete – idéer och metoder. Stockholm: Natur och Kultur.
Bryman Alan (2002), Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Bäck-Wiklund, Margareta & Lundström, Tommy (2001), Barns vardag i det senmoderna
samhället, Stockholm: Natur och Kultur.
Börjesson, Bengt & Håkansson, Hans (1990), Hotade, försummade, övergivna – är
familjehemsplacering en möjlighet för barnet? Stockholm: Rabén & Sjögren.
Carlsson, Bengt (2005), Hjälpprocesser i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur.
Carmeli, Abraham (2004), The relationship between organizational culture and withdrawal
intentions and behavior. International Journal o Manpower vol.26 no 2, pp.177-195.
Cederström, Anita (1990), Fosterbarns anpassning – en relations problematik. Stockholm: Pedagogiska institutionen. Stockholms universitet.
Challis, David & Ferlie, Ewan (1988), The myth of generic practice: Specialisation in social
work. Journal of Social Policy, 17.
Claezon, Ingrid (2004), Tvångsomhändertaganden; ur ungdomars, anhörigas och
socialsekreterarnas perspektiv. Merald: Smedjebacken.
Dellgren, Peter & Höjer, Staffan (2000), Kunskapsutbildning, akademisering och
professionalisering i socialt arbete. Göteborg: Avhandling i socialt arbete, Göteborgs
universitet.
Denvall, Verner & Jacobsson, Tord (red) (1998), Begrepp i vardagen – vardagsbegrepp i
socialt arbete; ideologi, teori och praktik. Stockholm: Nordstedt.
Egelund, Tine (1997), Beskyttelse af barndommen – Socialforvaltningers risikovurdering og
indgre. Kobenhavn: Hans Reitzels Forlag.
Frid, Birthe & Norman, Gunilla (2000), Att utreda när barn far illa – en handbok om
barnavårdsutredningar i socialtjänsten. Växsjö: Gothia.
Grönvall, Lars & Holgersson, Leif (2004), Socialtjänsten – Handbok om SoL, LVU och LVM.
Stockholm: Gothia AB.
Stockholm: Allmänna barnhuset.
Hagbard, Sigbritt & Esping, Ulla (1992), Med barns ögon – om ett barnrelaterat
förhållningssätt i familjehemsvården. Stockholm: Allmänna barnhuset.
Halvorsen, Knut (2000), Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Harris, John (1998), Scientific management, Bureauprofessionalism, New Managerialism:
The labour process of state social work. British Journal of Social work, 28, 839-862.
Hermodsson, Anne (1991), Arbetsplaner och klientmedverkan – om 26 barnfamiljers kontakt
med socialtjänstens individ och familjeomsorg. Stockholm: Avhandling i socialt arbete nr
54, Stockholms universitet.
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997), Forskningsmetodik – om kvalitativa
och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Hydén, Håkan (2001), Rättsregler - En introduktion till juridiken. Lund: Studentlitteratur Höjer, Inger (2001), Fosterfamiljens inre liv. Göteborg: Avhandling i socialt arbete, Göteborgs Universitet.
Johansson, Staffan (2003), Socialtjänsten som organisation – en forskningsöversikt. Socialstyrelsen.
Johansson, Roine (1992), Vid byråkratins gränser - om handlingsfrihetens organisatoriska
begränsningar i klientrelaterat arbete. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, Steinar (1997), Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor.
Larsson, Staffan (1994), Om kvalitetskriterier i kvalitativa studier s.163-189. Kapitel i
Starrin, Bengt & Svensson, Per Gunnar (red.) (1994), Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.
Levin, Claes (2000), Psykologi och socialt arbete s.123-137. Kapitel i Meeuwisse, Anna, Sunesson, Sune, Swärd, Hans (red.) (2000). Socialt arbete – en grundbok. Stockholm: Natur och Kultur.
Lishman, Joyce (2002), Personal and professional development s. 95-108. Kapitel i Adams, Robert, Dominelli, Lena & Payne, Malcolm (2002), Social Work – Themes, issues and
critical debates. New York: Palgrave.
Lundström, Tommy (2000), Om kommunernas sociala barnavård s.15-55. Kapitel i SOU 2000:38,(2000), Välfärd, vård och omsorg. Stockholm: Fritzes.
Lundström, Tommy (1996), Den sociala barnavården s.11-57. Kapitel i Andersson, Gunvor, Aronsson, Karin, Hessle, Sven, Hollander, Anna & Lundström, Tommy (1996), Barnet i den sociala barnavården. Falköping: Liber.
Lundström, Tommy (1993), Tvångsomhändertande av barn; en studie av lagarna,
professionerna och praktiken under 1900- talet. Stockolm: Avhandling i socialt arbete,
Stockholms universitet.
Lundström, Tommy & Sunesson, Sune (2000), Socialt arbete utförs i organisationer s.62-73. Kapitel i Meeuwisse (2000), Socialt arbete – en grundbok. Stockholm: Natur och Kultur. Länsstyrelsen (2005), Vem ser barnet? – en granskning av 100 familjehemsplacerade barn
under år 2002-2003. (www.w.lst.se/uppload/7966/rapport2005_2.pdf) Hämtat: 2005-10-28. Messing, Jan & Westlund, Peter (2004), Klienten som med producent- tjänsteperspektiv på
den sociala barnavården. Falun: Dalarnasforskninsråd, rapport 2003:3.
Meuwisse, Anna, Sunesson, Sune & Swärd, Hans (red.), (2000), Socialt arbete – en
grundbok. Stockholm: Natur och Kultur.
Morén, Stefan (1996), Att utvärdera socialt arbete. Stockholm: Norstedts Juridik AB.
Oxenstierna, Gabriel (1997), Socialtjänstens förutsättningar för barnavårdsarbete – en studie
om villkor, påfrestningar och resultat. Stockholm: Avhandling i socialt arbete, Stockholms
universitet.
after Children: Assessing Outcomes in Child Care. HMSO, London.
Patel, Runa & Davidsson, Bo (1994), Forskningsmetodikens grunder – att planera,
genomföra och rapportera undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Payne, Malcolm (1996), What is professional social Work? Great Britain: Venture Press. Payne, Malcolm (2002), Modern teoribildning i socialt arbete. Stockholm: Natur och Kultur. Payne, Malcolm (2002), Social work theories and reflective practice s.121-138. Kapitel i Adams, Robert, Dominelli, Lena & Malcolm, Payne (2002), Social Work – Themes,
issues and critical debates. New York: Palgrave.
Petersson, Olof (2005), Frihet, rättssäkerhet och maktdelning i dagens politik. Stockholm: Nordsteds juridik.
Proposition 2002/03:53, Stärkt skydd för barn i utsatta situationer mm.
http://www.regeringen.se/content/1/c4/12/28/58aaa7c6.pdf. Hämtat: 2005-11-03. Proposition 2000/01:80, Ny socialtjänstlag m.m.
http://www.regeringen.se/content/1/c4/11/52/d9269d39.pdf. Hämtat: 2005-11-03. Riksdagens revisorer rapport 2001/02:16, Familjehemsvården.
http://www2.riksdagen.se/internet/rr-web.nsf. Hämtat: 2005-10-28.
Sellick, Clive, Thoburn, June & Philpot, Terry (2004), What works in adoption and foster
care? United Kingdom: Barnardo´s.
Silverman, David (2000), Doing Qualitative Rearch. London: Sage Publications Ltd. Rosell, Marita (2004), Socialtjänsten och barnen – kvalitetsutveckling över gränserna. Fou- rapport 2004:3,
http://www.foukronoberg.com/projekt/P%C3%A5g%C3%A5ende%20projekt%20aug%2020 01/socialtj%C3%A4nsten_och_barnen_uppf%C3%B6l.htm Hämtat: 2005-11-20.
Socialtjänstförordningen (2001:937). Socialtjänstlagen (2001:453).
Socialstyrelsen (1995), Sammanbrott i familjehem. Stockholm: SoS-rapport 1995:9. Socialstyrelsen (2000), Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten, SoS- rapport 2000:12. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2002), Barns behov i centrum – ett system för utredning, planering och
uppföljning av barn i den sociala barnavården.
http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/6B382A77-98A5-4820-8A78- F0DD0ED2387D/1256/200211020.pdf. Hämtat: 2005-10-28.
Socialstyrelsen (2004), Socialt arbete med barn och unga i utsatta situationer – förslag till
kompetensbeskrivningar. http://www.sos.se/FULLTEXT/110/2004-110-5/2004-110-5.pdf. Hämtad: 2005-11-03.
Socialstyrelsen (2005), Barn och unga – insatser 2004.
http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/B98F1CF4-1E19-46E5-BD41- D120E027D5FB/3823/2005448.pdf. Hämtat: 2005-10-28.
SOU 2000:77 Omhändertagen – samhällets ansvar för utsatta barn och unga. Betänkande av
LVU-utrednigen. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
SOU 2005:81 Källan till en chans - Nationell handlingsplan för den sociala barn- och
ungdomsvården. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
SOU 2000:38 Välfärd, vård och omsorg. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
Starrin, Bengt & Svensson, Per-Gunnar (red.), (1994), Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.
Stone, Norman & Stone, Susan (1983), The prediction of successful foster placement. Social casework, 64:1, s.11-17.
Sundell, Knut & Egelund, Tine (2001), Barnavårdutredningar – en kunskapsöversikt. Växsjö: Gohtia.
arbete. Lund: Almqvist & Wiksell.
Svenska kommunförbundet (2003), Barnet och familjen – en handbok om Socialnämndens
ansvar. Stockholm: Formgivning.
Triseliotis, John, Borland, Moira & Hill, Malcolm (2000), Delivering fostercare.Nottingham: British Library cataloguing in Publication Data.
Vinnerljung, Bo (1996), Svensk forskning om fosterbarnsvård- en forskningsöversikt. Stockholm: Liber.
Vinnerljung, Bo, Sallnäs, Mari & Kyhle-Westermark, Pia (2001), Sammanbrott vid
tonårsplaceringar – om ungdomar i fosterhem och på institution. Stockholm: CUS.
Intervjuguide Bilaga 1 Utbildning, år i yrket, år i nuvarande befattning?
Socialsekreteraren och socialtjänstlagens bestämmelser Barnhandläggare
Hur ofta besöker du barnet i familjehemmet? Hur kan dessa besök se ut?
Vad innehåller samtalet med barnet?
Används någon strukturerad metod för att följa barnets utveckling och behov? Hur ofta har du kontakt med vårdnadshavarna och hur ser kontakten ut? Upprättas vårdplan? Om nej, vad är det som hindrar?
Vad innehåller vårdplanen?
Använder du vårdplanen vid uppföljning? Om ja, hur? Upprättas behandlingsplan?
Vad innehåller behandlingsplanen?
Använder du behandlingsplanen vid uppföljning? Om ja, hur? Familjehemssekreterare
Hur ofta besöker du familjehemmet? Hur kan dessa besök se ut?
Vad innehåller samtalet med familjehemsföräldrarna? Barnhandläggare och familjehemssekreterare
Anser du att bestämmelser och lagstiftning är tillräckligt tydliga angående stöd och uppföljning vid familjehemsplacering?
Finns det brister eller problem med denna lagstiftning? Om ja, kan du beskriva dessa?
Organisationens påverkan på uppföljningsarbetet
Hur är det organiserat inom familjehemsvården på din arbetsplats? Fördelar/nackdelar Finns det riktlinjer eller fasta rutiner som beskriver hur stöd och uppföljning vid familjehemsplacering ska utföras? Om nej, vad beror det på?
Hur prioriteras uppföljningsarbetet i din organisation? Upplever du att du har en hög arbetsbelastning?
Har du tidsmässigt möjlighet att utföra det uppföljningsarbete som du vill? Upplever du att du har stöd av din chef och ledning i uppföljningsarbetet? Vilket handlingsutrymme upplever du att du har i uppföljningsarbetet? Upplever du att du har möjlighet att påverka din egen organisation?
Socialsekreterarens kompetens i uppföljningsarbetet
Anser du att socionomutbildningen ger den kompetens som behövs i uppföljningsarbete med familjehemsplacerade barn?
Hur beskriver du den kunskap som du i ditt arbete utgår ifrån? Vilken betydelse har din egen kompetens i uppföljningsarbetet?
Besitter du den kompetens som du anser dig behöva? Om nej, vad saknar du? Hur utvecklar du din kompetens?
Hur håller du dig uppdaterad med nya forskningsrön på området? Har du tillgång till handledning?
Hur dokumenteras uppföljningsarbetet? Utvärderar du ditt uppföljningsarbete?
Finns det utrymme för reflektion i samband med uppföljningsarbetet? Har du något som du vill tydliggöra eller tillägga?
Bilaga 2 ÖREBRO UNIVERSITET 2005-11-21 Institutionen för beteende-, social och rättsvetenskap
Socionomprogrammet
Till XX
Hej!
Här kommer en bekräftelse på den tid vi bokat för intervju. Vi tackar på förhand för att vi fått möjligheten att komma till dig den xx november klockan xx.xx.
Vi är tre socionomstuderande, Jennie Andersson, Pernilla Davidsson och Maria Larsson som går den sjunde och sista terminen vid Örebro universitet. I vårt avslutande uppsatsarbete om 10 poäng har vi valt att undersöka socialsekreterarnas arbete med att följa upp familjehemsplacerade barn, vårdnadshavare och familjehem. De områden vi kommer att ställa frågor kring är:
1) Socialtjänstlagens bestämmelser 2) Den egna organisationens betydelse 3) Socialsekreterarnas kompetens
Intervjun tar ca 1 timme och två av oss kommer att närvara vid intervjutillfället. Ditt deltagande vid intervjun är frivilligt och du har rätt att avbryta den när som helst om du så önskar. Materialet från intervjun kommer enbart att användas för genomförandet av vår studie och inte till någonting annat. När uppsatsen skrivs samman kommer materialet att avidentifieras och det kommer inte att framgå vilka socialsekreterare som deltagit i studien eller vem som sagt vad. Vid intervjun har vi tänkt använda bandspelare. Kassettbanden och utskrifterna kommer att förvaras i ett låst dokumentskåp som endast vi tre uppsatsskrivare har tillgång till. När studien är färdigställd kommer både kassettbanden och utskrifterna att förstöras.
Om du har några frågor är du välkommen att ringa oss!
Med vänlig hälsning
Jennie Andersson Pernilla Davidsson Maria Larsson Tel.nr Tel.nr Tel.nr