Källkritik - Diskussion och slutsatser - Kan ekologisk och ekonomisk hållbarhet kombineras? : E

3 Diskussion och slutsatser

3.4 Källkritik

Referenserna som används i arbetet är till största delen seriösa rapporter/artiklar som bland annat framför potentiella problem med hållbarhet som kan uppstå i samband med en fortsatt ekonomisk tillväxt. Delar av referenserna kan dock kritiseras:

Till att börja med har vissa källor som används i litteraturstudien gett intrycket av att fortsatt BNP-tillväxt måste ge upphov till ökade hållbarhetsproblem. Detta är visserligen inte ett orealistiskt scenario vilket framförallt diskuteras i

avsnitt 3.1 men det hela verkar beror på om ekonomisk tillväxt kan frikopplas absolut från miljöpåverkan samt om

en sådan utveckling är möjlig i tillräcklig omfattning för att miljöpåverkan ska gå tillbaka till hållbara nivåer. Det är med andra ord storleken på fenomenet rekyleffekten som är avgörande för om effektiviseringar är tillräckligt effektiva för att åstadkomma frikopplingen. Eftersom ett kritiskt förhållningssätt har tillämpats har referenser som påpekar detta också använts i rapporten, såsom Jevons’ Paradox revisited: The evidence for backfire from improved

energy efficiency (Sorrell 2008). Därför har litteraturstudien kunnat skrivas med en opartisk synvinkel och eventuella

ideologiska hållningar i somliga referenserna har inte påverkat arbetet.

Vidare kan referensen Global Oil Depletion An assessment of the evidence for a near-term peak in global oil

production (UKERC 2009) som behandlar peak oil kritiseras för att vara en gammal referens. Skälet till att den har

använts är att den är en sammansättning av flera rapporter och därför minskar risken för att den ska hålla en partisk hållning i frågan. Att bedöma ett exakt årtal med peak oil är dock inte det viktigaste i sammanhanget utan snarare att oljeutvinningen kommer att nå sin topp inom en snar framtid. Om peak oil kommer ske om 10, 15 eller 20 år påverkar helt enkelt inte tanken om att en ekonomisk tillväxt kan komma att begränsas inom i samtliga fall. Med detta resonemang i åtanke blir rapporten en fungerande referens i sammanhanget.

Även organisationen WWF har fått kritik eftersom den har tagit skogsnäringens parti i vissa fall av skogsskövling vilket skulle kunna kopplas till att donationer har tagits emot från dessa organisationer (Skydda skogen, okänt årtal). Risken med detta är att WWF inte skulle vara tillräckligt kritisk mot skogsindustrin. I fallet med användandet av

Living planet report 2014 (WWF 2014) i avsnitt 2.1.2 är detta dock inte ett problem. Referensen används för att

vilket ger relevans till att alternativa ekonomiska modeller borde tas fram. Om kritiken mot WWF är riktig innebär dock detta att hållbarhetssituationen är ännu värre än vad som anges i avsnitt 2.1.2 vilket ger ytterligare relevans till poängen som framförs i avsnittet. Användandet av WWF som referens är alltså inte ett problem, åtminstone inte i det aktuella sammanhanget.

4 Referenslista

Ayres R. & Voudouris V. 2013. The economic growth enigma: Capital, labour and useful energy? Energy Policy, Issue 0, January 2014, Pages 16-28.

Bortom BNP-tillväxt, 2015a. Bortom BNP-tillväxt – Scenarier för ett hållbart samhällsbyggande. Hämtad [2015-04- 22] via: http://www.bortombnptillvaxt.se/

Bortom BNP-tillväxt, 2015b. Bortom BNP-tillväxt – Scenarier för ett hållbart samhällsbyggande. Ekonomiska

modeller. Hämtad [2015-04-22] via:

http://www.bortombnptillvaxt.se/omprojektet/arbetspaket/ekonomiskamodeller.4.3b172370144f561e6f817a5.ht ml#.VTev9CHtmko

Conesa J., Kehoe T. & Ruhl K. 2007. Modeling Great Depressions: The Depression in Finland in the 1990s. Federal Reserve Bank of Minneapolis, Minneapolis.

Det Naturliga Steget 2015. Hållbarhetsprinciperna. Hämtad [2015-05-25] via: http://www.thenaturalstep.org/sv/sweden/hallbarhetsprinciperna

e-economic 2015. Kapital – Vad är kapital? Hämtad [2015-05-25] via: https://www.e- conomic.se/bokforingsprogram/ordlista/kapital

Finanshistoria 2015. Finanskriser i världen. Hämtad [2015-06-17] via: http://www.finanshistoria.n.nu/finanskriser- allmant

Frank R. 2009. Microeconomics and behaviour, Eight Edition. ISBN: 978-0073375946. McGraw-Hill/Irwin, New York. Gogos S. et al 2013. 1979–2001: A Greek great depression through the lens of neoclassical growth theory.

Department of Economics, Athens University of Economics and Business, Athen. Grenholm A. & Grenholm S. 2014. Grön ekonomi. Naturskyddsföreningen, Stockholm. Grenholm S. 2015. Mailkontakt 2015-06-05 – 2015-06-13.

Hirsch et al. 2005. PEAKING OF WORLD OIL PRODUCTION: IMPACTS, MITIGATION, & RISK MANAGEMENT. National Energy Technology; U.S.Department of Energy, Washington.

IEA (International Energy Agency) 2009. World Energy Outlook. ISBN: 9264061312 (e-bok). International Energy Agency, Paris.

IEA (International Energy Agency) 2014. Key World Energy Statistics. International Energy Agency, Paris. Hämtad [2015-02-25] via: http://www.iea.org/publications/freepublications/publication/key-world-energy-statistics- 2014.html

IEA (International Energy Agency) 2015. Global energy-related emissions of carbon dioxide stalled in 2014. International Energy Agency, Paris. Hämtad [2015-03-26] via:

http://www.iea.org/newsroomandevents/news/2015/march/global-energy-related-emissions-of-carbon-dioxide- stalled-in-2014.html

Kehoe T. & Prescott E. 2007b. How the programs work; How to construct the capital stock and parameters; How to

plug in data and solve the model. Hämtad [2015-05-29] via: https://www.greatdepressionsbook.com/programs

Konjunkturinstitutet 2015. Konjunkturläget. Konjunkturinstitutet, Stockholm. Hämtad [2015-05-30] via: http://www.konj.se/1162.html

KTH 2014a. Hållbar utveckling. Kungliga tekniska högskolan, Stockholm. Hämtad [2015-04-10] via:

https://www.kth.se/om/miljo-hallbar-utveckling/utbildning-miljo-hallbar-utveckling/verktygslada/sustainable- development/vad-ar-hallbar-utveckling-1.350579

KTH 2014b. Ekologisk hållbarhet. Kungliga tekniska högskolan, Stockholm. Hämtad [2015-05-24] via:

https://www.kth.se/om/miljo-hallbar-utveckling/utbildning-miljo-hallbar-utveckling/verktygslada/sustainable- development/ekologisk-hallbarhet-1.432074

KTH 2014c. Social hållbarhet. Kungliga tekniska högskolan, Stockholm. Hämtad [2015-05-24] via:

https://www.kth.se/om/miljo-hallbar-utveckling/utbildning-miljo-hallbar-utveckling/verktygslada/sustainable- development/social-hallbarhet-1.373774

KTH 2015d. Ekonomisk hållbarhet. Kungliga tekniska högskolan, Stockholm. Hämtad [2015-05-24] via:

https://www.kth.se/om/miljo-hallbar-utveckling/utbildning-miljo-hallbar-utveckling/verktygslada/sustainable- development/ekonomisk-hallbarhet-1.431976

Malmaeus M. 2011. Ekonomi utan tillväxt. ISBN: 978-91-979153-3-5. Katarina Tryck AB, Stockholm. Malmaeus M. 2013. Tillväxt till varje pris. ISBN: 978-91-980739-3-5. Notis förlag, Malmö.

Malmaeus M. 2015. Mailkontakt 2015-05-25.

Mankiw N. & Taylor M. 2014. Macroeconomics European Edition. ISBN-13: 978-1-4641-4177-5. Worth publishers, New York.

Meadows D., Meadows G., Randers J. & Behrens W. 1972. The Limits to Growth. ISBN 0-87663-165-0. Universe Books, New York.

Naturvårdsverket 2010. Den svenska konsumtionens globala miljöpåverkan. ISBN 978-91-620-1284-7. Naturvårdsverket, Stockholm.

Naturvårdsverket 2015. Digitalisering och hållbar konsumtion. ISBN 978-91-620-6675-8. Naturvårdsverket, Stockholm.

OECD Stats 2015a. Population. Organization for Economic Cooperation and Development, Paris. Hämtad [2015-05- 30] via: https://stats.oecd.org/Index.aspx?DataSetCode=POP_FIVE_HIST#

OECD Stats 2015b. OECD.StatsExtracts. Organization for Economic Cooperation and Development, Paris. Hämtad [2015-06-12] via: http://stats.oecd.org/

OECD Stats 2015c. Unit Labour Costs - Annual Indicators: Labour Income Share Ratios. Organization for Economic Cooperation and Development, Paris. Hämtad [2015-05-30] via:

http://stats.oecd.org/Index.aspx?queryname=345&querytype=view#

Posch O. 2010. Advanced Macroeconomics. Aarhus University, Aarhus. Hämtad [2015-06-12] via: http://www.oposch.com/data/macro.pdf

Robért K-H & Broman G. et al. 2012. Sustainability handbook. ISBN 978-91-44-07549-5. Studentlitteratur AB, Lund. Rockström J. & Wijkman A. 2011. Den stora förnekelsen. ISBN: 978-91-7329-042-5. Medströms bokförlag,

Stockholm.

Sanne C. 2006. Rekyleffekten och effektivitetsfällan - att jaga sin egen svans i miljöpolitiken. ISBN 91-620-5623-9. Naturvårdsverket, Stockholm.

Sanne C. 2012. Hur kan vi leva hållbart 2030. ISBN 978-91-620-6524-9. Naturvårdsverket, Stockholm. SCB 2015a. Nationalräkenskaper. Statistiska centralbyrån, Stockholm. Hämtad [2015-06-09] via: http://www.scb.se/nr/

SCB 2015b. Stock av fast realkapital, netto 1 januari respektive år (ENS2010) efter näringsgren SNI 2007 och

tillgångsslag. År 1993 – 2014. Statistiska centralbyrån, Stockholm. Hämtad [2015-05-30] via:

http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__NR__NR0103__NR0103E/NR0103ENS2010T11A/?rxid =d8f5ae25-0066-4fcc-b38c-9cd0ae09a342

Skydda skogen, okänt årtal. Chefsrekryteringarna som tystar WWF. Hämtad [2015-04-21] via:

http://www.skyddaskogen.se/sv/tankar-om-skog/52-robert-svensson/707-chefsrekryteringarna-som-tystar-wwf Sorrell S. 2008. Jevons’ Paradox revisited: The evidence for backfire from improved energy efficiency. Sussex Energy Group, SPRU (Science & Technology Policy Research), Freeman Centre, University of Sussex, Falmer, Brighton. Stokey N. & Lucas R. 1989. Recursive Methods in Economic Dynamics. Harvard University Press; Cambridge, Massachussetts and London.

Stockholm Resilience Center 2015. Planetary boundaries 2.0 – new and improved. Stockholm Resilience Center, Stockholm. Hämtad [2015-02-19] via: http://www.stockholmresilience.org/21/research/research-news/1-15-2015- planetary-boundaries-2.0---new-and-improved.html

UKERC (UK Energy Research Center) 2009. Global Oil Depletion An assessment of the evidence for a near-term peak

in global oil production. ISBN: 1-903144-0-35. UK Energy Research Center, London. Hämtad [2015-02-25] via:

http://www.ukerc.ac.uk/publications/global-oil-depletion-an-assessment-of-the-evidence-for-a-near-term-peak-in- global-oil-production.html

Victor P.A. 2008. Managing without growth. Slower by design, not disaster. Edward Elgar, Cheltenham.

Wijkman A. & Skånberg K. 2015. The Circular Economy and Benefits for Society Swedish Case Study Shows Jobs and

Climate as Clear Winners. The Club of Rome, Winterthur. Hämtad [2015-05-25] via:

http://www.clubofrome.org/cms/wp-content/uploads/2015/04/Final-version-Swedish-Study-13-04-15-till-tryck- ny.pdf

Wilkinson & Pickett 2009. Jämlikhetsanden, Därför är jämlika samhällen nästan alltid bättre samhällen

(Originaltitel: The Spirit Level, Why More Equal Societies Alomst Always Do Better). ISBN: 978-91-85703-79-1.

Penguin Books Ltd, London.

Will Steffen et al. 2015. Planetary boundaries: Guiding human development on a changing. Science 347 DOI: 10.1126/science.1259855.

WWF 2014. Living Planet report 2012. WWF International, Schweiz.

5 Bilagor

I kapitlet redovisas bilaga 1 som hänvisas till i rapporten.

5.1 Bilaga 1: Ändringar i depressions.m och solveModel.m för att behandla γ som variabel.

För att depressions.m ska hantera γ som variabel istället för konstant görs till att börja med följande ändring i rad 28 ”GAMMA = param (2)” till ”GAMMA = data (: , 7)”. Ändringen innebär att programmet läser in γ som en vektor från

dataBase.txt istället för konstant från paramBase.txt, dock behålls γ som indata i paramBase.txt men dess värde är

inte längre relevant. Vidare ändras innehållet i rad 67 från ”x(T:2*T-1,1) = (1-GAMMA).*(1.-taulcst).*lbar;” till: ”for i = T:2*T-1

x(i,1) = (1-GAMMA(i-T+1,1))*(1-taulcst(i-T+1,1))*lbar(i-T+1,1); end”

Vektorn x har som funktion att lagra värden på realkapital och fritid som sedan används i solveModel.m. Värden på fritid för varje tidssteg förs in i vektorn x i elementen T till (2*T-1), i elementen 1 till T-1 lagras redan värden på realkapital. Efter ändringarna sparas programmet som depressions2.m.

För att solveModel.m ska fungera tillsammans med depressions2.m ändras ”f(1:T,1) = (w.*xl.*(1-taul) - (1- GAMMA)/GAMMA.*c.*(1+tauc))./y;” i rad 120 till:

”for i=1:T

f(i,1) = (w(i,1)*xl(i,1)*(1-taul(i,1)) - (1-GAMMA(i,1))/GAMMA(i,1)*c(i,1)*(1+tauc(i,1)))/y(i,1); end”

Funktionen motsvarar ekvation (16) (expanderat för att ta hänsyn till skatter) där både vänster och högerled divideras med Y och hela ekvationen subtraheras med vänsterledet. Efter ändringarna sparas programmet som

In document Kan ekologisk och ekonomisk hållbarhet kombineras? : En studie av en neoklassisk jämviktsmodell och dess relation till hållbarhet (Page 64-69)