Akademiska ynglingar räknar kärvar och kallar sig vetenskapsmän.
De fastslår vad alla förståndiga människor alltid har haft på känn.
Av tabeller, kurvor och statistik är de andaktsfulla betraktare.
Så de inser aldrig att intuitionen är mycket, mycket exaktare.152 Det finns ännu ingen biografi över Henrikson och hans gärning.
Uppgifter om författarskap och litterär verksamhet har huvudsakligen hämtats från tidnings- och tidskriftsartiklar som skrivits i samband med besök hemma hos författaren. De handlar nästan uteslutande om dagsverser och diktsamlingar. Referenser till dessa har hämtats från Samlaren och Svenskt Författarlexikon. Kompletterande material har studerats på Sigtunastiftelsens klipparkiv. Vissa uppgifter har häm-tats från Bonnierförlagens arkiv.
Det huvudsakligen privata materialet rörande författaren såsom brev, klipp, utkast, manus, foton, efterlämnade handlingar etc. finns ännu i privat ägo, och är inte sorterat eller systematiserat. Det har därför inte kunnat användas annat än i mycket begränsad omfattning.
På Kungliga biblioteket finns i samlingen ”Alf Henriksons manu-skript och pressklipp” en hel del material som härrör från Henrikson.
Här finns originalmanuskript och korrektur till flera av Henriksons böcker. Som exempel kan nämnas handskrivna manuskript, manu-skript för sättning samt korrektur för Antikens historier I–II, Svensk historia I–II samt Kinesisk historia. I samlingen finns också en mängd klipp och pressklipp, vilka uteslutande består av Henriksons dagsverser som klippts ur olika tidningar. Här finns också en mängd manuskript i form av dramatik, noveller, poesi och översättningar.
152 Henrikson, Alf, ”Modevetenskapligheten”, Bit för bit: vers (Stockholm 1970), s. 19.
Mycket av materialet är dock odaterat, och i vilket sammanhang texterna var tänkta att publiceras framgår inte alltid.
Materialet som berör Henriksons verksamhet som föreläsare är yt-terst bristfälligt. Henrikson framträdde och medverkade som förelä-sare i olika sammanhang. Dessa framträdanden var ofta beställda och skräddarsydda och ofta baserade på utgivet material, men inte all-tid.153 Endast två texter som med säkerhet har använts som föreläs-ningsmanuskript har kunnat återfinnas. Om detta material utgör en representativ bild av Henriksons verksamhet som föreläsare går där-för inte att säga, men har ändå medtagits där-för att ge en uppfattning om hur hans språkliga stil kunde ta sig i uttryck inom denna folkbildande praktik. Dessa manuskript har lästs och analyserats för att ta fasta på språkliga formuleringar i hans muntliga framställningskonst. De sätts sedan i relation till föreläsningsformen.
Beträffande Henriksons medverkan i radio och television kan ma-terialet kategoriseras i två grupper. Dels förekommer program där Henrikson har varit författare till verser, kåserier, sångtexter, libretton, teatertexter etc., dels finns program där han själv medverkat. I fram-ställningen har inte de texter medtagits, vilka hör till den förstnämn-da gruppen. Anledningen är att de inte alltid skrivits för uppläsning eller framförande i radio eller television. Det är dessutom osäkert i vilken utsträckning Henrikson har kunnat påverka framförandet, det vill säga i vilken programform de framfördes. Uppgifter rörande radio- och TV-program har hämtats från Sveriges Radios och Sveriges Televisions registerkort över program där Henrikson medverkat.
Vissa kompletterade uppgifter har hämtats från Sveriges Radios do-kumentarkiv och Statens ljud- och bildarkiv (SLBA) samt Röster i radio TV. Uppgifterna från Sveriges radio och Sveriges television har kontrollerats mot SLBA:s databas (SESAM) när så varit möjligt. I databaserna förtecknas enbart de program där inspelningar finns sparade. Dock finns i Sveriges radios dokumentarkiv bevarade ma-nuskript från program där inget inspelat material är sparat. Det är naturligtvis möjligt att det även funnits program, från vilka varken manuskript eller inspelningar är bevarade. Detsamma gäller TV-program. Detta innebär att inget fullständighetsanspråk kan läggas på
153 Enligt uppgift från Lars Weck i brev 2005-02-20.
materialet, dock har samtliga kända program förtecknats. Utifrån dessa har en kronologisk sammanställning gjorts vad avser sänd-ningstidpunkt, inslag, program samt inom vilken genre materialet kan placeras med hänseende på ämne och programmets karaktär.
Från Statens ljud- och bildarkiv har också kopior av radioprogram och TV-program beställts fram. Dessa har genomgåtts och studerats för att se hur Henrikson använde dem i sin folkbildande gärning.
Utifrån detta studium har en transkribering genomförts för att studera Henriksons språkliga praktik i dessa medier.
Eftersom en del av Henriksons folkbildande verksamhet framfördes i ett audiovisuellt medium bör i analysen även hänsyn tas till hur bilden spelade in, och hur den påverkade framställningssättet och kunskapsförmedlingen. Beträffande den analysmetod som används för TV-programmen presenteras denna i kapitlet ”Alf Henrikson i TV”.
För uppgifter rörande de litterära verken har uppgifter om uppla-gesiffror, tryckningar och utgåvor erhållits från Bonnierförlagens arkiv. Befintliga registerkort samt tryckeri- och bokbinderibeställ-ningar har gåtts igenom i kronologisk ordning. En sammanställning av uppgifterna har upprättats, vilket innebär att det är möjligt att se en ungefärlig utveckling av utgivningen över tid. Det finns dock luckor i materialet varför en sammanslagen upplagesiffra baserat på detta material inte har kunnat fastställas. Uppgifter för denna har dock hämtats från en annan källa.
De recensioner som finns rörande verken är förtecknade i Svenskt Författarlexikon. Några ytterligare recensioner har upptäckts på Sig-tunastiftelsens klipparkiv. Recensionerna har använts för att söka ringa in målgrupp för verken. Här har också tagits fasta på formule-ringar som gör att verken kan relateras till folkbildning samt de åsikter som framförs angående innehåll och språk.
Den metod som används i studien av de litterära verken är en när-läsning av Antikens historier I–II och Svensk historia I–II. Utifrån läsningen görs försök att urskilja stilmässiga grepp som kan anses vara representativa för Henriksons framställningssätt. Av särskilt intresse är att analysera textens tillgänglighetsgrad. Vid läsningen har textelement såsom stilmässiga grepp samt språkliga uttryck marke-rats. Sedan har dessa satts i relation till de krav som skall vara upp-fyllda för att texter skall kunna gälla som populärvetenskapliga: korrekt,
begriplig och intresseväckande.154 Analysen koncentreras således på hur dessa begrepp kan sägas karakterisera Henriksons texter, och illustreras med citat från valda ställen.
För att särskilja Henriksons böcker från läroböcker har vid läs-ningen textställen markerats där kännetecken som karakteriserar populärvetenskaplig text kan urskiljas, vilka skiljer sig från läroboktext.
154 Kravet på korrekthet är inte helt lätt att kontrollera, eftersom det skulle krävas en historiker för detta. Dock förs ett resonemang om detta utifrån de källor och den litteratur Henrikson använt.