Videogram
Stanley Kubrick ”2001 – A Space Odyssey” Woody Allen “Manhattan”
Dokumentärfilm om Woody Allen Dokumentärfilm om Stanley Kubrick
Tryckt litteratur
Anonymus u.å: text om Atmosphères och Aventures av György Ligeti, konvoluttext till LP-skiva WERGO (Hör zu. Black label), SHZW 904 BL. (sv. övers Erik Kjellberg)
Axelsson, Tomas, Sigurdson, Ola, red, 2005 Film och religion: livstolkning på vita duken Örebro; Cordia Bachelard, Gaston 1971: The poetics of reverie: childhood, language and the cosmos, Boston: Beacon Press.
Bendazzi, G. 1987: The films of Woody Allen, London: Ravette.
Benestad, Finn 1994: Musik och tanke. Huvudlinjer i musikestetikens historia från antiken till vår egen tid. Lund: Studentlitteratur.
Bengtsson, Ingmar 1973: Musikvetenskap - en översikt. Stockholm: Esselte.
Bernstein, Jeremy 1965 artikel i The New Yorker i Gene D. Phillips Stanley Kubrick Interviews, University Press, Missisippi 2001
Björkman, Stig 2002: Woody om Allen 2002. Med egna ord. Samtal med Stig Björkman, Stockholm: Boldemann, Marcus 2007: Dagens Nyheter 12 februari
Bruér, Jan 2006: “Var det verkligen Lars Gullin?”, Orkesterjournalen 74:10, s 11.
Bruscia, Kenneth 1995, Listening, playing, creation, (ed. Carolyn Kenny), New York, State University of New York Press.
Bryngelsson, Peter, 2006 Filmmusik, Malmö, Liber Förlag Carlsson, Sven E. 1994, Filmhäfte nr 4
Chatwin, Bruce 1988: Drömspår, Stockholm: Brombergs.
Chauduri, Shohini – Finn, Howard, spring 2003: “The open image: Poetic realism and the new Iranian cinema”, Screen 44, s. 38-57.
Chion, Michel 1999: The voice in cinema, övers. C. Gorbman, New York, Columbia University Press. Crafoord, Clarence 1994: ”Symbolisering äger rum”, Divan nr 9, s. 54-61.
Csikszentmihalyi, Mihály 1990: “Att uppleva ‘flow’ “, Om kreativitet och flow (red. Maj Öhman), Stockholm Brombergs.
Dahlstedt, Sten 1992: “Musikanalysens språk. Om musikförståelsens musikteoretiska förutsättningar”, Svensk tidskrift för musikforskning 74:2, s 4-95.
Denison, Chuck 2004: The Great American Songbook. The story behind the standards. Drury, Neville 1989: Shamanism, Stockholm Forum.
Field, Syd 1994: Four Screenplays. Studies in the American Screenplay, New York: Dell Publishing. Flinn, Caryl 1992: Strains of utopia: gender, nostalgia, and Hollywood film music, Princeton University Press.
Gabrielsson, Alf 2006: “Struktur och känslor i musik – några musikpsykologiska reflektioner”, Nutida
musik 2:03, s 24-30.
Gennep, Arnold van 1999: Rites de Passages Oslo Pax Giddins, Gary 1988: Satchmo, New York: Anchor Books.
Gorbman, Claudia 1987: Unheard melodies: narrative film music, Bloomington: Indiana University Press.
Gorbman, Claudia 1995: ”Narratologiska aspekter av filmmusik”, Modern filmteori 1 (utg. Lars Gustaf Andersson – Erik Hedling), s 19-41.
Grip, Lars 2007: ”Den jazzande människan”, Orkesterjournalen 75:1-2, s.12-15.
Havnesköld, Leif - Risholm-Mothander, Pia 1995: Utvecklingspsykologi, Stockholm: Liber. Hellqvist, Per-Anders 1992: Ton och tystnad: tankar iakttagelser och samtal om musik, Stockholm: Gidlund.
Holden, Stephen 1999: “Stanley Kubrick, Film Director With a Bleak Vision, Dies at 70”, New York
Times, March 8.
Hughes, David 2000: The complete Stanly Kubrick, London: Virgin Publications. Igra, Ludvig. 1983. Objektrelationer och psykoterapi, Stockholm Natur och Kultur. Jensen, Jörgen Pauli 1979, Musikens psykologi och sociologi, Stockholm AWE/Gebers.
Jung, C G 1981: Människan och hennes symboler. Stockholm: Forum.
Kassabian, Anahid 2001: Hearing film. Tracking identifications in contemporary Hollywood film music, New York: Routledge.
Kenny, Carolyn 1982: The Mythic Artery, Californien USA Ridgeview Publ. Company. Kittler, Friedrich 2003: Maskinskrifter, Stockholm: Antropos.
Kjellberg, Erik (red.) 2007: Natur och Kulturs musikhistoria, 2. rev. uppl., Stockholm: Natur och Kultur. Kloman, William 1968: "In 2001, Will Love Be a Seven-Letter Word”, New York Times, April 14.
Kuhn, Annette 2005: ”Thresholds: film as film and the aesthetic experience”, Screen 46, s. 401-414. Kuhn, Annette 2006: Föreläsningsserie på Filmvetenskapliga institutionen, Stockholm.
Langer, Susanne 1958: ”Filosofi i en ny tonart”,Stockholm: Gebers.
Lax, Eric 1991: Woody Allen – en biografi (övers Love Kellberg), Stockholm: Bonniers. Leeuw, Ton de 1967: Nittonhundratalets musik, Stockholm: Alduserien.
Leonard, Neil 1987: Jazz, myth, and religion, New York: Oxford University Press.
Lintsbakh, Jakov 1995: ”Medvetandets bildström; fenomenet kinematograf”, Aura – filmvetenskaplig
tidskrift 1:2, 23-26.
Lundberg: Lars-Åke 1989: ”Musiken – kulthandling och mysterium”, Vår Lösen 6-7.
Malmberg, Carl-Johan 1989: I motivens labyrint och andra essäer om filmer, Stockholm: Interculture. Manovich, Lev 2001: The language of the new media. Cambridge, Massachussetts, London; MIT Press May, Rollo 1994: Ropet efter myten, Stockholm: Rabén & Sjögren.
Miller, Alice 1989: ”Den dolda nyckeln”, Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Milner, Marion 1993: ”The role of illusion in symbol formation”, Transitional objects and potential
spaces (ed. P.L. Rudnytsky), s. 13-39. New York: Columbia University Press
Münsterberg, Hugo 1916/1970: The film: A psychological study, New York: Dover.
Neumeyer, David 2000:”Performances in early Hollywood sound films: source music, background music, and the integrated sound track”, Contemporary Music Review 19:1, s. 37-62.
Nietzsche, Friedrich 2002: Till moralens genealogi. En stridsskrift, del 2, Samlade skrifter bd 7, Stehag. Symposium:
Nietzsche, Friedrich 1971: Antikrist - Hammaren talar Staffanstorp: Cavefors
Nordern, Eric artikel i Playboy (1968) i Gene D. Phillips Stanley Kubrick Interviews, University Press, Missisippi 2001
Norman, Johan 1994: ”Barnet, myten och My Little Pony”, Divan nr 9, s. 62-69. Pascal, Eugen 1993: Jung i våra liv, Stockholm: Svenska Dagbladets Förlag
Phillips, Gene D. 2001 Stanley Kubrick Interviews Mississippi: University Press of Mississippi Pound. Ezra 1959: ABC för läsare. Staffanstorp Cavefors (orig. ABC of Reading.).
Prendergast, Roy M. 1992: Film music: a neglected art: a critical study of music in films, 2. uppl., New York: Norton.
Rapf, Maurice 2001: artikel i Action i Gene D. Phillips Stanley Kubrick Interviews, University Press, Missisippi
Reimers, Lennart och Gerd 1975: Wienervalsen och familjen Strauss, Stockholm: Edition Reimers. Ruud, Even 1990: Musikk som kommunikasjon og samhandling, Oslo: Solum.
Ruud, Even 1982: Vad är musikterapi?, Stockholm: Norstedts
Ruud, Even 1995: ”Improvisation as a liminal experience: Jazz and music therapy as modern ‘Rites de passage’”, Listening, Playing, Creating” (red. Carolyn Kenny), s. 91-117, New York: State
University of New York Press.
Schrader, Paul 1972: Transcendental style in film: Ozu, Bresson, Dreyer, Berkeley: University of California Press.
Segal, Hanna 1994: ”Anteckningar om symbolbildning”, Divan nr 9 (1994), s. 43-53.
Stanislavskij, Konstantin 1977. En skådespelares arbete med sig själv. Stockholm: Rabén & Sjögren (orig.,1937).
Stilwell, Robynn J. 1997: 2 ’I just put a drone under him...’ Collage and subversion in the score of ‘Die Hard “, Music & Letters 78:4, s 551-580.
Stockfelt, Ola 1996: ”Filmmusikens dieges”, Svensk tidskrift för musikforskning 78, s. 85-107 Summer, Lisa 1990: Guided imagery and music in the institutional setting, MMB Horizon Series. Tagg, Philip - Åhlander, Lars 1996, “Filmmusik”, Nationalencyklopedien, Höganäs, Bra Böcker
Thompson, Kristin 1995: ”Neoformalistisk filmanalys: ett perspektiv, flera metoder”, Modern filmteori 1 (utg. Lars Gustaf Andersson – Erik Hedling), s 42-83.
Thurén, Thorsten 1991: Vetenskapsteori för nybörjare, Stockholm: Tiger Förlag.
Toop, Richard 2004: “Expanding horizons: the international avant-garde 1962-75”, Cook-Pople (ed.) The
Cambridge History of Twentieth-Century Music. Cambridge University Press .
Turner, Victor 1983/1920: The forest of symbols, (Betwix and between: The liminal period in Riets de passage) Ithaca. New York State: Cornell University Press
Walker, Alexander 1973 Stanley Kubrick Directs, London: Abacus/Sphere Books Ltd
Wallengren, Ann Kristin 2005: ”Wiréns filmmusik – ett credo i kläm?”, i Dag Wirén – en vägvisare (red. Martin Tegen), s. 94-101. Hedemora: Gidlunds Förlag
Weigel, Hans 1968: Wienervalsen.Das kleine Walzerbuch. Stockholm: Generalstabens Litografiska Anstalt
Wikström, Ove 1996: Den religiösa människan, Stockholm: Plus Ultra.
Williams, Alastair 2004: ”Ageing of the new: the museum of musical modernism”, Cook-Pople (ed.) The
Cambridge History of Twentieth-Century Music. Cambridge: Cambridge University Press
Winnicott, Donald 1971: Lek och verklighet. Stockholm: Natur och Kultur.
Virilio, Paul 2006: ”En kameraåkning över åttio år”, Krig och film: perceptionens logistik, Stockholm: Antropos, s. 167-193.
Zern, Leif 2007: ”Vad är det som gör Fredrik Lindström så bra?”, Dagens Nyheter 7 januari.
Internetkällor
Carlos, Wendy hemsida http://www.wendycarlos.com/
Bilaga 1
2001 - ett rymdäventyr, (originaltitel: 2001 - A Space Odyssey), är en brittisk science fictionroman av Arthur C. Clarke, utgiven 1968. Romanen behandlar bland annat människans ursprung (evolutionen) och samverkan mellan mänsklig och artificiell intelligens. Någon gång i urtiden, för cirka tre miljoner år sedan, lever en primitiv, apliknande däggdjursart i flockar på Afrikas savanner. De för en tynande tillvaro och hotas att gå under som art. De saknar talat språk och använder inga verktyg. Vi får följa en av dessa flockar, då de kämpar för överlevnaden. En dag upptäcker de en stor, svart monolit.
Förundrade och nyfikna samlas de kring monoliten, som börjar utforska och bearbeta deras intellekt. När monoliten är klar med sitt arbete, blir den åter passiv och apdjuren återgår till sin tillvaro. Men någonting har skett i deras inre: Ett första steg mot mänsklig intelligens har tänts. Aporna börjar använda enkla verktyg och att äta kött. De har förvandlats till människans urfäder. Scenförändring: Vi befinner oss ombord på en rymdfärja på väg att landa vid en rymdstation i omloppsbana runt jorden. Året är 1999. Ombord finns Heywood Floyd, en högt uppsatt chef inom NASA. Hans mål är månen
och forskningsstationen Clavius där man upptäckt en egendomlig, mycket stark avvikelse i månens magnetfält, härstammande från en av månens kratrar, Tycho. Man kallar fenomenet "Tycho Magnetic Anomaly-One", eller TMA-1. Området kring TMA-1 har grävts ut och på platsen har man funnit en mycket stor, helt svart monolit i något för mänskligheten helt okänt material. Föremålets dimensioner är matematiskt exakta och dess yta står emot alla försök att utforska den. Man har lyckats fastställa dess ålder till tre miljoner år - det är uppenbart att den inte kan vara gjord av människor. Floyd och ett lag vetenskapsmän anländer till TMA-1 samtidigt som solen för första gången går upp över Tycho-kratern sedan monoliten för första gången grävdes fram. Monoliten avger då en kraftig radiosignal. Efteråt visar det sig att signalen var riktad mot planeten Jupiter. Vidare forskning visar, att mellan den jättelika, gasfyllda planeten Jupiter och dess måne Io kretsar i Lagrangebana ytterligare en monolit - uppenbarligen mottagare av signalen. Två år senare (2001)) har rymdskeppet Discovery 1 nått fram till Jupiter för att undersöka monoliten närmare. Skeppets besättning består av Dave Bowman, Frank Poole, skeppsdatorn HAL 9000 och tre vetenskapsmän försatta i artificiell dvala. Datorn är försedd med artificiell intelligens och dess uppdrag är att på ett säkert sätt föra rymdskeppet till Jupiter. Då skeppet närmar sig Jupiter börjar HAL 9000 att bete sig underligt. Bowman och Poole börjar
misstänka att allt inte står rätt till. Poole luras av HAL att göra en EVA (Extra Vehicular Activity - en rymdpromenad utanför rymdskeppet). HAL har påstått att något är fel med en av rymdskeppets antenner. HAL mördar Poole, då han befinner sig utanför rymdskeppet för att reparera felet. Bowman försöker rädda Pooles liv och blir utlåst från rymdskeppet av HAL. Han lyckas ta sig in genom en nödsluss och upptäcker att HAL har stängt av det livsuppehållande systemen för de tre
vetenskapsmännen. Bowman är nu fast besluten att stänga av HAL, för att själv ta kommandot över skeppet och fullgöra dess uppdrag - att utforska monoliten. Han kryper in i rymdskeppets innersta, där HAL:s hårdvara finns och stänger av datorn. Då Bowman tagit kontrollen över rymdskeppet
rapporterar han till rymdkontrollen på jorden vad som inträffat. Han beger sig därefter iväg i en av rymdskeppets kapslar för att utforska monoliten. Då han närmar sig den, öppnas plötsligt dess tidigare matt svarta, ogenomträngliga yta och det sista meddelandet som jorden uppsnappar från Bowman är: "Åh, herre Gud! - den är full stjärnor!". Monoliten tar över kontrollen över Bowmans kapsel och drar den in i sig. Där visar det sig finnas ett slags "kosmisk rangerbangård", där man färdas genom tid och rum, till synes bortom fysikens lagar. Bowman förs till ett egendomligt rum - en slags avbildning av en jordisk hotellsvit, i avvaktan på att vara redo att möta de utomjordiska varelser som en gång ingrep i jordens historia, i syfte att där skapa det dyrbaraste som finns i hela universum - intelligent liv.