Källor om samisk traditionell kunskap

få iakttagare, forskare och författare som har haft intresse och förmåga att förmedla mer än en allmän och ytlig bild av samerna. Samer-nas kunskaper, innovationer och seder har inte förmedlats genom uppteckningar och skrivna instruktioner utan har förts vidare från genera-tion till generagenera-tion genom arbete, samliv och berättande. Mycket har fallit i glömska och ersatts när tiderna och förutsättningarna för-ändrats.

För att ha en möjlighet att i skriftliga käl-lor, arkiv och museer hitta samisk traditionell kunskap måste man göra ett urval och en av-gränsning. Fyra typer av källor är därför in-tressanta:

• äldre skriftliga källor,

• samernas egna författade berättelser och beskrivningar,

• arkiverade uppteckningar och inspelning-ar och

• kända, utövade och bevarade kunskaper, innovationer och seder hos samer av idag.

Äldre källor om samer

Den samiska traditionella kunskap som fallit i glömska eller ersatts kanske finns antydd el-ler bevarad i äldre och mer än hundra år gam-la nedteckningar om samiska levnadsförhål-landen och traditioner. Från äldre tider finns inga, med något undantag, egna samiska be-skrivningar. Svanberg gör en översikt över de äldre källorna och redovisar att modern et-nobiologisk forskning har använt sig av såda-na källor eller har gjort insatser för att göra dessa tillgängliga i tryck (Svanberg & Tunón 2000). Fortsatt forskning om samisk tradi-tionell kunskap har antagligen mer att hämta från dessa källor.

Svensk samisk bibliografi ur Libris

data-bas (Svensk samisk bibliografi) katalogiserar litteratur om samer och av databasen (tabell 5.) framgår att litteratur om samer finns från

600-, 700- och 800-talen och blir mycket mer omfattande under första hälften av 900-talet.

Egen samisk dokumentation av traditionell kunskap

Den andra typen av källor om samisk tradi-tionell kunskap är samernas egna minnesan-teckningar och beskrivningar av traditioner och levnadsvanor. Även om många samiska författare lagt vikt vid politiska, rättsliga och sociala förhållanden finns bland dessa även så-dana som medvetet gjort nedteckningar för att bevara kunskaperna, Värdet hos sådana be-skrivningar är att författarna själva har vuxit upp och levat i den miljö som beskrivs. Många återger också muntliga beskrivningar från äld-re tider på det sätt dessa traditioner uppfattats i den samiska miljön.

Ett av de första exemplen på samernas egna nedteckningar är den dikt av samestudenten Olof Sirma Schefferus återger i sin bok år 673 (Schefferus 956). Frågan är om fler av Sir-mas samtida unga samer som utbildades till präster och lärare lämnat efter sig oupptäckta och ogranskade nedteckningar från sina hem-bygder.

Johan Turi var en föregångare (Turi 987) med sitt verk Muitalus sámiid birra år 90.

Själv förklarade han syftet med sitt verk att han ville ge en skildring av det samernas liv han så grundligt kände. Före Turi nedteck-nade Lars J Hætta och Anders Bær sina min-nen efter det s.k. Kautokeinoupproret år 852 (Hætta & Bær 982).

Därefter har ett antal samiska författare

gi-vit ut verk med huvudsakligt syfte att göra beskrivningar av samisk traditionell kunskap, innovationer, seder och levnadssätt. Bland de äldre verken kan nämnas Anta Pirak En no-mad och hans liv 937, Nils Nilsson Skum Samesita Lappbyn 938 och Valla renar 955, Jonas Åhrén En same berättar 963. Arjeplogs-samerna Carl Johansson, Lars Rensund och inte minst Israel Ruong har varit flitiga att

do-kumentera samiskt levnadssätt och traditio-ner. Även vissa samiska skönlitterära verk åter-ger samisk traditionell kunskap, bl.a. Andreas Labba och Sara Ranta-Rönnlunds romaner.

Av tabell 5.2, ur svensk samisk bibliografi från Libris databas (Svensk samisk bibliografi), framgår att den egna samiska litteraturen och uppteckningarna har ökat starkt mot slutet av

900-talet och ökar fortfarande.

Källor om samisk traditionell kunskap, tabeller

Tabell 5.1: Den ökade omfattningen av litteratur om samer.

1600-talet 17

1700-talet 58

1800-talet 179

1900–1909 79

1910-talet 139

1920-talet 133

1930-talet 132

1940-talet 199

1950-talet 282 Tabell 5.2: Den ökade omfattningen av litteratur av samer under 1900-talet.

1910-talet 4

1920-talet 2

1930-talet 5

1940-talet 6

1950-talet 6

1960-talet 15

1970-talet 38

1980-talet 124

A R K I V UTR EDNINGEN H A R gjort en be-skrivning av var skriftliga dokument på samis-ka och om samer idag finns bevarade, vilket skick de befinner sig i och vilka förutsättningar som finns för allmänheten att ta del av dem (SOU 2002:78). Utredningen redovisar att under år 2000 gjorde Ájtte, svenskt fjäll- och samemuseum, i samarbete med Riksarkivet, SVAR en inventering av samiska arkiv. Inven-teringen avsåg i huvudsak de statliga och cen-trala arkiven samt de större museernas arkiv.

Inventeringen visade att det i princip inte fanns något arkiv i vilket det samiska språket var samlat på pappersdokument. Det konstatera-des också att det arkivmaterial som rör den sa-miska kulturen var insamlat och sammanställt utifrån andra kulturers perspektiv. Det finns dock undantag som exempelvis en del av ljud-banden på Institutet för språk och folkminnen i Uppsala (SOFI) och samernas egna organisa-tioners arkiv. På ljudbanden finns exempelvis intervjuer på olika samiska dialekter bevarade.

Dessutom finns ett stort antal ljudband inspe-lade på svenska med samer. Dessa ljudband finns alla hos SOFI eller Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM) som är en enhet inom SOFI. DAUM har huvud-sakligen ett något yngre material.

De arkiv som rör samisk kultur och som för-varas i de nationella arkiven är att betrakta som tillgängliga för allmänheten. Vissa av de arkiv som direkt rör det samiska språkområdet är dock inte tillgängliga i lika hög grad. Detta be-ror bl.a. på att många ljudband är obearbetade, inte heller är de överförda till ett säkert media.

Det material som förvaras hos enskilda orga-nisationer bör inte betecknas som tillgängligt för alla. Annat gäller för de allmänna hand-lingar på vissa minoritetsspråk som förvaras på myndigheter och som därmed är tillgängliga enligt bestämmelserna om offentlighet i tryck-frihetsförordningen. Det material som förva-ras på Nordiska museet och Jämtlands läns museum är tillgängligt för allmänheten.

Arkivet vid Institutet för språk och folkminnen (SOFI, DAUM)

Institutet för språk och folkminnen (SOFI) är en statlig myndighet med uppdrag att på ve-tenskaplig grund främja kunskaperna kring ortnamn, personnamn, dialekter och folk-minnen.

SOFI:s folkminnessamlingar återfinns i Uppsala, Göteborg och Umeå och i arkiven på dessa platser finns uppteckningar,